Imaginary spaces in Wilhelm Raabe‘s Pfister‘s Mill: A study of thedescription of different spaces in Pfister‘s MillThis essay has examined how the rural space and the urban space differs intheir shaping and description in Wilhelm Raabe’s book Pfister´s Mill: Notes from a Summer Vacation.The analyzed places are the creek and the water worlds with its fauna,buildings and premisses, the industrial space, the study, and the living room.The descriptions of these places can be attributed to aspects such asenvironmental destruction, tradition, feeling and family relations.The result shows that the rural space with its descriptions is an idyll fromwhich that positive originates, sustainable and undamaged, attributed with words like “majestic” and “crystal clear” significate this space as idyllic. It isalso referred to as a familiar space where recreation also can be found. Therural space is described as a sustainable place. In contrast to this, the urban space appears as a threat, aimed against its idyllic and peaceful contrariety.The reason for this upcoming threat is found in the new industrialdevelopment. The urban space is however not only a threat, but also anecessity, when the rural counterpart on the other hand is referred to as thevital in life.

No description available.

Syftet med denna studie är att se om barns läsvanor har förändrats genom året och vilken betydelse vuxna och högläsning har för barns läsvanor. Studien gör med enkäter, interjuver och tidigare forskning. Man kan de att det har skett en förändring i barns läsning och vad det kan bero på, man kan också se hur det påverkar barns läsförståelse. Studien visar att vuxnas betydelse har en betydande roll för barns läsvanor. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-17</p>

Denna uppsats handlar om skolbibliotek samt skolbibliotekariers roll och litteraturfrämjande arbete. Skyltning av böcker i skolbibliotek undersöks också då denna anses vara nära sammankopplad med litteraturfrämjande verksamhet. Detta undersöks utifrån frågeställningarna: Vilka syften har skolbiblioteken och dess litteraturfrämjande arbete? Vad ingår i skolbibliotekariens arbete? På vilka olika sätt exponeras böcker i skolbibliotek? Vilka syften finns med särskild exponering av vissa utvalda böcker? De som intervjuats har varit skolbibliotekarier eller personer som tidigare varit skolbibliotekarier. Observationerna har gjorts på olika typer av skolbibliotek. Skolbibliotekens huvudsakliga syfte har framkommit vara det läsfrämjande uppdraget där bland annat särskild exponering av olika typer av litteratur ingår. Många av de intervjuade kopplar även detta till att eleverna ges förutsättningar till att bli en del av samhället, där demokrati och yttrandefrihet är nära sammankopplat med individers läsförmåga. Skolbibliotekariens uppdrag består av många olika komponenter och mycket är upp till individen bakom titeln. Särskild exponering används inom majoriteten av skolbiblioteken och alla intervjuade nämner detta som ett viktigt och effektivt sätt att presentera böcker. Syftet med denna typ av skyltning är att främja elevernas intresse av böcker. Till detta hör även att rekommendera olika typer av litteratur, där främst nyheter och böcker personalen vill rekommendera blir placerad. Skyltning av böcker har därav en betydande funktion inom skolbibliotekens litteraturfrämjande arbete. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-17</p>

Undersökningen syftar till att undersöka hur lärare uppfattar sitt uppdrag inom litteraturundervisning utifrån läroplanen, Lgr11. Studien syftar också till att undersöka hur lärare bedömer eleverna inom litteraturundervisning. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjuundersökning, där lärares uppfattningar om ämnet, är det som utgör materialet för undersökningen. Forskningsområdet för studien bygger på att litteraturundervisning kan ha stor betydelse för eleverna som individer, men det krävs då att undervisningen bearbetas på rätt sätt för att dess fulla potential ska kunna uppnås. Tidigare forskning har visat att det kan finnas en problematik i att bedöma eleverna inom området, därför blev det relevant att i denna studie undersöka detta. Den teori som ligger i grunden för undersökningen är litteraturdidaktiken. Kortfattat säger den teorin att kärnan i litteraturundervisning är att bearbeta litteraturen och även den påvisar att det finns en problematik kring bedömning av eleverna inom ämnet. Fem lärare blir i studien intervjuade och ur dataanalysen framkommer intressanta likheter och skillnader lärarna emellan. Gemensamt uppfattar samtliga lärare sitt uppdrag som viktigt. Lärarna arbetar också trots sin osäkerhet kring litteraturundervisningens innehåll och bedömning, på ett givande sätt i förhållande till bakgrunden och den tidigare forskning som presenteras. / <p>Slutgiltigt godkännandedatum: 2022-01-13</p>

No description available.

Det här arbetet är en studie av hur två svenska, kvinnliga författare, Katarina Wennstam och Maria Sveland, skildrar sexualiserat våld. Från ett genusperspektiv analyseras berättelser om fysiskt och verbalt våld där frågor om kön, kropp, sexualitet och makt lyfts fram. Begreppen som används i analysen är hämtade från tidigare forskning om våldtäkt i litteraturen. Med hjälp av det som i forskningen ses som ett dominerande våldtäktsnarrativ där sexualiserat våld begripliggörs utifrån ett manligt paradigm lyfter uppsatsen fram andra sätt att skildra och förstå våldtäkter. Analyserna av Svelands och Wennstams skildringar av sexualiserat våld visar att det finns flera sätt att berätta om våldtäkt som inte förminskar kvinnors erfarenheter av sexualiserat våld och reducerar dem till passiva offer. Analysen visar också på hur skildringarna och gestaltningarna av våldet förhåller sig till genrekonventionerna. Slutsatsen är att det i perspektivskiften hur våldtäkt skildras skönlitterärt och i journalistiken finns en förändringspotential för hur samhället ser på samt pratar om våldtäkt.

No description available.

Syftet med den här kvalitativa studien var att undersöka vilka faktorer lärare i förskoleklass till årskurs 3 anser påverkar elevers läsmotivation, samt på vilka sätt lärare arbetar för att öka elevers motivation för läsning. Empirin samlades in genom fem semistrukturerade intervjuer med verksamma lärare med långarbetslivserfarenhet i förskoleklass till årskurs 3. Studien utgår från den vetenskapsteoretiska inriktningen hermeneutiken och den hermeneutiska spiralen användes i analysprocessen. Arbetet har utgått från ett interaktionistiskt perspektiv samt de teoretiska begreppen inre och yttremotivation. Studien visar att läsmotivation inte bara har betydelse försvenskämnet, utan det är en framgångsfaktor för elevers hela skolgång. Resultatet stämmer till stor del överens med vad tidigare forskning inom området beskriver och visar att elevers läsmotivation kan påverkas av faktorer som att de får lyckas, hur läsmiljön är utformad, om de ges möjlighet att lära tillsammans med andra elever, lärares attityd gentemot såväl elever som läsning samt elevers möjlighet att få vara delaktiga. I resultatet framkom också hur de intervjuade lärarna anser att undervisningen kan utformas för att förutsättningarna för läsmotivation ska bli så goda som möjligt. Det visade sig att lärarna till stor del pratade om arbetssätt som gynnar den inre motivationen, men att inre och yttre faktorer kombinerat påverkar elevers motivation på olika sätt

No description available.