Syftet med uppsatsen är att belysa hur olika grupper framställs och förhåller sig till varandra vid kulturmöten på grundval av deras etnicitet i en skönlitterär fantasyserie och hur detta kan bidra till att upprätthålla eller problematisera koloniala maktrelationer som den västerländska kulturella normen. I denna studie analyseras fantasybokserien The Earthsea Cycle och de grupper som befolkar dess fiktiva värld: det hardiska och det kargiska folket. Med hjälp av bland annat begreppet den Andre, som syftar till att beskriva de som avviker från den egna gemenskapen, ämnar studien uppmärksamma vad som explicit förmedlas genom exempelvis karaktärsbeskrivningar och händelseförlopp samt synliggöra mer implicita mönster och strukturer i bokseriens framställning av de olika grupperna. Studiens resultat visar att relationen mellan de olika grupper i The Earthsea Cycle till stor del präglas av en dikotomi. Grupperna definieras i förhållande till varandra och framstår således som motpoler. Genom synen på den Andre och de egenskaper som tillskrivs respektive grupp är det möjligt att likna de fiktiva grupperna vid motsatsförhållandet mellan Occidenten och Orienten. Detta förhållande utmärks således även av en hierarkisk struktur till följd av att det orientaliskt kodade folket över lag attribueras vad som framstår som sämre egenskaper som outvecklat, våldsamt och irrationellt, i enlighet med redan befintliga stereotypa föreställningar. Detta folk underordnas följaktligen en kultur som tillskrivs en västerländskt kodad karaktär, vilken innefattar karaktärsdrag som fredlig, förnuftig och progressiv.

This essay argues that the protagonist of The Hobbit, Bilbo Baggins can be considered to be a female character in a male form. By applying feminist literary criticism this essay map out the traditional gender roles in society along with the traditional gender roles in Middle Earth in order to investigate Bilbo’s female characteristics, the similarities between him and women in patriarchal society as well as the female imagery present in The Hobbit. The results show that Bilbo Baggins’ characteristics such as emotionality, sensitivity and compassion corresponds more to the traditional female gender norms than that of the male gender norms. The results also indicate the similarities between Bilbo’s experiences and that of women in a patriarchal society, such as the attention to being respectable and difficulties working in a male-dominated field.

I denna litteraturstudie jämförs miljöbeskrivningar, karaktärsbeskrivningar, stilfigurer samt intertextualitet i tre olika klassiska litterära verk med motsvarande lättlästa versioner. Syftet med studien är att ta reda på om de lättlästa versionerna går att använda i undervisningen för elever med lässvårigheter för att ge dem en möjlighet att diskutera verken med andra som läst originalversionen. Eller om läsningen av en lättläst version hindrar arbetet för en jämlik utbildning. Resultatet visar att innehållet i de olika versionerna skiljer sig ifrån varandra och att den som läser en lättläst version får med grunderna men det estetiska försvinner. Dessutom visar innehållet att elever som läser en lättläst version har svårt att nå de kunskapsmål som finns i gymnasieskolans läroplan. Slutsatsen är att i valet av litteratur måste läraren utgå ifrån eleverna.

Syftet med den föreliggande studien var att med utgångspunkt i relevant forskning och de tre ämneskonceptionerna för svenskämnet analysera hur två läromedel, som används i svenskundervisningen i årskurs 2 på gymnasiet legitimerar och organiserar litteraturundervisningen i svenskämnet. Metoden som har använts i studien var en kvalitativ, komparativ pedagogisk textanalys av två läromedels innehåll. Materialet jämfördes med tidigare forskning och de tre svenskämneskonceptionerna för att kunna jämföra de perspektiv som läromedelsförfattarna har tagit och för att undersöka vad detta skulle kunna få för konsekvenser i litteraturundervisningen. Resultatet visar att läromedlen, till viss del, innehåller spår av alla tre ämneskonceptioner. Materialet i fråga är i linje med och stöds av kursplanen för svenskämnet i Lgy 11 (Skolverket). Trots detta drogs slutsatsen att användningen av läromedel i gymnasiets svenskämne bör med fördel kombineras med hela, skönlitterära verk för att uppnå ämnets fulla potential.

Denna studie handlar om hur litteraturen kan användas för att inom skolan arbeta med förståelse för andra människors livsvillkor och erfarenheter, samt utveckling av den egna självinsikten, som är pelare i skolans värdegrund. I just denna undersökning ligger fokus på vilken didaktisk potential den självbiografiska genren har i det arbetet. Undersökningen kommer ske genom att en analys kommer göras på boken Allt jag fått lära mig av Tara Westover. Analysen kommer sedan diskuteras i förhållande till delar från skolans styrdokument. De styrdokument jag har valt att fokusera på i denna undersökning är “Läroplanen för gymnasieskolan” och “Ämnesplanen för ämnet svenska”. Undersökningen utgår från utvalda nyckelscener i boken som sedan kopplas samman med styrdokumentens innehåll i diskussionsdelen. / This study is about how literature can be used in the school to work with an understanding of other people's living conditions and experiences, as well as the development of their own self-insight, which are pillars of the school's value foundation. In this particular study, the focus is on what didactic potential is precisely the autobiographical genre in that work. The investigation will be done by doing an analysis on the book Educated of Tara Westover. The analysis will then be discussed in relation to parts of the school's governing documents. The steering documents I have chosen to focus on in this study are “The curriculum for the upper secondary school” and “The subject plan for the subject Swedish”. The study is based on selected key scenes in the book which are then linked to the contents of the control documents in the discussion sections.

I denna uppsats studeras Per Anders Fogelströms historiska roman Mina drömmars stad. Undersökningen har två syften. Det primära syftet är att undersöka hur maskulinitet konstrueras och upprätthålls av de två manliga huvudkaraktärerna. Denna del av undersökningen utgår från R.W. Connells maskulinitetsteori och genomförs med metoden karaktärsanalys. Det sekundära syftet är att undersöka romanens handling och karaktärer utifrån John Stephens kulturrelativistiska perspektiv. Undersökningens resultat visar att de två manliga huvudkaraktärerna eftersträvar att uppnå hegemoniska maskulinitetsideal i olika sociala grupperingar, men att deras framgång i denna strävan skiljer sig, samt att de olika maskuliniteterna samspelar med och påverkar varandra. Utifrån den kulturrelativistiska teorin visar undersökningen att 1950-talets samhälle och värderingar på flera plan avspeglas i karaktärerna och berättelsen som tilldrar sig i Stockholm 1860-1880.

No description available.

Mänskliga handlingar förstör dagligen planeten vi bor på, men trots att vi numera är medvetna om problematiken görs det ändå inte tillräckligt för att förändra detta beteende. Undervisningen i den svenska skolan syftar bland annat till att främja elevernas respekt för miljön och visa dem ett hållbart levnadssätt. Syftet med denna uppsats är att utvärdera potentialen hos ett arbetssätt som kombinerar svenskämnets läsning av skönlitteratur med miljöfrågor. Med hjälp av begreppen ekocentrism och antropocentrism gör vi en ekokritisk läsning av Michelle Pavers Vargbröder. Utdrag ur boken används också som grund för att diskutera hållbar utveckling med en klass elever i årskurs 6, för att se vilka värderingar som framträder. Resultatet visar att det finns stor potential att öka elevers ekolitteracitet med hjälp av gruppdiskussioner och ekokritiska resonemang utifrån en skönlitterär bok, men att arbetssättet kräver mycket tid och vidare forskning. Eleverna visar ett stort intresse för läsningen och för frågorna, och även om deras konkreta kunskaper brister en del, visar de att de tycker att det är viktigt att människan tar hand om vår planet.

Studiens syfte är att undersöka vilka arbetssätt lärare använder med skönlitterära texter för att utveckla det svenska språket hos andaspråkselever. I studien intervjuas fyra lärare på fyra mångkulturella skolor. Lärarna arbetar i årskurs fyra, fem och sex. Det insamlade materialet analyserades och kategoriserades utifrån gemensamma mönster som kunde hittas i intervjuerna. Den teoretiska utgångspunkten i denna studie är socialkonstruktionism. Genomgående begrepp som studien tar hänsyn till är begriplig input och begriplig output. Begriplig input innebär att läraren ger andraspråkselever möjlighet att använda sitt modersmål, bildstöd eller ämnesspecifika ord för att tolka en skönlitterär text på svenska. Begriplig output innebär att läraren ger andraspråkselever möjlighet att uttrycka sig med hjälp av svenska språket för att göra sig förstådda. Resultatet visar att lärarna använder sig av bildstöd, modersmål och ämnesspecifika ord för att göra skönlitterära texter begripliga för andraspråkselever. Vidare framgår det att en nyckelfaktor för att utveckla det svenska språket hos andraspråkselever är att ta hänsyn till deras bakgrund och förkunskaper. Lärarna använder sig både av gemensam läsning och individuell läsning av skönlitterära texter för att utveckla det svenska språket hos dessa elever.

Syftet är att bidra med kunskap om variationer av högläsning med sociokulturellt perspektiv och onto-epistemologiskt synsätt. Kunskapsgapet är att göra pedagoger medvetna om olika läsmetoder med barnen och varför det är viktigt att variera metod av högläsning. Högläsningen är enligt flera vetenskapliga artiklar en försummad aktivitet och det beror bara av okunskap, det vill säga pedagogerna är inte medvetna om hur viktigt det är för barnen att delta i högläsningssituationer och vad aktiviteten ger barnet för grund inför framtiden. Jag genomförde self reports med postenkäter, det vill säga jag lämnade över dem personligen. De innehöll missivbrev, god forskningsed och 18 öppna frågor. Svaren var reflekterande, utförliga och informativa. I min analys bearbetade jag materialet genom sortering, reducering och argumentering. Jag har sorterat svaren i flera omgångar tills det blev en lämplig text under varje rubrik i resultatet. Rubrikerna är omgjorda från min studies frågeställningar. Resultaten visar på positiva svar angående högläsning, variation av metoder och barnens delaktighet i litteratur. Jag saknar beskrivningar av flanosagor ibland min litteratur i examensarbetet, vilket blir mitt förslag vidare forskning. Denna kunskap kommer jag ha nytta av i min framtida yrkesroll som förskollärare, där litteracitet är en viktig del av barnets språkutveckling och kommunikativa förmåga.