No description available.

Travel writing studies spans a vast section of literature from travel diaries to tales of explorations and fantastical adventure stories. One area that has been less examined by travel writing is children’s literature. This paper examines the relationship between travel writing and children’s literature from the basis of children being inherent explorers. That is, as persons that are constantly exploring new environments and confronting otherness as a vital part of their development. This relationship is studied by focusing on children’s literature narratives that show the interaction with nearby or everyday environments that are foreign to the child. Environments like “the woods” or a nearby field might fall within what an adult would call nearby surroundings, but to a child they are areas outside of the known world. These aspects make the child’s nearby journey into a narrative that can use or subvert tropes and themes from classic travel writing about exploration or adventure. By studying three children’s texts - “Pippi Longstocking arranges a picnic” (Astrid Lindgren 1945), Bridget and the gray wolves (Pija Lindenbaum 2000) and Lilly vill ha äventyr [Lilly wants an adventure] (Sanna Töringe & Kristina Digman 2007) – this paper examines the relationship between children’s narratives of exploring one’s near surroundings and the explorations of far away and exotic lands in travel writing. Several connections are shown where the texts use motifs from travel writing, such as highlighting elements of fear connected to unknown environments and animals in the explorations of new spaces.

No description available.

Denna uppsats analyserar Henning Bergers författarskap åren 1901-1911, utifrån en nyläsning av verken Där ute, Ridå, Ysaïl, Drömmen om helvetet samt Drömlandstrilogin (Drömlandet, Bendel & Co och Fata Morgana). Utifrån ett dekadens- och modernitetsperspektiv reviderar jag den traderade uppfattningen om författarskapet som ytligt, och visar att Berger gör en betydande skildring av moderniteten, med större komplexitet än man tidigare uppmärksammat. Jag belyser jag konturerna av ett underliggande idékomplex, som särskiljer honom från samtidens svenska författare men ställer honom med förbund till stora, internationella modernitetsskildrare. I och med åren som utvandrare i Chicago, är han i vissa avseenden före sin tid när han debuterar i Sverige. Amerika blir i hans skildringar en representation för en längre gången utveckling än man erfarit i Stockholm vid samma tid; jag tar hjälp av Anna Jörngårdens begrepp tidströskel för att konceptualisera tidsandan, med dess skiljelinje mellan framtid och förflutet.       Jag förhåller mig till den övergripande frågeställningen om vilken attityd till det moderna som kan utläsas i verken, samt vad de uttrycker om moderniseringens innebörd för människan. Den kluvenhet som genomsyrar Bergers verk fungerar som ett sammanhållande tema i min analys. En av uppsatsens huvudfrågor är hur denna kluvenhet skall förstås och förklaras, i ljuset av hans starka skildringar av såväl positiva som negativa sidor av moderniseringen. Bergers verk visar upp moderniteten i all sin glans, men utan att skönmåla. Asfaltsromantik, nuets underverk, tyglandet av naturkrafterna, möjligheterna och berusningen, ställs sida vid sida med dess destruktiva konsekvenser: skördandet av offer, skövlingen av allt gammalt, mänsklig nedbrytning och skärande orättvisor. Jag drar slutsatsen att hans skildring ytterst är bejakande gentemot utvecklingen. Acceptans och determinism framträder som förklarande nyckelbegrepp. Intertextualitet mellan min studie och Marshall Bermans Fauststudie bidrar till att synliggöra den faustiska kärnan hos Berger; utvecklingens destruktivitet betraktas som ett nödvändigt och oundvikligt ont. Jag har därmed kunnat påvisa konturerna av en existentiell analys, som tidigare forskning inte uppmärksammat. Börsmotivet framträder där som ett centralt motiv.      En annan slutsats av min genomgång är att författarskapet förhåller sig avvisande till det svenska sekelslutets pessimistiska tankestrukturer. Det svenska och amerikanska behandlas som antiteser; den svenska mentaliteten framstår som ett nedtyngande arv. I arvet ingår dock även ett romantiskt drömmartemperament, vars status är mer tvetydig. Stilistiskt används t.ex. en naturromantiskt vokabulär på unikt moderna företeelser. Även om framställningssättet framhäver de romantiska aspekterna av det moderna, kategoriserar den yttre handlingen ett romantiskt sinnelag som icke gångbart i den amerikanska moderniteten. Arvet blir ett hinder för den som vill ansluta sig till den nya tiden – tidströskeln kräver en själslig transformation, ett definitivt brott med arv och bakgrund, och med alla egenskaper som tillhör det förflutna.

This thesis examines the semiotic experiences in William Faulkner’s The Sound and the Fury from a reader perspective by analyzing in what ways sensorial gesamtkunstwerk is used to convey or evoke sensations that appeal to the reader on a cognitive level. Drawing from Marco Caracciolo’s theories on experientiality which operate under the assumption that an evoked feeling from a text is dependent on the reader’s familiarity with their emotions and senses, this thesis claims that the bridge between narratological (textual) experiences and the reader’s experiences in the novel is made possible through sensorial aesthetics that appeal to our sensory modalities and that operate in a gestalt fashion to form a sensorial gesamtkunstwerk. Upon closer analysis, the experientiality in The Sound and the Fury is not only evoked by sensory modalities operating as a sensorial gesamtkunstwerk that draws on the reader’s cognitive and sensorial familiarity as is suggested by Caracciolo, but the analysis also exposes a narratological gesamtkunstwerk that operates at an intratextual level and which is only manifested when the novel is examined holistically. Containing differently perceived semiotic experiences, collectively, the differently narrated sections complement one another in such a way that they, too, synthesize into a gesamtkunstwerk that is dependent upon each section to fully operate.

Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka orsaker det finns till att spel knappt är närvarande i gymnasieskolans svenskundervisning, trots sådant som förekomsten av det vidgade text­begreppet samt det relativt stora intresset från litteraturdidaktiken under 2000-talet. Detta undersöks med ett diskursteoretiskt angreppssätt genom att analysera konferensartiklar från det nationella nätverket för svenska med didaktisk inriktning (SMDI) och sätta denna analys i relation till spelmediets egenskaper. Slutsatserna är att spel är ovanliga eftersom forskningen varit intresserad av annat än spel i sig själva. Att låta spel komma till sin rätt skulle kräva arbete som den nuvarande diskursen (oftast) inte legitimerar eller värdesätter. Dessutom behandlas några av de didaktiska aspekterna som är viktiga om spel skulle övervägas att användas i undervisningen. Där diskuteras bland annat vikten av att betänka vilka texter som genereras av spel samt i vilken grad regelsystem och den på­hittade verkligheten harmonierar.

This thesis studies Ray Bradbury’s novel Fahrenheit 451 using Critical Discourse Analysis as the primary tool. It argues that the narrative develops through the supporting characters’ actions, and the different societal discourses of hegemony, otherness and class struggle they represent. Basing the analysis on Althusserian and Gramscian ideas and discussing citizen’s transformation from subjects to individuals, this study concludes that although a subject may be power-less and wary, it is by learning to act through being given information through discourse that personal development occurs.

Abstract The purpose of this study is to analyze and find explanations in literature for the gender-controlled dynamics contained in the selected quotations, using the theoretical starting points of the essay and under the theme power structures between men and women. The analysis draws of theories of gender, feminism, power and underlying linguistic factors that make, and in what way, the message reach the reader. The study has focused on three excerpts from the books of Margareta Strömstedt Jag skulle så gärna vilja förföra dig – men jag orkar inte (I would love to seduce you - but I can't cope) and Natten innan de hängde Ruth Ellis och andra berättelser ur mitt liv (The nigth before hanging Ruth Ellis and other stories from my life), and an excerpt from the book Klubben (The Club) of Matilda Gustavsson. The analysis explores texts that describe sexual assaults and reveals positions of power and male dominance. Not only male physical violence, even social norms and social power relations prevent women from resistance. The texts express female frustration and discontent about having to accept being an object of male dominance.

Föreliggande uppsats analyserar framställningen av kvinnans villkor i Willy Kyrklunds roman Solange från 1951. Äktenskapskildringen av makarna Solange och Hugo har i tidigare forskning tolkats som en allegori över kampen mellan två olika moralfilosofiska principer för och emot frihet, mellan ett manligt förnuft och ett kvinnligt oförnuft. Syftet med denna undersökningen har istället varit att avläsa Solanges öde utifrån romanens sociala kontext. Yvonne Hirdmans studier om folkhemmets systematiska underordning av kvinnan i svensk folkhemspolitik placerar Solange i sitt historiska sammanhang och belyser relationen mellan romanen och dess samtid. Hirdman i sin tur läses jämsides med Michel Foucaults syn på korrelationen mellan makt och kunskap i det biopolitiska samhället. Analysen redovisar olika infallsvinklar som berör kontinuiteten mellan maktens inflytande över Solanges vardagliga liv och hur maktrelationen i äktenskapet konstitueras av en viss typ av vetande. Via Hirdman knyter det teoretiska perspektivet an till den feministiska kritiken av Foucaults generaliserande av maktens specifika inbegripande på kvinnan och kvinnokroppen. Slutet av uppsatsen diskuterar hur Solanges irrationella beteende kan läsas som ett resultat av en dominerande patriarkal rationalitetstradition.

No description available.