Syftet med denna studie är att genom en narratologisk analys av tre kapitel i Svetlana Aleksijevitjs dokumentärroman Tiden second hand: Slutet för den röda människan undersöka berättartekniken och det historiemedvetande som finns i kapitlen. Med utgångspunkt i detta diskuteras sedan hur romanen kan användas i gymnasieskolan för att stärka elevernas litterära kompetens och lärande i och genom skönlitteratur. Studien visar att berättartekniken, bland annat genom ett interpolerat berättande och anakronier, fyller en tydlig funktion i romanen bland annat sett till hur dessa berättartekniska delar förstärker innehållsliga aspekter i texten. Detta samspel mellan berättarteknik och innehåll gör att romanen torde lämpa sig väl för att i svenskundervisningen lära i skönlitteratur, på så vis att berättarteknikens funktion går att tydliggöra. Vad gäller historiemedvetandet skiljer sig detta åt mellan de olika berättarna, vittnena, i kapitlen. Två vittnen uttrycker hur dåtiden var bättre än vad nutiden är, medan det tredje vittnet upplever en rädsla för hur historien är på väg att upprepa sig. Att romanen presenterar en mångfald av människor och deras historiemedvetanden har i studien diskuterats som fördelaktigt med hänsyn till att det i ett didaktiskt sammanhang går att tydliggöra hur människors förhållande till historien är något subjektivt. Potentiellt kan därför eleverna utifrån romanen utveckla sitt eget historiemedvetande, och på så vis lära genom skönlitteratur. Detta lärande i och genom skönlitteratur som det finns möjlighet att realisera i Tiden second hand torde även möjliggöra en litteraturundervisning som kan skapa en bred litterär kompetens hos eleverna.

This essay explores how the reader cognitively reacts to reading H. P. Lovecraft’s horror story “The Shadow Out of Time” (1936). I analyse the text to see how it invites readers to beaffected by it. I specifically look at invitations to envisionment, subjective experience andintersubjectivity. The literary horror terms uncertainty and uncanniness are used inconjunction with cognitive theory to explain how the readers may react to readingLovecraft’s stories. These are in turn reinforced by the reader's ongoing envisionment of thestory, and their sharing of the character’s experiences via subjective experience. For example,the separation between the mind and body of the protagonist creates an uncanny dissonanceto his own identity, which disrupts the reader’s understanding of the character. This maycause distress in the reader due to the subjective experience that connects the reader to thecharacter. Additionally, the disrupted sense of reality in the book affects the narrator'sperceptions of both his surroundings and his own mental faculties. Subsequently, the reader’sunderstanding of the text is also in a state of flux which affects their envisionment of thestory. This disrupts understanding and may enhance feelings of unease. My theory istherefore that unease is invited by certain horror techniques, such as uncertainty anduncanniness, which in turn influence the reader specifically through subjective experienceand envisionment.

Med bakgrund att film i svenskan enligt vissa forskare fått en något efterställd, eller åtminstone särställd, ställning gentemot andra litteraturformer ser denna uppsats till att undersöka just detta. Undersökningens syftar till att utröna filmmediets position, och förändringen av denna, mellan nuvarande och äldre styrdokument för svenskämnet. Genom att undersöka både filmens implicita ställning gentemot andra medieformer och litteratur inom respektive ämnesplan samt att jämföra de äldre och nyare ämnesplanerna med varandra besvaras frågeställningar rörande om film alltid haft en underställd, implicit eller explicit, ställning mot annan litteratur. Slutsatsen är att emedan film har och har haft en tydlig särställning så har denna ställning förändrats genom tiden. Ibland har film ingått i kunskapskraven, ibland enbart i det centrala innehållet, och trots att begrepp som det vidgade textbegreppet diskuteras så får film en sekundär ställning mot, exempelvis, skönlitteraturen.

En analys och jämförelse mellan tre fiktiva karaktärer.

I denna studie problematiseras manlighet, klass och makt hos pojkar i Fritiof Nilsson Piratens debutroman Bombi Bitt och jag. Genom att analysera de olika uttryck för manlighet som finns i romanen så undersöks hur pojkarna i romanen väljer att konstruera sin egen manlighet och hur deras vuxenblivande ser ut. Huvudkaraktärernas manlighet analyseras utifrån deras relationer till de andra karaktärerna, till varandra och utifrån deras klasstillhörighet.

Att läsa litteratur och under läsakten föreställa sig en röst tycks vara en både vanlig och abstrakt företeelse. I den här uppsatsen används narratologiska och stilistiska redskap för att utreda om inomtextliga moment kan främja en föreställning av röst i Mare Kandres (1962-2005) novell "Is" (1988). Med utgångspunkt i frågeställningar som rör novellens berättarsätt, novellens språk och deras effekter synliggörs och diskuteras narrativa moment och stildrag som tillsammans kan understödja en föreställning av röst i "Is".

No description available.

Denna studie undersöker om det finns möjligheter att integrera ett hälsofrämjande arbete i litteraturundervisningen genom Judith Langers (2017) didaktiska modell för boksamtal som en literacypraktik. Möjligheterna undersöks med en hermeneutisk forskningsansats som metod. Judith Langers (2017) didaktiska modell för boksamtal som en literacypraktik studeras utifrån en biblioterapuetisk teoribildning framtagen av Arleen Hynes & Mary Hynes-Berry (2012). Resultatet visar att Langers (2017) modell för boksamtal i en literacypraktik skulle kunna fungera hälsofrämjande och därmed möjliggörs det att tillhandahålla litteraturundervisning i skolan som kan fungera för elevers välbefinnande genom att Langers (2017) modell används. I slutet av studien prövas Langers (2017) didaktiska modell i sin funktion som en hälsofrämjande aktivitet i en exemplarisk närläsning av boken Slutet (2018) skriven av Mats Strandberg.

The aim of this study was to explore the attitude towards using the fantasy genre while teaching literature among Swedish teachers, students and a librarian. Furthermore, the main focus was to see if the fantasy genre could contribute to the students’ cognitive and emotional development, as well as explore if using the fantasy genre could have beneficial outcomes for the students, in order for them to reach the aims of the curriculum, in the different levels of Swedish. The methods used were semi-structured interviews with three upper secondary Swedish teachers and one librarian and 47 questionnaires to students from three different classes, in the South of Sweden. The interview questions and the questioners were analyzed taking into account current research within the area, and further based on my own experience. The compiled results showed that the responding teachers and the librarian could all see positive outcomes of using the genre. 50 percent of the students would have liked to see more fantasy in their education and 50 percent had no such desire. All the interviewees thought that fantasy had a positive effect on the students’ cognitive and emotional development. The teachers also thought that using the genre in their teaching could help the students reach the aims of the curriculum, which was something 50 percent of the students noticed as well.

Storytelling has existed since the beginning of humanity, in every culture. Today, we are still telling stories that are hundreds of years old. Sleeping Beauty, or La belle au bois dormant, is a classic fairy-tale. In the original version by Charles Perrault it is a story in two parts with a morality poem in the end. In this work, the relation between the story and the lessons that can be drawn from it and its final morality are examined. The aim of this work is to find out if the morality confirms or contradicts the story in La belle au bois dormant, and in what way, and secondly if La belle au bois dormant fulfil our expectations of a fairy tale. In order to give a deeper understanding of the key words, fairy-tale, as a genre, and the role of moral in literature two books aimed for literary education in French schools are used. By defining fairy-tale as a genre and the role of moral messages in literature, they can be compared to our story. Furthermore, by using examples from the story and analysing the story and the morality poem of Sleeping Beauty respectively, thus this essay spreads light on the contradicting messages in this fairy-tale. At the end of this work the conclusion is reached that the morality poem is not in any way confirmed by the story and that the two differ in terms of theme, content, and message, and thus La belle au bois dormant differ from traditional fairy tales because its morality does not support the story.