<p>I denna studie analyseras gymnasiekatalogers bilder som beskriver tre gymnasieprogram (Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet) ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida bilderna ger uttryck för den könsuppdelade gymnasieskolan genom att visa det kön som är i majoritet på programmet.</p><p>Resultaten visar att representationen av det kön som är i minoritet är högre på bilderna än den faktiska representationen på programmen i stort. Dock syns en tydlig skillnad i hur tjejer respektive killar porträtteras och i vilken miljö de befinner sig. Budskapet katalogerna sänder ut är att tjejer och killar bör välja, om inte olika program så olika inriktningar. Ett exempel som visar detta är Barn- och fritidsprogrammet där det nästan uteslutande är tjejer som visas med barn medan killar oftare befinner sig i utemiljöer där sport och friskvård är inblandat.</p>

<p>Kvinnor socialiseras till att visa känslor, d v s att vara mer känslomässigt öppna än män, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som är den emotion som är acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta gör att socialisationen kan skilja sig för pojkar och flickor. Studien undersökte universitet studenters (N = 88) förväntningar av emotionella respons hos barn (pojkar och flickor) i emotionelltladdade, förargande situationer. Flickor förväntades reagera med mer frekvent och intensiv ledsamhet medan pojkar med mer frekvent och intensiv ilska. Utöver detta förväntades att respondenternas kön, samt personlighetsmässiga benägenhet till ilska (Trait-anger) skulle påverka deras förväntningar av emotionella respons hos barnen. Könshypoteserna fick delvis stöd. Resultaten visade att flickor rapporterades vara mer intensivt ledsna (p = 0,05). Gällande pojkars ilska endast tendenser noterades. Manliga respondenter förväntade sig mer intensiv ilska från barnen än kvinnliga (p = 0,02). Trait-anger hypotesen fick delvis stöd: argsinta personer tänkte självcentrerat och förväntade sig mer intensiv (p = 0,05) ilska från barnen i emotionelltladdade, förargande situationer. Resultaten tolkades utifrån tidigare forskning.</p>

<p>Syftet med arbetet var att försöka förstå enskilda ungdomars val av ett gymnasieprogram som domineras av det motsatta könet. Jag ville undersöka dessa ungdomars egna tankar om orsaker till och konsekvenser av sitt otraditionella gymnasieval. Jag har använt mig av kvalitativa intervjuer med sex gymnasieelever. Av studien framkom att Elprogrammet och Omvårdnadsprogrammet är de program som domineras mest av killar respektive tjejer och av den anledningen valde jag att intervjua tre tjejer på Elprogrammet och tre killar på Omvårdnadsprogrammet. Genom intervjuerna har jag undersökt ungdomarnas bakgrund, orsaker till gymnasievalet, deras framtidssyn, hur de uppfattar att omgivningen ser på deras val och vilken status deras framtida yrke har. Resultatet av intervjustudien visade att elevernas bakgrund har haft stor betydelse för deras val och att det är viktigt att tjejer och killar provar på varandras områden för att ett intresse ska kunna väckas. Ungdomarnas värderingar och förväntningar på sitt framtida yrke skiljer sig från tidigare forskningsresultat om de tjejer och killar som gör traditionella val.</p>

<p>Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur några förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jämställdhet i barnlitteratur med inriktning på skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var även att få en inblick i några pedagogers arbetssätt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi läst boken <em>Lia för en dag/Leo för en dag</em> av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i åtta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken är enligt författaren att göra barnen uppmärksamma på de könsbundna skillnader som påverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med två förskolepedagoger. Vi har fått fram ett resultat som visar på att barnen var mer medvetna om genus än vad pedagogerna trodde. Barnen hade redan en syn på vad som kategoriseras som manligt och kvinnligt medan pedagogerna trodde att barnen var för små för att ha hunnit blivit formade av rådande föreställningar i samhället. Pedagogerna arbetade medvetet med genus i sin verksamhet, men inte uttalat så att barnen blev medvetna om att det var genus de arbetade med.</p>

<p>Den här uppsatsen och undersökningen är en observationsstudie på en fritidsgård i Östergötland som handlar om hur fritidseldarna på fritidsgården möter och bemöter ungdomarna på gården ur ett intersektionellt perspektiv och teoretisk grund med fokus på genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder. Syftet med undersökningen är att granska verksamheten och fritidsledarnas arbete under kvällstid och på vilka sätt de skapar positiva samt negativa möten med ungdomarna men undersökningen besvarar även vilka föreställningar som fritidseldarna har kring genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder samt hur de här föreställningarna påverkar de möten som uppstår.</p>

<p>Syftet med den här studien är att genom diskursanalys analysera hur genus konstrueras i två läseböcker avsedda för grundskolans tidigare åldrar. Vidare syftar uppsatsen till att undersöka huruvida konstruktionerna av genus i läromedlen förstärker och/eller bryter mot rådande genusstereotyper. Utgångspunkten för uppsatsen är teorier som ser genus, och vad vi uppfattar som kvinnligt och manligt, som sociala, kulturella, historiska konstruktioner, snarare än som biologiskt nedärvda, beständiga och oföränderliga egenskaper. Uppsatsen har ett diskursanalytiskt angreppssätt. Analysen syftar därmed till att analysera läsebokstext och söka diskurser i dessa, diskurser som visar på hur genus konstrueras i texterna. De tre mest framträdande genusdiskurser jag funnit vid textanalysen är Den duktiga flickan/Flickan som biroll, Flickan som objekt för pojkars kärlek och Pojken som huvudperson. Det faktum att flickor och pojkar i läseböckerna ofta positioneras i dessa diskurser resulterar i att läsebokstexterna i hög grad bidrar till att befästa och tradera rådande genusstereotyper. I båda läseböckerna förekommer dock även brott mot dessa stereotyper.</p>

<p>Fotografi handlar om teknik. Det gäller att ha rätt kamera vid rätt tillfälle, att ha rätt inställningar vid själva fototillfället utifrån ljusförhållanden och annat samt att göra rätt vid själva framkallningen. Teknik och naturvetenskap flätas samman och fotografen måste behärska dem båda för att lyckas.</p><p>För en pressfotograf är det tekniska kunnandet viktigt då en pressfotograf inte har råd att misslyckas, varken vid fototillfället eller i mörkrummet. Ögonblicket kommer inte igen, ett förstört negativ kan inte räddas. Dessutom tickar klockan alltid mot deadline.</p><p>I slutet av 1990-talet genomgick pressfotografyrket en teknisk revolution . I dag använder de flesta pressfotografer digitala kameror. Filmrullen har ersatts av ett minneskort, mörkrummet och kemin av en dataskärm, där bilden bearbetas. Bilden kan med hjälp av en mobiltelefon nå redaktionen strax efter att den tagits. Det handlar fortfarande om teknik, även om det i dag är viktigare att behärska en dator än att ha än kunskaper i kemi. Dessutom gäller det att vara alert – nya tekniska möjligheter introduceras hela tiden.</p><p>Kopisterna som hjälpte till att framkalla filmen och göra ut de bilder som fotografen valt ut, har försvunnit till andra arbetsuppgifter. Pressfotografen har i dag hand om hela bildprocessen, från fotoögonblicket till färdig bild för publicering, även om andra kan gripa in under processen och ha synpunkter på bildval eller hur stor bilden ska bli i tidningen. Redigerare, de som gör tidningssidan, kan också beskära bilden ytterligare efter att fotografen gjort sin beskärning av bilden, något som inte alltid ses med blida ögon av fotograferna.</p><p>Kanske kan den starka kopplingen till teknik vara förklaringen till att de flesta pressfotografer har varit och är män. Men någonting håller på att hända.</p>

<p>Syftet med studien var att observera pedagogers verbala och icke verbala bemötande av flickor och pojkar. Vi ville ta reda om bemötandet av flickor och pojkar skiljde sig åt utifrån de traditionella könsmönstren. Vi har gjort en kvalitativ studie som bygger på observationer som har gjorts på tre olika förskolor i södra Sverige. I observationerna som vi genomförde låg huvudfokus på pedagogerna. Observationerna har gjorts med videokamera och vi förde även anteckningar. Vårt resultat visar på att pedagogernas bemötande av flickor respektive pojkar inte var så utpräglat enligt de traditionella könsmönstren, dock fann vi skillnader utifrån bemötandet av pedagogerna gentemot flickor och pojkar. Flickorna får till övervägande delen klara sig själva i tamburen då det gäller av- och påklädning. Vissa pojkar fick mer närhet samtidigt som flickorna i högre grad inte fick det. När det gäller tillsägelser fanns skillnader då pojkarna fick mer direkta tillsägelser, medan flickorna fick mer resonerande tillsägelser. Det förekom även tillfällen då pedagogerna utmanade tankarna om att det inte går att resonera med pojkar, då pedagogen vid en konfliktsituation löste den genom att resonera med både flickan och pojken utan att skuldbelägga någon av dem. Ett annat exempel var då en pedagog blev tillfrågad av barnen om utomhusaktiviteter. Pedagogen gjorde då ingen skillnad på barnen utifrån kön, utan föreslog att de kunde plocka fram grävskopan och öppna "byggen". Övervägande delen av resultatet visar på att det kan ha skett en förändring av pedagogernas bemötande när det gäller de tidigare fasta könsrollerna i samhället.</p>

<p>Studien handlar om förskolepersonalens kunskap om genus och jämställdhet inom den pedagogiska verksamheten. Bakgrunden tar upp några av studiens centrala begrepp. Därefter beskrivs hur förskolans pedagogiska verksamhet och hur omgivningen i övrigt påverkar barnens identitetsskapande samt hur förskolepersonal kan använda kompensatorisk påverkan för ökad jämställdhet. Den berättar vilka mål läroplanerna och skollagen formulerar angående jämställdhet samt hur förändringar i lärares tankesätt påverkas och påverkar. Metoden som använts är narrativ, kvalitativa intervjuer som analyseras och redovisas som pedagogiska berättelser. Ur dessa berättelser framkommer förskolepersonalens föreställningar om genus och jämställdhet och hur dessa förändras. Personal på två förskolor intervjuades, barnskötare och en förskollärare. De hade sedan tidigare kunskap om jämställdhet, då de deltagit i ett större projekt som behandlade detta ämne. Vi fann ingen större skillnad i deras tankesätt vad gäller jämställdhet. Dock är barnskötarnas pedagogiska kunskap baserad på erfarenhet och inte på vetenskapligt grundad teori. När den pedagogiska grundsynen förändras genom till exempel utbildning påverkas även den tillämpade pedagogiken. Styrdokumenten fastställer mål att sträva mot och uppfylla, för att nå dessa mål krävs kunskap. Resultatet visar att förskolepersonalen uppfyller målen i styrdokumenten, dock påvisar de själva inte hur och de nämner heller inte dokumentens formuleringar.</p>

<p>Syftet med vår examinationsuppgift är att få inblick i hur barn uppfattar och reflekterar kring könsmönster på film. För att få reda på detta valde vi att använda oss av gruppintervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat tolv barn och då med fördelningen fem flickor och sju pojkar, vilket resulterade i tre stycken gruppintervjuer där utfallet blev en flickgrupp och två pojkgrupper. Vi har intervjuat barn i år 3 för att ta del av deras tankar kring manligt/kvinnligt och könsmönster på film. Som grund till intervjuerna har vi visat två filmer för barnen, en med tydligt traditionella könsmönster och en med det motsatta. Dessa filmer ligger som grund för vår intervjustudie, vilken i sin tur ligger som grund för besvarandet av våra forskningsfrågor.</p><p>Ett av målen att uppnå i grundskolan är att eleven ”har kunskaper om medier och deras roll” (Lpo 94, sid 12). Vi menar att detta mål som elever ska uppnå, även har blivit betydelsefull för oss som blivande lärare att ha kunskap om, då vi med vår bakgrundslitteratur har kommit fram till att medierna har en stor betydelse när det kommer till hur vi uppfattar och tolkar vår omgivning. Vi har där även fått kunskap om att medierna är en av de största källorna för genusmeddelanden som barn utsätts för.</p><p>Utifrån våra intervjuer har kommit fram till att barnen reflekterar kring mycket av könsmönstren på film. Flickorna gör detta i högre grad och kan ifrågasätta det manliga idealet. Dock är det kvinnliga skönhetsidealet någonting som de själva vill leva upp till. Likaså kunde vi märka att det manliga till stor del är normen för pojkarna. Trots att barnen reflekterade kring könsmönstren ifrågasatte de dem inte, varken i den traditionella eller i den icketraditionella filmen. Vilket vi anser tyder på att våra förutfattade meningar, om att de skulle starkt ifrågasätta den icke-traditionella filmen, inte blev sanning.</p>