Syftet med den föreliggande uppsatsen är att undersöka hur sex olika litteraturhistoriska läroböcker för gymnasieskolan gestaltar genus i grekisk antik litteratur. För att syftet ska uppnås har dessa läroböcker analyserats utifrån tre teman: urval, som svarar på vilken information läroböckerna ger, kopplat till författarskap, karaktärer och om antika Grekland; framställning, hur författare och karaktärer framställs ur ett genusteoretiskt perspektiv, och bilder, hur dessa kan kopplas ihop till genusproblematiken. Utöver detta kopplas dessa teman till kontextualiseringen läroböckerna gör till antiken. Resultatet visar att alla läroböcker, mer eller mindre, domineras av män. Även om kvinnorna har en plats i texten är det ändå en manlig norm som råder. Männen framställs som legender och hjältar medan kvinnorna anses vara starka och självständig men för känsliga. Läroböckerna problematiserar inte genusfrågan i framställningen av karaktärerna vilket leder till att de inte når upp till ett jämställdhetsarbete i böckerna. Slutsatsen är att även om den manliga normen råder och motsvarar hur det såg ut i antika Grekland skulle en problematisering av den stereotypiska framställningen gå i samma linje som det läroplanen och styrdokumenten fastslår.

This essay is a reading of Daphne du Maurier’s 1938 novel Rebecca from a queer theoretical perspective. The analysis discusses the fluidity of the character Rebecca, who despite being dead haunts almost every page. She embodies both masculine and feminine traits and is suggested to have had a sexual relationship with her housekeeper. Furthermore, this same-sex desire plays an important part in the sexual awakening of the novel’s young protagonist, who develops an obsession with Rebecca. The essay also looks at Manderley, the gothic estate where most of the plot takes place. Manderley is a place for both heteronormative oppression and transgression. Rebecca is a modern gothic novel and the gothic will therefore be an important part of the analysis.

Denna studie handlar om textsamtalets påverkan på elevers läsförståelse. Studien utgår från en undersökning som genomfördes i två skolklasser. Det är två högstadieskolor inom Hallands län och klasserna har delats in i grupp A och B. Grupperna har fått besvara sex frågor till H.C. Andersens saga Flickan med svavelstickorna men testet har bedrivits på två olika sätt. Grupp A fick texten och sex frågor att besvara individuellt utan någon hjälp. Grupp B fick använda sig av ett textsamtal med sina klasskamrater innan de fick besvara de sex frågorna individuellt. Resultatet som framställs från de olika skolorna jämförs på individuell nivå men skolorna jämförs även på skolnivå då det är stora skillnader dem emellan.  Studien har sin relevans då undersökningar har visat att elevers kunskaper inom läsförståelse blir allt sämre och därför är det av vikt att komma fram med strategier för hur vi kan motverka detta.  Resultatet denna studie visar är att samtalet gynnar många elever. Fler elever kan besvara innehållsfrågor till en text efter att ha samtalat om den.

Den här uppsatsen har som syfte att utifrån Gun-Britt Sundströms roman Student -64 (1966) undersöka hur en författare genom beskrivningar av platser och rum formulerar en stadsmyt och därmed även konstruerar en viss identitet för personerna inom den. Utgångspunkten var att det finns en viss myt om Uppsala som studentstad, och att denna skildras i bland annat skönlitteraturen. Genom att fokusera på myten om studentstaden Uppsala och identiteten som student har också frågan om vilken funktion myten om staden har för studenten varit i fokus. För att genomföra undersökningen har en motivstudie baserat på rumsliga teman genomförts, som resulterade i en kartläggning över vilka platser som förekommer i romanen samt hur ofta de nämns. Det teoretiska ramverket som användes bestod huvudsakligen av Henri Lefebvres teorier om socialt rum och hur vi skapar rum genom tre olika slags erfarenheter: fysisk, mental och social, som vi får antingen genom rumsliga praktiker, representationer av rum eller genom representationella rum. Resultatet av undersökningen visar att Sundström i Student -64 gestaltar ett antal platser i Uppsala där protagonisten Sagas rumsliga praktiker kommer till uttryck. Platserna relateras till Sagas sociala erfarenhet och det hon som kallar för ”uppsalastämning”, vilket är en del av den historiska myten om Uppsala som Sundström anknyter till.  Därmed bidrar hon till att befästa myten genom att bygga på det representationella rum som är studentstaden Uppsala i sin helhet, samtidigt som hon omformulerar myten i en modern tolkning genom att skapa nya representationella rum. Dessa rum visar sig också möjliggöra en viss studentidentitet, samt en utveckling inom denna som i sig bidrar till att myten kan fortsätta leva.

The aim of analyzing Fyodor Dostoevsky’s Crime and Punishment and Joseph Conrad’s Heart of Darkness is to study the symbolic undertones of each work from a Jungian psychoanalytical perspective. My thesis revolves around the archetypical story of man versus himself, that is to say, man versus psyche: his own demons personified as a reflection of nature and therefore the environment. The bulk of the analysis is described using narratological tools. By doing a close reading report I compare how the inner processes of the two novels’ protagonists are presented, in both imagery and style, using Aristoteles’ terminology in accordance with Gerald Prince’s definitions. The Jungian model and the concept of the shadow archetype is put into play in correspondence with Aristotelian terms such as anagnorisis and catharsis, where the chosen point of view (or focalization) is also discussed in its relationship to the psyche, characters and setting. The analysis leads me to conclude that the discussed archetypical themes found in the novels are used to portray an essential part of human existence. A recognizable pattern arises once we delve into and reflect upon the encounter with the unknown darkness (or shadow) that eventually leads to a newfound wisdom (catharsis).

I denna uppsats undersöks hur systerrelationen mellan protagonisten Katniss Everdeen och hennes lillasyster Prim porträtteras i Suzanne Collins The Hunger Games-trilogi, bestående av The Hunger Games (2008), Catching Fire (2009) och Mockingjay (2010). Syftet med uppsatsen är att utforska vilken funktion denna porträttering får för intrigen i sin helhet samt att se vilka föreställningar om manligt och kvinnligt som blir synliga i relationen systrarna emellan. Som teoretisk grund används Sarah Annes Browns och Roberta Seelinger Trites skrifter om litterära systerskap. Undersökningen visar att Katniss relation till Prim är starkare än andra syskonrelationer inom trilogin och att detta bland annat beror på att Katniss ser det som sin största uppgift att ta hand om och skydda sin syster. Detta starka band är också avgörande för intrigen - Katniss beslut att ta Prims plats i Hungerspelen möjliggör resten av händelseförloppet. Det blir även tydligt att Katniss gärna ser på Prim som den behövande systern, men att båda egentligen är beroende av varandra. Systermotivet blir också synligt i Katniss relation till Rue från Distrikt 11. I relationen till systern Prim antar Katniss ofta manliga attribut och Prim beskrivs med typiska kvinnliga egenskaper, men det finns även gånger då dessa genusföreställningar rubbas.

Syftet med studien var att undersöka hur grundskollärare i årskurs 1–3 arbetar med och resonerar om poesi i sin undervisning. Vilken attityd lärare har till poesi i allmänhet respektive i skolan, hur de beskriver sin poesiundervisning och vilka ramfaktorer som finns i arbete med poesi i skolan var också de frågor vi ville få svar på. Fem lärare på lågstadiet intervjuades på plats i sina respektive skolor. Materialet transkriberades och analyserades med hjälp av Grounded Theory och tre argument som representerar olika förhållningssätt gentemot undervisning i och om poesi. Dessa argument berör bland annat poesins frigörande möjligheter, dess funktion samt dess kulturella värde. Resultatet visade att lärarnas syn på poesi i allmänhet utmärktes av litteraturargument (kulturellt värde) och emancipatoriska (frigörande) argument, deras syn på poesi i skolan dominerades av funktionella argument medan när lärarna beskrev sin undervisning var litteraturargument mest framträdande. Studien visade också att det faktum att poesi inte nämns utförligt i styrdokumenten upplevdes som både möjliggörande och begränsande för lärarnas undervisning.

Richard Ford’s Canada, published in 2012, seems to have evaded literary studies. This essay—which is an early contribution to the undoubtedly growing range of studies on Canada that will be published in the future—is concerned with how alienation is constructed in the novel. I refer to alienation as a sense of being out of place and becoming estranged, both to others as well as to one's self. The essay focuses mainly but not exclusively on the point of view of the fifteen-year-old protagonist Dell, who is thrown out into a world that has ceased to be adapted to his needs and which seems to threaten his very existence. To speak with Lukács, the protagonist steps out from an unproblematic world into a problematic one and is divided in the process as his ideas are no longer attainable. But this very process of division or alienation also creates room for agency, in the sense of independent action or the will to act independently. In Canada—particularly in the second part of the novel—alienation is constructed in the meetings between Dell and fragmented and morose characters. Dell is required to adapt to these people and the circumstances in which they meet, but in those same processes of adaptation he manages to find small ways out. This makes it possible for Dell to keep himself whole despite his deteriorating circumstances. Equally important for how alienation is constructed in the novel is the meeting between Dell and the landscape of the prairie. While the landscape at first seems to be a source of further alienation, it ultimately proves to be the only place where Dell experience communion.

Uppsatsen innehåller en jämförelse mellan Fredmans Epistlar och Predikaren. Ämnet är Förgänglighetspoesi och avsikten är att se vilka typiska drag av förgänglighetspoesi som de båda verken innehåller.

Ernst Toller was a German playwright best known for his expressionist plays and for his participation in post World War 1 political upheavels in Münich, Bavaria. In my thesis I focus on three of Toller’s plays - Masses Man (1921), Hinkemann, the German (1923), and Hoppla, We're Alive! (1927) to discuss the relationship between man and masses in Toller’s work. To support my argument I will discuss the importance of theater as Mass Ornament and its implications for the creation of a political theater that saw as its main goal to inform the working class about living conditions in a capitalist society and to urge them to political action against inhuman conditions. Depicted as the battle of a single man who rises from the masses to urge his fellow workers and human beings to a non-violent revolution and change of mind, the pacifist hero in Toller's plays is rejected and treated as an outcast. In Masses Man the heroine is as a woman that is alienated from her husband because of her dedication to the proletarian cause whilst at the same time scorned by the masses for refusing to join their armed battle. In Hinkemann, the German the conflict between man and masses is depicted less as the struggle between conflicting ideas and more like the personal tragedy of a single man who is unable to gain the respect of his fellow beings after a war injury. In Hoppla, We're Alive – a play that is less programmatic and pessimistic than the other two plays – the conflict between man and masses plays out in the life of a revolutionary who after his release from a mental institution is unable to adapt to the changes in political rhetoric after the revolution.