This paper analyses the feminist revisionism of the Circe-myth in the rewritings by Eudora Welty, Margaret Atwood, and Madeline Miller. To that end, the paper first examines three different ways of discussing rewritings: Jeremy M. Rosen’s genre of minor-character elaboration, Linda Hutcheon’s take on postmodern parody, and Alicia Ostriker’s feminist revisionist mythmaking. Then, after positioning itself with the feminist revisionism, the paper conducts a brief reading of the myth as it appears in the Odyssey, followed by readings of the three rewritings: Welty’s short story “Circe,” Atwood’s poetry cycle “Circe/Mud Poems,” and Miller’s novel Circe. Through the reading of these works together, a pattern emerges of criticising former representations, exploring why they are problematic, and resisting them in order to create change.

This paper aims to investigate the possible connection between specters and silence in Graham Swift’s Tomorrow (2007) and Mothering Sunday (2016). In both novels, the protagonists predominantly speak in interior monologues, recounting the memories and secrets that haunt them, in what could be construed as an attempt to exorcise the ghosts of their past. The paper’s understanding of specters is based on Jacques Derrida’s Specters of Marx (1993), and the idea that specters - as figures that exist in states of in-between - disrupt not only temporality, but what we know to be true. Much like specters, the protagonists vacillate between states, neither speaking nor remaining silent, as they address absent or imagined listeners. This undecidability leaves one to wonder if their ghosts are - or ever can be - truly exorcised.

No description available.

Socioekonomisk status påverkar elevers skolresultat mer än någon annan faktor och i skolans uppdrag ingår att kompensera för elevers socioekonomiska bakgrund. Syftet med denna undersökning är därför att granska förekomst, framställning och förmedling av låg socioekonomisk status i läroböcker för svenskämnet för att avgöra hur likvärdighet framträder utifrån representation i läroböcker. Läromedelsanalysen behandlar litteraturhistoria i läroböcker för Svenska 2 på gymnasiet genom en textnära innehållsanalys. Analysen innefattar en kvantitativ metod baserat på förekomsten av tematiska delar och ordmarkörer för låg socioekonomisk status, samt en kvalitativ metod för analys av framställningstyper och explicit samt implicit förmedling av låg socioekonomisk status. Resultatet visar att förekomsten av representation för låg socioekonomisk status varierar kraftigt mellan läroböcker och kan vara mycket låg. Framställningen är generellt ytlig och bristfällig, samt förlägger låg socioekonomisk status till dåtiden. Vidare visar resultaten att lärobokstexternas narrativ skapar en ”vi och dem”-gemenskap, där personer av låg socioekonomisk status förmedlas tillhöra ”dem.” Representationen i dagens läroböcker stämmer därmed väl överens med resultat från det begränsade urvalet av tidigare forskning som berört representationen av låg socioekonomisk status i läroböcker.

No description available.

Inom den svenska litteraturdidaktiken har lyriken som forskningsområde länge varit relativt outforskat. Föreliggande studies syfte har därför varit att bredda och fördjupa kunskapen av lyrikens värde inom litteraturdidaktiken och litteraturundervisningen, genom en undersökning om gymnasieelevers uppfattning om skönlitterär läsning, med ett särskilt fokus på lyrik. I undersökningen har även uppmärksamhet riktats mot elevernas uppfattning om litteratursamtalets betydelse för deras förståelse av lyrik med utgångspunkt i Karin Boyes dikt "Jag vill möta".

No description available.

In this essay, I am analyzing hip hop lyrics from Immortal Technique. The main focus is to connect the context of the lyrics to postcolonial theory. The theory paramount to the analysis has been Gayatri Chakravorty Spivak’s essay Can the Subaltern Speak? My work aims to provide evidence that Immortal Technique’s rap lyrics contextualize colonial, economic and racist structures of power in a manner that has equal merit as intellectual postcolonial theorizing, and we should therefore ask the question of whether or not including street poetry and rap lyrics in the postcolonial discourse can help solve the problem of representation? The essay’s focus is three formulated key concepts centered around power, ideology and the view of women.

No description available.

I uppsatsen används metoder för text- och bildanalys för att analysera och granska kapitlenom skönlitterär epikanalys i två läromedel: Svenska impulser 3 från Sanoma Utbildning ochSpråket och berättelsen 3 från Gleerups. Texterna analyseras utifrån deras ideationella,interpersonella och till viss del textuella egenskaper. Undersökningen visar att de bådaläromedlen, trots liknande sidomfång, har relativt stora innehållsskillnader sett till omfång och val av skönlitteratur. Undersökningen visar också inkonsekvenser i begrepps-användningen, både mellan teorikapitel och uppgifter samt mellan olika uppgiftsblock. Ytterligare ett resultat är att båda läromedlen föredrar muntliga samtals- ochdiskussionsuppgifter i mycket större utsträckning än skrivuppgifter. Mellan läromedlen finnsockså en skillnad i hur uppgifterna presenteras för läsaren, där Språket och berättelsen 3 gerstörre frihet åt läraren medan Svenska impulser 3 i hög grad ger redovisningsmetod iuppgiftsinstruktionerna.