Bakgrund: Anhöriga anser att sjuksköterskor kan bidra med trygghet i de fall då sjuksköterskorna ger av sin tid och är närvarande. Anhöriga upplever att sjuksköterskor i vissa fall uttrycker sig selektivt och diffust vilket bidrar till att utförliga förklaringar på den döende patientens tillstånd begränsas. Sjuksköterskors anknytning till patienter spelar roll i hanteringen av sjuksköterskornas sorg. Problem: Sjuksköterskor ska stödja människor i livsomställningar. Det innebär att sjuksköterskor behöver bemöta anhörigas förväntningar samtidigt som viss känslomässigt engagemang kan finnas hos sjuksköterskorna själva. Syfte: Syftet var att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att bemöta anhöriga i samband med dödsfall. Metod: Allmän litteraturöversikt. Elva utvalda artiklar har analyserats varav nio av kvalitativ ansats och två av kvantitativ ansats. Resultat: Bemötande av anhöriga i samband med dödsfall beskrevs av sjuksköterskor vara utmanande. De kände sig otillräckligt förberedda och ett behov av utbildning beskrevs. Arbetsbelastning och tidspress påverkade sjuksköterskornas bemötande och samverkan mellan olika professioner ansågs underlätta sjuksköterskornas arbete. Slutsats: Sjuksköterskor kände sig obekväma och oerfarna vid bemötandet av anhöriga. Behov av utbildning inom rådgivning, efterlevandevård och kommunikation behövs. Det skulle tillföra en ökad trygghet samt bidra till att sjuksköterskor ökar förmågan att hantera dessa situationer. / Background: Relatives consider that nurses can contribute with safety if they are available and present. Relatives experience that nurses in some cases express themselves selectively and diffusely, which leads to limited explanations regarding the actual state of dying patients. Nurses' connection to patients plays a role in the management of nurses' grief. Problem: Nurses must support people during life changes. This means that nurses must handle the relatives' expectations at the same time as there could be a certain emotional engagement. Aim: The aim was to create an overview of nurses' experiences in dealing with relatives in correlation with death. Method: A general literature review. Eleven chosen articles have been analyzed. Nine were of qualitative design and two were of quantitative design. Results: Nurses described the approach towards relatives in correlation with death as challenging. They felt insufficiently prepared and a need for further education is described. Workload and time pressure affect nurses' approach. Collaboration between different professions was considered to facilitate the nurses task. Conclusion: Nurses felt uncomfortable and unexperienced when dealing with relatives. Education in guidance and support for relatives and communication is requested. It would make the nurses more confident and increase their ability to manage those situations.

I denna studie är syftet att bida med kunskap om hur rektorer i förskolan hanterar konflikter mellan vårdnadshavare och förskolans personal samt hur rektorer hanterar situationer där vårdnadshavare är missnöjda med förskolans arbete. Fem rektorer från två olika kommuner har bidragit med sina kunskaper och erfarenheter gällande konflikthantering och missnöje. Semistrukturerade intervjuer har använts för datainsamling sam Hersey och Blanchards teori - det situationsanpassade ledarskapet vid analysering av materialet. I det situationsanpassade ledarskapet så är det coachande och den stödjande stilen använts. Resultatet av studien visar att samtliga rektorer har liknande sätt att uppfatta konflikthantering. Det framkommer olika strategier som används frekvent, dessa är: Kommunikation, förhållsningssättet rektorer och förskoleverksamhetens personal har och att ligga före är de strategier som frekvent används. Men samtidigt nämner rektorer att konflikter är något som sällan uppstår, de menar i stället att förskoleverksamhetens personal är bra på att lämna ut information och hänvisa till läroplan och styrdokument.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det fanns en litterär kanon i svensklärarprogrammen. Studien har med hjälp av kvantitativ metod undersökt programmens litteraturlistor för att se om det fanns verk eller författare som var ständigt återkommande. Studien har även undersökt vilka som representeras i urvalet. Då svensklärarutbildningen riktar sig mot blivande lärare uppstod även frågor kring det litterära urvalets relevans i kommande yrkesutövning. Uppsatsen har därför även undersökt hur resultatet förhöll sig till läroplanen och ämnesplanen i svenska. Resultaten var att det går att urskilja mönster i litteraturlistorna som kan tolkas som en inofficiell kanon. Det var även möjligt att urskilja en stor användning av ett fåtal svenska författare mellan lärosätena. Det visade sig också vara stor ojämlikhet bland de författare och verk som representerades. Generellt är författarna män som gett ut verk i Sverige eller Europa under år 1780 fram tills idag. Efter att ha undersökt de litteraturvetenskapliga kurserna upptäcktes att de till mestadels stämde med undervisningskraven från Skolverket. Men i relation till vilka som representeras i litteraturlistorna är det möjligt att säga att innehållet på kurserna bättre behöver stämma överens med undervisningskraven från Skolverket. För utbildningens enda egentliga syfte är att förbereda lärarstudenterna inför kommande yrke.

Det råder könsmaktsordning i samhället vilken påverkar barn och ungas identitetsskapande. Genus genomsyrar allt barn och unga får ta del av i sin vardag – allt ifrån hur vuxna tilltalar dem och varandra till hur leksaker presenteras. Redan som treåring vet ett barn vad som förväntas av dess kön och tillrättavisar jämnåriga som bryter mot dessa förväntningar. Vidare gör könsmaktsordningen kvinnor och kvinnlighet underordnade. Det strider mot aktuell läroplan för gymnasieskolan som förespråkar jämställdhet. I och med att skönlitteratur vidgar individers perspektiv finns det en möjlighet att lyfta genusperspektivet med hjälp av skönlitterära verk i svenskundervisningen på gymnasiet. Detta examensarbete undersöker därför ett mindre antal gymnasielärares skönlitterära urvalsprocess till ämnet svenska och synliggör på så sätt huruvida de har något genusperspektiv i åtanke eller inte. Med hjälp av en intervju- och enkätundersökning kan det konstateras att: 1) eleven samt styrdokumenten är huvudsakliga faktorer för det skönlitterära urvalet hos majoriteten av studiens deltagande lärare medan bildning är en huvudsaklig faktor hos minoriteten och 2) förhållningssättet till genusperspektivet i sitt skönlitterära urval skiljer sig mellan lärarna. Genom att diskutera resultatet i relation till det teoretiska ramverket och tidigare studier kan slutsatser relaterade till lärarnas ämneskonception samt förståelse av genus som begrepp dras.

Bakgrund: Palliativ vård har i uppgift att främja patienters livskvalitet. Inom palliativ vård har sjuksköterskor ansvaret för vårdandet av patienter, där de ska säkerställa att deras behov, problem och begär tillgodoses. Med detta sagt är kommunikation essentiellt för att inhämta data från patienter. Integritet och värdighet är egenskaper som patienter beskriver är viktiga att få bevara inom vården. Syfte: Att skapa en översikt av sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter i palliativ vård. Metod: En allmän litteraturöversikt har utförts. Elva utvalda artiklar har analyserats, varav nio av dessa är kvalitativa och två kvantitativa. Resultat: Sjuksköterskor erfor att kommunikation är väsentlig inom palliativ vård. Kommunikation kunde belysa patienters behov, problem och begär, då en datainsamling kunde genomföras. Sjuksköterskors erfarenheter visade även att patienters integritet och värdighet ska beaktas med hänsyn. Sjuksköterskor erfor att ha god kunskap i palliativ vård för att bidra med god vård. Tidsbrist var utmärkande som ett hinder för sjuksköterskor. Detta resulterade i att vissa patienter prioriterades medan andra lämnades med mindre vård. Slutsats: Sjuksköterskors erfarenheter visade ett stort ansvar inom palliativ vård, bland annat att utgå från patienters behov, problem och begär. Kommunikation är en förutsättning för att identifiera dessa behov, problem och begär. / Background: Palliative care has the task of promoting patients' quality of life. In palliative care are nurses responsible for the care of patients, where they must ensure that their needs, problems and desires are met. With that said is communication essential to obtaining data from patients. Integrity and dignity are qualities that patients describe as important to be allowed to preserve in care. Aim: To create an overview of nurses' experiences of caring for patients in palliative care. Method: A general literature review has been performed. Eleven selected articles have been analysed, of which nine of these are qualitative and two quantitative. Results: Nurses experienced that communication is essential in palliative care. Communication could shed light on patients' needs, problems and desires, as a data collection could be carried out. Nurses' experiences also showed that patients' integrity and dignity should be considered. Nurses experienced that having a good knowledge in palliative care to contribute with good care. The lack of time was distinctive as an obstacle for nurses. This resulted in some patients being prioritized while others were being treated with less care. Conclusion: Nurses' experiences showed a great responsibility in palliative care, including starting from patients’ needs, problems and desires. Communication is a prerequisite for identifying these needs, problems and desires.

Syftet med föreliggande studie är att fördjupa kunskapen om litteraturundervisningens betydelse och svensklärares uppfattningar om hur man kanförverkliga demokratiuppdraget i svenskämnet. Ansatsen är kvalitativ och tillvägagångsättet är semistrukturerade intervjuer. Materialet har analyserats och tolkats utifrån Rosenblatts, Nussbaums och Biestas teoretiska perspektiv. Resultatet visar att svensklärarna anser att litteraturundervisningen utvecklar elevers språkutveckling och inlevelseförmåga. Vidare visar resultatet att svensklärarna menar att ett medvetet urval av litteratur och undervisningsformen boksamtal är framgångsrika för att verkliga ett värdegrundsbaserat arbetssätt. Slutsatsen är att svensklärarna delar uppfattningen om att litteraturundervisningen skapar möjligheter för att fostra in elever till demokratiska samhällsmedborgare.

No description available.

Att förstå samband mellan text och bild kan förefalla allt viktigare i dagens digitaliserade samhälle där ungdomar ständigt exponeras för den visuella texttolkningen. Trots detta hör det till ovanligheterna att använda serieromaner där kombinationen mellan bild och text, som eleverna är vana vid, förekommer i klassrummet. Just detta gjorde det intressant för mig att undersöka just hur serieromanen läses av elever. Denna studie undersöker därmed hur elever skapara mening kring det lästa utifrån Selma Lagerlöfs En herrgårdssägen och dess serieadaption. Det empiriska materialet som ligger till grund för undersökningen är femton svar skrivna av gymnasieelever i årskurs 2 på ett yrkesförberedande program. Elevernas har vidare delats upp i två grupper varav den ena gruppen tilldelats originaltexten och den andra gruppen tilldelats serieromanen. Det empiriska underlaget analyseras sedan främst utifrån Judith Langers receptionsteori och Simon Wessbos positioner.

Tidigare forskning visar att tillämpning av skönlitteratur i andraspråksundervisningen inte bara är gynnsam för elevers språkinlärning utan även för utvecklingen av sociala färdigheter och interkulturell kompetens. Rådande studie syftar till att bringa klarhet i hur verksamma lärare tillämpar skönlitteratur i engelskundervisningen i årskurserna 4–6, samt vilka möjligheter och utmaningar som man anser att tillämpningen av skönlitteratur medför. Studien genomfördes med metodansatsen grundad teori som utgångspunkt. Metodvalet för datainsamlingen var intervjuer med sex verksamma lärare från olika delar av Sverige. Under intervjuerna fick lärarna berätta om sina arbetsmetoder, tankar och åsikter om användningen av skönlitteratur i engelskundervisningen. Studien visar att lärare ofta tillämpar skönlitteratur på ett varierat sätt med utgångspunkt i sociala aktiviteter. Resultatet visar även att lärare upplever stora möjligheter vid tillämpning av skönlitteratur i engelskundervisning både i utveckling av sociala förmågor såväl som språklig kunskapsutveckling. Det framkom även att lärarna upplevde utmaningar i form av resursbrist, tidsbrist och individuella anpassningar.

I denna kvalitativa och kvantitativa studie har pojkar i årskurs 6 och deras motivation till läsning i relation till den stöttning de får av sina lärare och vårdnadshavare undersökts. Syftet var att skapa erfarenheter och kunskaper kring hur pojkar i årskurs 6 kan motiveras till läsning och vilket stöd de kan tänkas behöva från sin skola och sitt hem. Hur skola och hem uppfattade kommunikationen mellan varandra i syfte med att nå progression i pojkars läsning undersöktes också. Studien har genomförts på tre olika F-6 skolor i två olika kommuner i landet. Genomförandet av studien och datainsamlingen har skett genom elevintervjuer i två olika fokusgrupper. Vidare har även två enkätundersökningar genomförts, varav den första enkätundersökningen riktade sig till pojkarna i årskurs 6, och den andra till deras vårdnadshavare. Resultatet av studien visar att läsintresset oftast är motivationsbaserat, samt att manliga läsande förebilder har en positiv inverkan på pojkars motivation till läsning.