No description available.

This essay examines the first chapter in Moa Martinson’s Kvinnor och äppelträd, “Mor badar”. Drawing on the theories of Ahmed and Butler, this analysis considers how the Body, the Gaze, and Space interact to form a new presentation of bathing women, in direct opposition to the one more commonly portrayed by male Swedish primitivists during the same time. Simultaneously, the essay considers, utilizing Grosz’s idea of “body writing”, how the chapter constitutes a method for Martinson as a female writer to claim control over the portrayal of women.

This is a comparative analysis of two film adaptations (from 1943 and 2011) of Charlotte Brontë’s  Jane Eyre, with a focus on the male characters. My aim is to study how patriarchal control is adapted for the screen, compared to the original novel. The focus is on the characters John Reed, Mr. Brocklehurst, Mr. Rochester and St. John Rivers. The analysis is about how the filmmakers depict the essence of the characters, why they chose to do so and what determinants influenced the two films; furthermore, how this affects Jane’s character and her pursuit for independence. The thesis of this essay is that there is a difference in the interpretation of the male characters in the two films compared to the novel Jane Eyre and this affects Jane’s pursuit for independence. My conclusion is that although the films differ in narration and filming technique, the strongest impact on the discourse is the changed script due to politics and production code.

This essay is a comparative analysis of the novels Pet Sematary and The Shining by Stephen King, where the empathy that the characters may invoke is analyzed. The focus lies on the children, mothers and fathers of the two families featured in the novels, who are analyzed in terms of Leake’s division of easy or difficult empathy. The essay also discusses the use of horror fiction in the EFL-classroom and how it may train students’ ability to empathize and motivate reluctant readers. The child characters mainly offer easy empathy since they experience negative emotions and victimization. The adult characters appear to be more nuanced, especially the two fathers who may invoke a combination of easy and difficult empathy through their change towards antagonists, or through their abusive behavior. Due to King’s complex characters, and suspenseful storytelling, it is possible that horror fiction of this kind can be used in the EFL-classroom to attract reluctant readers. As the students also come in contact with difficult empathy they can train their ability to understand and empathize with people who may act in ways that the students normally would disagree with. In that regard, it appears that horror fiction can have a pedagogical use in the EFL-classroom.

This study examines students’ thoughts on the purpose of reading fiction in the Swedish upper-secondary school within the subject Swedish. This is then compared to the curriculum for the part of the subject concerning literature. Interviews were conducted with groups of students at one Swedish school with students enrolled at various theoretical programs. The study found that the students mostly focused on abilities not specifically tied to fiction, but rather general abilities concerning reading and language such as vocabulary and speed of reading in the general sense. The students were also found to have some idea of the existence of a literary canon, even though such a canon does not exist within the curriculum. / Den här uppsatsen undersöker elevers uppfattningar om syftet med att läsa skönlitteratur i ämnet Svenska på gymnasieskolan. Detta jämförs sedan med läroplanen GY11:s motivering till litteraturundervisningen inom Svenskämnet. Gruppintervjuer utfördes med elever från en skola i Sverige som läste olika studieförberedande gymnasieprogram. Studien fann att eleverna mest verkade lägga fokus på färdigheter som inte är direkt kopplade till läsning av skönlitteratur utan mer kring färdigheter som är rent generella kring läsning och språket så som ordförråd och läshastighet i största allmänhet. Eleverna verkade ha någon form av uppfattning om existensen av en litteraturkanon, även om en sådan inte existerar i läroplanen.

Syftet med denna studie är att få kunskap om textvalets betydelse för litteratursamtalet. Studiens empiriska material samlas in via videoupptagningar av observationer av åtta litteratursamtal med elever i årskurs 2. Observationerna är öppna, deltagande och genomförs i en arrangerad kontext. Litteratursamtalen utgår från fyra olika texter. I studien deltar 15 elever, uppdelade i två grupper. Studiens teoretiska utgångspunkt är reader-response-teorin utifrån vilken läsarens upplevelse och förståelse för en text är det intressanta. Vi kopplar de teoretiska begreppen luckor samt estetisk och efferent läsning till studiens resultat. Med luckor menas de oskrivna delar av texten som ger läsaren möjligheten att föreställa sig saker när denne läser. Efferent läsning innebär att läsa effektivt för att få ut information från texten medan estetisk läsning innefattar den egna läsupplevelsen, vilka känslor, associationer och fantasier texten väcker under läsningen. Sammanfattningsvis visar studien att olika texter kan ge upphov till att olika samtalsämnen dominerar litteratursamtalen. Texter som inte innehåller många luckor kan leda till att texten läses mer efferent och att litteratursamtalet handlar mer om det som står tydligt skrivet i texten. Texter med flera luckor kan ge eleverna större möjligheter till att fantisera och reflektera och litteratursamtalet antar då en mer tolkande och analyserande karaktär. Det innebär att läraren kan göra medvetna textval för att styra litteratursamtalen.

Syftet med denna studie är att diskutera konceptet triggervarning och dess betydelse för litteraturundervisningen i den svenska skolan. Detta har gjorts dels genom en kritisk diskursanalys på 17 utvalda svenska artiklar om triggervarning i undervisningen och dels genom en litteraturanalys av Christina Wahldéns debutroman Kort kjol. Resultatet visade på en förskjutning från sakfrågan ”bör triggervarningar användas i undervisningen?” till vems verklighetsuppfattning som är den sanna samt att det till viss del redan triggervarnas i gymnasieskolor runt om i Sverige även om termen triggervarning inte används.

No description available.

Denna uppsats är en studie av olika teorier om vad som utgör ett skönlitterärt verk och vad läsningen av det skönlitterära verket har för inverkan på människan och samhället. I uppsatsen tolkas, sammanställs och jämförs teorierna i syfte att se om det finns skäl att ta hänsyn till vilken skönlitteratur som ska användas i litteraturundervisningen för att uppnå läroplanens mål. Resultatet av studien visar att de olika teorierna är överens om att det finns skönlitterära verk som kan ha en utvecklande inverkan på både människan och samhället. Studien visar även att all skönlitteratur inte lämpar sig för att kunna uppfylla de mål som läroplanen menar att skönlitteraturen ska bidra till att uppfylla. De skönlitterära verk som lämpar sig för att uppfylla läroplanens mål stämmer överens med den skönlitteratur som de olika teorierna anser ha en utvecklande inverkan på människan och samhället.

Den svenska flickboken hade sina glansdagar på 30-talet och fanns förr i många bokhyllor i svenska hem. Vi minns att den handlade om flickor, deras problem, uppväxt och ”väntan på den rätte” samt att de alla var rätt lika och följde samma mall. Eller var det kanske inte så enkelt? Fanns det något mer i dem som vi kanske har glömt eller som vi aldrig såg? Fanns det flickboksförfattare som skrev om något annat och hur såg det i så fall ut? Den här uppsatsen handlar om en av de tidigaste flickboksförfattarna: Ester Blenda Nordström (1891 – 1948) och hennes bok En rackarunge från 1919. Bortglömd av många men ändå kan man fortfarande finna korta textrader i uppslagsverk som nämner hennes böcker om den föräldralösa Ann-Mari Sofia Lindelöf som ”nyskapande”, ”genrebrytande” och till och med som ”den första demokratiska flickboken i Sverige.” Andra menar att det bara var på ytan som hon bröt mot traditionerna och att hennes böcker egentligen var lika fyllda av stereotyper som alla andra flickböcker från den tiden. Jag undersöker vad som kan anses vara tradition och vad som kan anses vara förnyelse i berättelsen och hur Nordström därmed förhåller sig till den schablonbild som finns av den svenska flickboken. Jag ville undersöka om karaktären Ann-Mari Sofia Lindelöf bara är en stereotypisk yrhätta, dock under benämningen ”rackarunge”, eller om det finns något mer under ytan. Kanske något av ”ett dubbelverkande bildspråk” och att en text som på ytan kan tyckas anpassa sig till genrens konventioner och samhällets rådande könsideologi men vid en närläsning kan avslöja en berättelse som kan anses vara normbrytande. Enligt min mening ligger förnyelsen i berättelsen i Ann-Maris självklara sätt att leva ut sina känslor och att hon är i total avsaknad av en önskan om att förändra sitt beteende. Ann-Mari bryter också mot schablonbilden av flickboksprotagonistens slutgiltiga anpassning och acceptans av omgivningens normer.  För Ann-Mari är friheten en självklarhet. Hon ser inte sitt kön som en begränsning eller ett hinder och reflekterar inte över sin könstillhörighet. Inte heller har Nordström valt att låta omgivningen ge uttryck för några kritiska åsikter som kan härledas till Ann-Maris kön. Hennes uppförande kritiseras visserligen men aldrig utifrån några åsikter om att hennes uppförande inte kan anses vara kvinnligt, utan det är handlingarna i sig som bestraffas. Detta är enligt mig också en av de egenskaper hos Ann-Mari och de övriga karaktärerna som kan anses ge stöd åt åsikten att En rackarunge är ”den första demokratiska flickboken i Sverige”. / <p>Godkännandedatum 2008-11-18</p>