Studien syftar till att analysera gatubyråkraters uppfattning om hur förbudet mot köp av sexuella tjänster har implementerats. Fokus ligger på hur poliser arbetar för att moteverka prostitution och lagföra sexköpare i Sverige. Med hjälp av intervjuer med poliser och teorier om implementering besvaras följande frågeställningar: Hur ser verksamma poliser, gatubyråkrater, på implementeringen av förbudet mot köp av sexuella tjänster? Vilka förutsättningar finns för verksamma poliser, gatubyråkrater, att implementera förbudet? Analyser visar att det finns ett implementationsgap. Det brister i samtliga implementeringskriterier- förstå, kunna och vilja. Att verksamheten ändå tycks fungera, kan sannolikt bero på det stora individuella intresset och engagemnaget bland gatubyråkraterna.

Syftet med den här studien är att studera vilka förutsättningar tjänstemän på Migrationsverket har, för att implementera regeringens beslut om obligatorisk samhällsintroduktion. Sedan 1 oktober 2021 är det en obligatorisk policy, för alla som ansöker om asyl för första gången. Metoden som använts i denna studie är en kvalitativ fallstudie, där datainsamlingen skett i form av semistrukturerade samtalsintervjuer med fem respondenter. Med hjälp av Lundquist modell och aspekterna ”förstå, kan och vill” undersöktes förutsättningarna förimplementeringen av samhällsintroduktionen (Lundquist, 1992). Lipskys teori om närbyråkrater har använts för att förklara hur handlingsutrymmet hos närbyråkrater kan bidra till ett annat utfall än vad som egentligen är tänkt av de som styr (Lipsky, 2010). Till hjälp att besvara syftet ställdes följande forskningsfrågor: – Hur förstår tjänstemännen uppdraget från regeringen angående samhällsintroduktion? – Upplever tjänstemännen att de kan utföra sitt uppdrag? – Hur betydelsefull anser tjänstemännen att policyn samhällsintroduktion är? I resultatet framgår följande: Samtliga respondenter har god förståelse av syftet och målet med samhällsintroduktion. Det finns även vilja bland tjänstemännen att genomföra uppdraget som de fått av regeringen. Det är tydligt att de som arbetar med policyn tycker den är meningsfull. Däremot finns det brister när det handlar om förmågan att implementera policyn. Det finns svårigheter och otydligheter som behöver förbättras. Det framkommer även att tjänstemännen har ett visst handlingsutrymme vilket kan bidra till att policyn får olika utfall.

<p>Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare. Gymnasiekursen heter Samhällskunskap A och det är åtta lärare på samma skola som har blivit intervjuade. Den kvalitativa metoden valdes framför den kvantitativa eftersom det inte är mängden svar som studien gäller utan själva processen. Därför är frågeställningen: Hur har arbetet med ett politiskt beslut gått till på en gymnasieskola i Kalmar län?</p><p>Den teoretiska utgångspunkten är främst Michael Lipskys teori om gatubyråkrater men även Anders Sannerstedts forskning om implementering. Gatu- eller närbyråkrater är offentliganställda som jobbar med sträng tystnadsplikt. De är hårt pressade uppifrån i en top-down styrning, samt arbetar närmast sina klienter. Lipsky menar att närbyråkraterna och deras klienter skulle ha en bättre arbetsmiljö och känna sig mindre pressade om det varit en bottom-up styrd organisation istället.</p><p>Det resultat som studien funnit är att respondenterna vill ha en direkt styrning vilket betyder att de vill vara styrda innehållsmässigt men inte metodmässigt. De vill bedöma alla elever lika, därför har lärarna hittat metoder för att undvika de påtryckningar som uttrycks i Lipskys teori och som finns i lärarens arbetsmiljö. Lärarna har alltså haft tidspress, resursproblem av schematiskt slag, samt har både Skolverket och skolledning försvårat uppgiften.</p>

Skolverket skapar förordningar där bland annat kursens innehåll och betygskriterier beskrivs. Skolan är nödgad att följa dessa förordningar men även att skapa lokala kursplaner. Skolverket ändrade i januari 2008 förordningen SKOLFS 2000:07 och därmed måste skolan ändra i sin lokala kursplan. Uppsatsens syfte är därför att undersöka hur ett arbete med att implementera ett politiskt beslut kan gå till på en gymnasieskola i Kalmar län. Studien undersöker också vilka övervägande lärarna tagit, vilka dilemman som uppstår, hur dessa yttrar sig samt om lärarna anser att den nya kursplanen är en förbättring jämfört med den tidigare. Gymnasiekursen heter Samhällskunskap A och det är åtta lärare på samma skola som har blivit intervjuade. Den kvalitativa metoden valdes framför den kvantitativa eftersom det inte är mängden svar som studien gäller utan själva processen. Därför är frågeställningen: Hur har arbetet med ett politiskt beslut gått till på en gymnasieskola i Kalmar län? Den teoretiska utgångspunkten är främst Michael Lipskys teori om gatubyråkrater men även Anders Sannerstedts forskning om implementering. Gatu- eller närbyråkrater är offentliganställda som jobbar med sträng tystnadsplikt. De är hårt pressade uppifrån i en top-down styrning, samt arbetar närmast sina klienter. Lipsky menar att närbyråkraterna och deras klienter skulle ha en bättre arbetsmiljö och känna sig mindre pressade om det varit en bottom-up styrd organisation istället. Det resultat som studien funnit är att respondenterna vill ha en direkt styrning vilket betyder att de vill vara styrda innehållsmässigt men inte metodmässigt. De vill bedöma alla elever lika, därför har lärarna hittat metoder för att undvika de påtryckningar som uttrycks i Lipskys teori och som finns i lärarens arbetsmiljö. Lärarna har alltså haft tidspress, resursproblem av schematiskt slag, samt har både Skolverket och skolledning försvårat uppgiften.

Denna studie syftar till att undersöka socialsekreterares attityder gentemot våldsutövande män samt deras inställning till att arbeta med målgruppen. Studiens empiri har både kvantitativa och kvalitativa delar. En stor del av resultatet består av enkätsvar från 41 socialsekreterare som alla på något sätt arbetar med våld i nära relation. Enkäten består av en rad bakgrundsfrågor, följt av en vinjett som påståenden har formulerats efter. Enkäten avslutas med två öppna frågor som undersöker anledningen till att socialsekretaren arbetar på socialtjänsten samt deras inställning till att arbeta med våldsutövande män. Attributionsteorin användes i utformningen av enkäten och som verktyg i tematiseringen av enkätens påståenden.  Michel Lipskys teori om gatubyråkrati används även för att ge en mer nyanserad bild av studiens resultat samt för att närmare förstå studiens kvalitativa empiri. Studiens resultat visar bland annat på att det saknas tydliga riktlinjer inom området, att det finns en stark uppfattning att våldsutövares efterfrågan av hjälp är låg samt att det finns en relativt stark vilja att arbeta med målgruppen men att ett sådant arbete i låg utsträckning utförs. / This study investigates the social service workers attitudes towards violent men and their attitudes towards working with the target group. The empirical study has both quantitative and qualitative parts. A large part of the result consists of questionnaires from 41 social service workers, all of them working in one way or the other with domestic violence. The survey consists of some background issues, followed by a vignette from which statements have been formulated. The survey ends with two open questions that examine the reason why the social service worker works within the social services as well as their attitudes towards working with violence-enforcing men. Attribution theory was used in the design of the questionnaire and as a tool in the thematization of the survey's statements. Michel Lipsky's theory of street-level bureaucracy is also used to provide a more nuanced picture of the study’s results and to further understand the qualitative empirical part of the study. The study's results indicate, among other things, that there are no clear guidelines for social service workers to follow within the work area, that there is a strong perception among the social service workers that the demand for assistance by perpetrators is low, and that there is a relatively strong willingness to work with the target group, but that such work is performed to a limited extent.

This study analyses how the need of the abused women is interpreted, renegotiated, and adapted in order to be handled accordingly in the organization of the social services. The general question at issue in the study is to uphold the needs and efforts, the meaning of organization performed by the social workers and the significance of social workers capacity and limitations. The study is founded on qualitative analysis of governmental propositions, interviews with social workers and with woman that has been subjected to violence in close relationships. The social workers interpretation is shown to play a central role in proceeding on that kind of support the abused women receive. Furthermore, the study also explains that the needs expressed by abused women are often complex and there is a huge variation in type of need they express. This study will not give any answer in term of quantitative view, however it will give examples of how different the cases can be and the difference of type of needs expressed by abused women in close relationships.

I avhandlingen analyseras hur våldsutsatta kvinnors behov tolkas, omförhandlas och anpassas för att kunna hanteras inom socialtjänstens organisation. Avhandlingens övergripande frågeställningar fokuserar på insatser och behov, betydelsen av socialtjänstens organisering och betydelsen av socialarbetarnas handlingsutrymme. Avhandlingen baseras på kvalitativa analyser av statliga propositioner, intervjuer med socialarbetare och med kvinnor som varit utsatta för våld i nära relationer. Det teoretiska ramverket bygger bland annat på Frasers (1989) teoretiska perspektiv som tar sin utgångspunkt i samhällets tolkningar av människors/gruppers behov av stöd, nyinstitutionell teori och teorier om gatubyråkrater. Avhandlingen visar att socialarbetares tolkningar är centrala aspekter av förhandlingen om hur våldsutsatta kvinnors behov och rätt till stöd ska förstås. Ett viktigt resultat i avhandlingen är att stödet till våldsutsatta kvinnor blir så pass olika. Avhandlingen ger inga svar i kvantitativa termer på hur olikheten är fördelad, men den ger exempel på hur olikheten tar sig uttryck. I kommuner där specialiseringen innebär att socialarbetarna på socialkontoret i första hand utreder behov och fattar beslut om insatser, måste det också finnas adekvata insatser att besluta om. Saknas det så erbjuds inte heller något stöd. Stödet till kvinnor som utsatts för våld i nära relationer blir också olika eftersom socialarbetare ställer olika krav eller sätter upp olika trösklar för att kvinnor ska få stöd. Avhandlingen visar att både gemensam kunskap och gemensam syn på sociala problem är centralt för att samarbetet inom den specialiserade socialtjänstens ska fungera och i längden också för vilket stöd människor kommer att erbjudas. / This thesis analyses how the needs of abused women are interpreted, renegotiated and adapted for handling within the social services. The overarching research questions concern support and needs, the significance of the social services organisation, and the role of social workers’ own discretion. The material consists of qualitative analyses of government bills, and interviews with social workers as well as with female victims of domestic violence. The theoretical framework includes Fraser's (1989) perspective on society's interpretations of people/groups in need of support, neo-institutional theory and the theory of street level bureaucracy. The thesis shows that social workers’ interpretations are central for how abused women's needs and their right to support will be understood. An important result is the wide variation in the kinds of support offered, deriving from the fact that there appears to be no uniform approach across the municipal social services; social workers in the different offices set up different requirements/thresholds for women to receive support. No answers are given in quantitative terms of how this diversity is distributed, but examples are presented to illustrate the range manifested. In  municipalities where specialisation means that the social workers primarily investigate needs and make formal decisions about measures to be taken, there must also be adequate interventions in place to decide upon and distribute. The thesis shows that both mutual knowledge and mutual understanding of social problems are central for the cooperation within in the specialised social services and ultimately for what kind of support people will be offered.

In this essay the aim is to analyse the Social orientation course as a part of the Establishment program of newly arrived immigrants in Sweden. The questions I intend to answer through qualitative interviews and analysis of policy documents are: What factors limit the local work with refugees and immigrants within the framework of the Social orientation course as an establishment effort? How is the Social orientation course as a part of the Establishment Reform implemented in Växjö Municipality? And, how can the result of the Social orientation course in the local context be explained by the theory of street-level bureaucracy? In the light of Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucracies the study contributes to a better understanding of the factors that limit the work with Social orientation as an establishment effort. The result shows that the local work with newly arrived immigrants in Sweden is much influenced and limited by the features of street-level bureaucracies: the resources are inadequate to the task, goal expectations are vague and conflicting, goal achievement is difficult to measure, and the clients do not serve as bureaucratic reference groups. The limitations result in an introduction program which is an inadequate basis for successful integration of immigrants. This knowledge of the outcomes of the Establishment Reform is of great importance for the newly arrived immigrants in Sweden to whom the reform is directed, as well as for the policy makers.