No description available.

I denna uppsats appliceras ett ekokritiskt perspektiv på Hans Lidmans Det nappar i Svartån med syfte att analysera hur naturen skildras. Undersökningen identifierar förekomsten av typiska naturstereotyper samt hur Lidman förhåller sig till den lokala platsen. Vidare diskuteras Svartåns symboliska betydelse. Med utgångspunkt i ett antal litterära troper presenterade av Greg Garrard identifieras ”det förorenade”, ”det vilda” och ”förhållandet mellan människa och djur” som tre betydelsefulla naturstereotyper. Analysen av platsens betydelse utgår ifrån Martin Heideggers begrepp dwelling och illustrerar hur hembygden får en framträdande roll i Det nappar i Svartån. Timothy Mortons koncept dark ecology ligger till grund för den avslutande diskussionen kring Svartåns symboliska betydelse och visar hur Svartån framträder som en plats där gränser mellan olika livsformer suddas ut och motsättningen mellan människa och natur – subjekt och objekt löses upp.

This thesis considers Virginia Woolf’s The Years (1937) in relation to Jacques Rancière’s thinking of the politics of literature. It examines the novel’s different spatial configurations and the relationships it establishes between private and public spaces, home and city, inner and outer. The thesis puts particular emphasis on the novel’s many windows in order to show how they mediate these relationships between different spaces and rooms and how these relationships in turn relate to the political through what the windows present and make visible to the observer and in what way. It also shows how different kinds of spaces in the novel continually open up to their outside. In addition to Rancière’s thinking of the politics of literature in general this thesis also draws on his readings of Woolf in order to establish a dialogue between the two. The thesis reconsiders the prevalent view of the political aspect of the novel and shows how the novel’s politics lies not solely in its tracing of changes in society or its representation of the relationship between private and public spaces, but also in the way it configures sensible experience and its inherent possibilities.

I denna studie analyseras boken Pippi Långstrump från 1945 skriven av Astrid Lindgren. Syftet är att urskilja karaktären Pippis normbrytande beteende gällande genus för att sedan undersöka om boken utifrån analysen fungerar som diskussionsunderlag till arbete med normer och värden i skolan. Underlaget till studien är sett från ett samhällsperspektiv där det alltid är aktuellt att diskutera och lära om normer och genus. Dagligen möter vi detta i vår vardag, därför är det av vikt att studera detta vidare för att bygga mer kunskap kring det. Metoden som använts är ett diskursanalytiskt synsätt av kvalitativ art samt en hermeneutisk metod. Till analysen har ett schema med stereotypiska kvinnliga och manliga egenskaper i barnlitteraturen använts som analysverktyg. Resultatet av studien visar att Pippi är en flicka med många stereotypa manliga egenskaper och attribut. Slutsatsen är att boken utifrån analysen lämpar sig som diskussionsunderlag för värdegrundsarbete i skolan där eleverna bland annat kan lära sig om könsidentiteter och normer. Samt även om hur äldre barnlitteratur fortfarande är aktuell att diskutera och lära sig om. Bland annat kan eleverna få förståelse för att det ständigt är aktuellt att normalisera beteenden som inte anses falla inom normen och att detta är något som debatterats under en längre tid. / <p>Godkänt datum 2021-06-04</p>

No description available.

There is a growing recognition of the interconnectedness of the crises of food, water, democracy and climate change as stemming from the capitalist hunt for modernity and progress. As climate change is thus not only so complex, but urgent, the question of a successful portrayal of it for an enhanced understanding and subsequent action becomes vital. The name of the Capitalocene functions to highlight the intersectional origins of climate change - as the Global North has done violence upon nature in the quest for monetary value, so has it also done violence upon people in the process. The Kingston Cycle is part of a fast-rising wave of speculative fiction with the potential to successfully communicate not only an encompassing picture of the acknowledgedly incomprehensive totality of the current crisis, but also the solution in the form of an egalitarian society founded on the value of community instead of capital. As writers are thus beginning to discover the suitability of speculative fiction to depict the Capitalocene, especially spatiotemporal combinations of genres such as historical steampunk fantasy, it is necessary for scholars to follow in order to breach the hitherto persisting view of speculative fiction as simply an escape from reality, and to investigate how it can be used to create not only an understanding of the current crisis, but an incentive to action.

Denna uppsats analyserar den rytmiska strukturen i fyra dikter av Edith Södergran, två från hennes första diktsamling och två från hennes sista, postuma samling. Den rytmiska analysen utgår ifrån kognitiv metrisk teori och fokuserar på läsarens mentala upplevelse av rytmiska intryck. Dikterna granskas utifrån både ett mikro- och ett makroperspektiv där de individuella versradernas struktur såväl som den övergripande strofkonstruktionen är central.  Huvudsakliga begrepp i den rytmiska analysen är balans och kraft, tagna från George Lakoff och Mark Johnssons teori om perceptionsmönster. Här uppmärksammas dikternas regelbundenhet när det kommer till alternering av stavelsebetoning, versradens längd och möjligheten att upprätthålla stadig meter, där balans och obalans syftar till närvaron eller avsaknaden av symmetrier och kraft syftar till upplevelsen av rytmens tempo.  Uppsatsen utgår även ifrån rytmiska analysmetoder utvecklade av Reuven Tsur och Richard Cureton. Detta innebär att uppsatsen använder sig av begreppet gestalt, lånat från gestaltpsykologi, samt Curetons tre rytmiska komponenter, kallade meter, gruppering och prolongering. Gestalter syftar här på samlingar av enskilda enheter som uppfattas som helheter. Meter står för upplevelsen av slagkraftig, upprepande rytmik, gruppering för upplevda symmetrier i bl.a. stavelsedistributionen och prolongering för känslan av progression mot ett mål i dikten. Dessa begrepp används i uppsatsen för att tydliggöra dikternas rytmiska struktur i sin helhet, medan kraft och balans används för att beskriva den effekt som strukturerna har på läsaren.  Resultatet av analyserna är att de fyra dikterna använder stark variation och skiftningar mellan olika former och perceptionsmönster. Analysen uppmärksammar också att både de tidiga och de sena Södergrandikterna kan ses som rytmiskt komplexa och mångfacetterade. Analysen visar att Södergran har, både i sina tidigaste publicerade och i sina sista dikter, en vilja att konstant variera och komplicera läsarens upplevelse. De ord som bäst karaktäriserar de fyra dikternas rytmiska intryck är förändring och förnyelse.

No description available.

In this essay I make a narrative analysis, based on the book A Game of Thrones and the tv-series Game of Thrones, about how the relationships between the characters Daenerys Targaryen and Khal Drogo, as well as Daenerys and Viserys, are portrayed in different ways between the versions. I analyze how these differences relate to intersectionality and sexuality, and how the perception is affected on the relationships based on the narratology of the book, towards the tv-series. Since Daenerys has her own chapters in the book, and not Viserys or Drogo, I will in that version base my analysis from her perspective. While from the tv-series, I base my analysis from picture sections, for example, with focusing on the characters and how their emotions can be portrayed, as well as the background music. The relationship between Daenerys and Viserys shows the power play between them, while her relationship with Drogo shows how she gets oppressed, and how she then uses this to her own advantage to gain power. And I show in the analysis when Daenerys tries to save women from sexual violence, which ultimately leads to her losing her power. / I denna uppsats gör jag en narrativ analys, där jag utgår från boken A Game of Thrones och första säsongen av tv-serien Game of Thrones, om hur relationerna mellan karaktärerna Daenerys Targaryen och Khal Drogo, samt Daenerys och Viserys, framställs på olika sätt mellan versionerna. Jag analyserar hur dessa skillnader förhåller sig till intersektionalitet och sexualitet, samt hur synen på relationerna påverkas utifrån narratologin i boken, gentemot tv-serien. I analysen utgår jag från Daenerys perspektiv i boken, då hon har egna kapitel och inte Drogo eller Viserys. Däremot utgår jag från bildutsnitt i tv-serien, till exempel med fokus på karaktärerna och hur deras känslor kan gestaltas, samt bakgrundsmusiken. Relationen mellan Daenerys och Viserys visar maktspelet mellan dem, medan hennes relation till Drogo visar hur hon blir förtryckt och hur hon sedan använder detta till sin egen fördel för att få makt. Jag visar även i analysen när Daenerys försöker rädda kvinnor från sexuellt våld, som i slutändan leder till att hon förlorar sin makt.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka och jämföra metoder som elever i årskurs 3 på gymnasiet använder sig av vid tillägnande av skönlitteratur. Jag undersökte även vilka av läsmetoderna tyst läsning, högläsning och ljudbok elevernas svensklärare och andra svensklärare på skolan anser är givande för deras elevers tillägnande av skönlitteratur i årskurs 3 på gymnasienivå. Detta undersöktes genom kortare lärar- och elevintervjuer. Resultaten visar att lärarna tycker att alla metoder är bra för olika elever och menar att eleverna kan variera när de läser skönlitteratur. Elevernas svar visar att högläsning och läsning i en fysisk bok fortfarande är populärt och de anser att ljudböcker bör användas på deras egen fritid. Studiens intervjusvar från eleverna visar också på att merparten av informanterna tycker det är intressant och positivt med läsning av skönlitteratur och de upplever att de får ut något av det, medan ett fåtal anser att det är svårt, jobbigt och tråkigt. Slutsatsen som jag kan dra utifrån mina resultat är att eleverna själva bör kunna välja på vilket sätt de ska tillägna sig skönlitteraturen i skolan samt att informanterna är positiva till olika tillvägagångssätt för att läsa skönlitteratur.