I flickforskningen har en mängd flickgestalter undersökts. I denna uppsats studeras flickans konstruktion i relation till traditionella genuskonstruktioner och heteronormativitet. Mer specifikt utreds hur kropp och utseende, agerande samt sexualitet porträtteras och förhåller sig till flickskapet. Detta genom att jämföra två samtida ungdomsromaner: Mina smala axlars längtan (2017) av Maria Frensborg och Ingen normal står i regnet och sjunger (2016) av Sara Ohlsson. Metoden består utav en hermeneutisk och komparativ tolkning av romanerna. I analysen framkommer att flickskapen hos de båda karaktärerna ser olika ut, exempelvis hur de förhåller sig till femininitet och feminism, och att detta kan ses som en effekt av bland annat klass.

Uppsatsen analyserar tre normbrytande bilderböcker för barn i syfte att undersöka hur genus förmedlas samt vad som gör bilderböckerna till normbrytande respektive icke normbrytande. Analysen är uppdelad i två delar: i den första används Gerard Genettes teorier kring paratexter; närmare bestämt bokomslaget. Därefter diskuteras bilderböckernas paratexter utifrån ett övergripande queerperspektiv med fokus på användningen av färg och karaktärsdrag. Analysens andra del utgår ifrån Kristin Hallbergs ikonotext för att undersöka hur genus konstrueras i interaktionen mellan bild och text.  Uppsatsen diskuterar hur genus konstrueras i ikonotexten, vilka egenskaper som framhävs och vad de indikerar.  Slutligen resoneras det kring de faktorer som bidrar till om bilderböckerna kan anses vara normbrytande eller icke i förhållande till heteronormen.

”Sommar” är ett av de allra främsta exemplen på Inger Edelfeldts skicklighet som novellförfattare. Genom ett antal stilistiska och berättartekniska grepp utnyttjar hon novellens begränsade utrymme optimalt. Edelfeldt förmedlar här motiv och tema, utan att behöva ge avkall på vare sig person- eller miljöskildring och hon lyckas dessutom förmedla en rikedom av känsla och undermening. Uppsatsens syfte är att klargöra på vilket sätt Inger Edelfeldt skapar mening i novellen, utan att behöva skriva ned varenda bokstav i den historia hon vill förmedla: Vilka stilistiska och berättartekniska grepp används? Och vilken betydelse får dessa för tolkningen av berättelsen? Uppsatsen fokuserar på fyra olika analysområden (med såväl kvantitativa som kvalitativa drag): det sinnliga, det ljusa och det mörka, det rituella samt det utelämnade och det antydda. Det är just genom att använda sig av dessa stildrag och berättartekniska grepp som Edelfeldt, trots den knapphändiga informationen, skapar en djupare mening i texten.

Fingersmith is a historical novel with a clear, non-heteronormative agenda. It was published in 2002 by Sarah Waters, and it challenges the way the Victorian era viewed and oppressed non-heteronormative sexuality. The characters Susan Trinder and Maud Lilly, is exposed to both imprisonment, violence and abuse as a kind of collective punishment of “the mad woman”. The primary goal of this queer analysis is to see how ‘multisexual’ expressions can be traced in the novel, often conveyed through neo-Victorian symbols and the function of the colour ’red/crimson’. It also discusses how the neo-Victorian symbols (especially the important function of Maud’s white gloves) works as both a way of turning women mad and keeping them sane in a world determined to ’cure’ sexuality that differs from its heteronormative structure. / Fingersmith är en historisk roman med en tydlig icke-heteronormativ agenda. Den publicerades år 2002 och skrevs av Sarah Waters, och utmanar sättet den viktorianska eran såg på och förtryckte icke-heteronormativ sexualitet. Karaktärerna Susan Trinder och Maud Lilly utsätts båda för fångenskap, våld och övergrepp som en slags kollektiv bestraffning av ”den galna kvinnan”. Målet med denna queerteoretiska närläsning är att undersöka hur multisexuella uttryck kan spåras i romanen, ofta förmedlade via neo-viktorianska symboler och den röda färgen. Den diskuterar även hur de neo-viktorianska symbolerna (Mauds vita handskar fyller här en viktig funktion) fungerar både som verktyg för att driva kvinnor till galenskap och rädda dem från den, i ett samhälle som kämpar för att ’bota’ den sexualitet som skiljer sig från den heteronormativa strukturen.

In this essay, I have analyzed both the Swedish and Danish debates about the insertion of a literary canon in school’s curricula. After a description of the terms “canon” and “cultivation”, I proceed to analyze debate news articles from both Swedish and Danish media to find similarities and differences in the arguments between the two debates. I then compare the arguments between both countries to find how Denmark could be able to implement a literary canon into the curricula, but not Sweden. I find that both countries have similarities and differences regarding the debates, and that although there are implications as to say why, one can not in truth conclude why Denmark had its canon implemented.

The aim of the present essay has been to study how narration and focalisation generate the reader’s state of uncertainty in ”The Shadow over Innsmouth” by H. P. Lovecraft. It has been accomplished with the aid of Yvonne Leffler’s narratological analysis on horror fiction and, to some extent, Mieke Bal’s narratological theories. A pedagogical reflection has been provided before the analysis as to demonstrate how to teach narration and focalisation with the help of horror fiction. The analysis has four sections. The first section demonstrates how the narrative strategies used by Lovecraft in the narrative progression affects the reader’s state of uncertainty by making it difficult for the reader to solve the horror mystery. The second section shows how the narrator’s insecurities in his abilities and use of language affect the reader’s state of uncertainty as well as his or her interpretation of events. The third section illustrates how the narrator’s subjective and coloured perception generates the reader’s state of ambiguity by challenging the reader’s interpretation of events in relation to what is true or false. The final section demonstrates the problems of vision – “seeing too little”, “seeing too much” and “being seen” – complicate the reader’s interpretation of events.

Föreliggande uppsats undersöker hur brevromanen The Perks of Being a Wallflower (1999) av Stephen Chbosky transformeras och blir film. Vidare studeras brevromansgenren och berättartekniken i de två medierna och detta görs genom ett genusperspektiv. Det huvudsakliga målet för min undersökning är att genomföra en komparativ studie mellan roman och film. I undersökningen analyseras exempel ur romanen och filmen som har ett samband till uppsatsens inriktningar; brevromansgenren och berättartekniken. Undersökningen visar att romanen The Perks of Being a Wallflower är lik dagboksromanen i dess uppyggnad och att romanen innehåller typiska ungdomslitterära motiv. Vidare visar berättartekniken att de mest nyttjade medlen är jagberättandet och tillbakablickar i romanen såväl som i filmen. En annan berättarteknik som används är narrativ repetition som förekommer i olika former både i romanen och filmen. Karaktärerna i The Perks of Being a Wallflower följer de normer och konventioner som skapar respektive kön, förutom huvudkaraktären Charlie som är könsöverskridande. Avslutningsvis visar undersökningen att huvudkaraktären Charlie gestaltas subjektivt då det är Charlie som även är berättarjaget och han kan inte se sig själv från ett utomstående perspektiv.

I Pennskaftet utformar kvinnorna ett systerskap när de känner sig solidariska med sitt kön. Utan systerskap skulle inte rösträttsarbetet kunna utföras. Flera av kvinnorna i romanen visar en solidaritet både till de kvinnor som följer normer och de som är normbrytande. I frågan om kvinnlig rösträtt uppstår ett ”vi” och ”de andra”, vilket medför en begränsning för systerskapet. Detta sker även inom familjen och när kvinnor från skilda samhällsklasser möts. Kvinnosolidariteten blir lidande när kvinnor från olika samhällsklasser har svårt att känna en samhörighet. Bevisligen finns en frånvaro av systerskap i Pennskaftet. Men när de två huvudkaraktärerna, Pennskaftet och Cecilia, interagerar blir en kvinnlig solidaritet ytterst framträdande. I Pennskaftet utbildas några män till att lära sig mer om kvinnor och rösträtten och de blir en tillgång. Till skillnad från Norrtullsligan där männen ses som det största hindret för kvinnor att uppnå riktig systerskap. Kvinnorna sviker varandra för männens skull och systerskapet blir bortvalt då kvinnorna hellre fokuserar på att träffa en make. I Norrtullsligan är det frånvaron av systerskapet som är som mest påtagligt, vilket medför begränsningar för kvinnorna i romanen. Trots att kvinnorna möts i en gemenskap med sin dåliga ekonomi, och på grund av det anordnar en strejk, så misslyckas strejken då några av kvinnorna bestämmer sig för att dra sig ur och inte ställa upp för sina medsystrar. Frånvaron av systerskapet är markant. För systerskapet i Pennskaftet är männen till kvinnornas fördel, medan männen i Norrtullsligan blir en nackdel.

Syftet med denna undersökning är att genom en komparativ studie med utgångspunkt i teorier om dialogicitet, hyptertextualitet och transformation, analysera förekomsten av grekisk mytologi i The Lightning Thief (2005) – vilken påverkan dessa har och hur de tar sig uttryck i Riordans roman. De grekiska myterna i The Lightning Thief har jämförts med de som beskrivs i Grekisk Mytologi (1977) av Giovanni Caselli och Michael Gibson, En introduktion till grekisk mytologi (1989) av David Bellingham, samt Ovidius Metamorfoser (8 e.Kr.). Resultaten visar att de grekiska myterna har en förklarande funktion och agerar inspiration för Riordans egen berättelse. Likväl har författaren flyttat över de grekiska gudarna i myterna till The Lightning Thief och utgått från dem som modeller för framställningen av hans egna karaktärer. Dock har Riordan anpassat och moderniserat både myterna och gudarna för att de ska passa in i den värld som författaren själv har skapat.

Frankenstein; or, The Modern Prometheus by Mary Shelley and the characters within, tell a prominent story of the posthuman condition in a society where humanist thought is the only conception of subjectivity. The use of not only posthuman studies, but more specifically studies including subjectivity was needed, in order to analyse the relationship between the humanist and the posthuman subjects. Theories of posthuman subjectivity and subjectivity by Rosi Braidotti and Michel Foucault were used in order to examine the posthuman condition of “Frankenstein’s monster” and the role of humanist vs. posthuman subjectivity between Victor Frankenstein and the monster. The tension between Victor and the monster was analysed in order to investigate the monster’s struggle at acquiring subjectivity in a posthuman state, which revealed why it is impossible for the humanist and posthuman subject to peacefully coexist.