Ce mémoire est consacré au roman djebarien Ombre sultane, qui raconte l’histoire de deux femmes : Isma et sa coépouse Hajila, entre lesquelles se développe une sorte de sororité. À partir de la thématique de la sororité le mémoire cherche à analyser l’interaction du contenu et des trois aspects de la forme : la voix narrative, la focalisation et le temps narratif ; pour réaliser l’analyse nous utilisons une méthode narratologique, celle de Gérard Genette.

No description available.

Syftet med denna uppsats är att genom en intertextuell analys identifiera vilka kopplingar som finns mellan Robinson Crusoe och Mr Foe och hur man skulle kunna använda verken i en undervisningskontext utifrån Edward W. Saïds teori om orientalism och intertextuellt perspektiv. Analysen utgår från Edward W. Saïds teori om dikotomier och hur fördomar kan accepteras som sanningar, samt Martha C. Nussbaums teori om beskrivande chauvinism och romantik. I analysen framkommer det att kopplingarna i Mr Foe främst anspelade på Crusoes romantiska bild av ön där han är härskare och Fredag är hans tjänare. Genom att diskutera Fredags olika roller i verken menar jag att man kan föra en diskussion i klassrummet där eleverna får öva sig i att se maktförhållandet i västerländsk syn på utomeuropeisk kultur.

En esta tesina se analiza los roles de género en la trilogía lorquiana, que consiste en los dramas Bodas de sangre, Yerma y La casa de Bernarda Alba. El análisis se basa en la teoría feminista y la idea de que el género se produce culturalmente y que esta producción de género crea tanto distinciones como desigualdad entre los géneros. En todas las obras existen normas de género que se basan en la domesticidad, la pureza y la sumisión como características femeninas. Las normas son dicotomías y por eso las características masculinas son las opuestas. Como las normas están presentes en cada obra, todos los personajes femeninos más importantes tienen que enfrentarse a ellas. Su actitud varía entre el fortalecimiento y la transgresión y varios de los personajes fortalecen algunas de las normas mientras transgreden otras. Sin embargo, independientemente de su actitud ninguno de los personajes femeninos logra evitar el destino trágico que les asigna el sistema patriarcal presentado en la trilogía.

In my thesis, I explore how advanced robotic technologies affect human society and my particular concern centers on investigating the boundaries between actual humans and artificial beings. Taking Steven Spielberg’s film Artificial Intelligence (2001) and Philip K. Dick’s novel Do Androids Dream of Electric Sheep (1968) as my primary sources, I illustrate how humans are experiencing dehumanization whereas artificial beings are acting much more like humans by analyzing the main characters and events that depicted in both sources. Further on, based on Nick Haslam’s theory of two main forms of dehumanization (animalistic dehumanization and mechanistic dehumanization), I discuss the interrelationships between social categorization, empathy, alienation and dehumanization by comparing actual humans and artificial beings as counter-parts. According to the descriptions of the strained relationship between these two parties, I argue that the rigid social hierarchies set foundation for dehumanization and the characteristics that define a human being, such as humanity is not a trait that only exits in humans. It can be both gained and lost.

This essay investigates how Norman Mailer’s “true-life” novel The Executioner’s Song may also be read as an autobiography. The novel contains strong traces of Mailer’s existential philosophy as related to sexuality, non-conformity and death. The essay discusses the nature of the relationship between truth as defined by the author and the function of autobiography to tell the truth about a life. The discussion centres around Mailer’s conviction that the novel is a better, i.e. more accurate vehicle for truth than is the autobiography. The essay argues that the truth which Mailer imparts is less the “true” story of Gary Gilmore and more the “true” story of Norman Mailer.

Den här studien syftar till att undersöka på vilka sätt lärare arbetar med litteratursamtal där det både finns elever med svenska som förstaspråk och som andraspråk. Studiens fokus är på lärares planering av litteratursamtalet och tankar om vad som är mer eller mindre framgångsrikt för andraspråkselever. I studien deltog tre mellanstadielärare och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer som transkriberades och sedan analyserades genom en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilar mot är den sociokulturella, då den precis som litteratursamtalet har som teori att kunskap uppnås genom social interaktion. Genom studien har vi kommit fram till att lärare lyfter fram olika typer av sätt att arbeta med litteratursamtal. Alla lärare inkluderar andraspråkselever med förstaspråkselever i grupper och betonar stöttning som en viktig del. Resultatet visar att förutom stöttning är val av böcker, förförståelse och val av böcker som viktiga delar för andraspråkselever vid ett litteratursamtal. Hur läraren agerar och ställer frågor under samtalet spelar också en stor roll för lärandet. Svårigheterna som kan uppstå med litteratursamtalet är att den språkliga nivån kan bli för svår för andraspråkselever vid tillfällen, att valet av bok spelar roll för läsförståelsen och när eleverna får arbeta för självständigt utan stöttning.

The purpose of this essay is to examine J.G. Ballard’s The Drowned World to investigate how the relationship between humans and nature affects humanity, and whether humanity is indestructible. By performing an eco-critical reading of The Drowned World, the protagonist’s actions and choices on his journey are examined, as well as how they affect his partner, comrades and nature. In this process, the result was that a complete lack of conscious humanity is impossible as the basic human instincts linger. Furthermore, this essay provides didactical approaches to teaching this novel in an upper-secondary school classroom as well as insight into the many aspects of the novel, which are comparable to modern day society on terms of politics, globalism and environmentalism.

Denna studie har utgått från Wayne A Chandlers och Carrol L Frys teori kring så kallade ”frames of explicability” (förklaringsramar) inom fantasygenren och applicerat denna på novellsamlingen The Last Wish av Andrzej Sapkowski. Syftet var att precisera Sapkowskis förklaringsram, det vill säga hur han förmedlar en illusion av sanning trots novellernas övernaturliga element, med fokus på den fiktiva värld som byggs upp i novellerna. Genom en närläsning av The Last Wish med Wolfgang Iser, Kathleen McCormick och Jonathan Cullers teorier om repertoarer och litterär kompetens i åtanke visade studien att Sapkowskis förklaringsram till största del består av intertextuella referenser men även en paradoxal realistisk framställning av övernaturliga fenomen. Det senare attribueras till framställningar som går att härleda till den verkliga världen, dess historia och moraliska tvetydighet.

This essay examines how Anderson’s Speak can be used in the Swedish Upper Secondary classroom to talk about the difficult topics ‘sexism’ and ‘sexual assault’. The paper discusses several examples of where the power structures between the genders affect the main character of Speak. The novel contains a connection to Hawthorne’s The Scarlet Letter, which is also discussed in this essay, focusing on the timelessness of the issues discussed. The conclusion is that the difficult topics in Speak are important to discuss in the classroom, because a functional way of battling sexism is through vocalizing the problem.