This essay examines hierarchical structures in two versions of Jules Vernes’ Twenty Thousand Leagues Under the Sea (1870). A full translation by Erik Carlquist is compared with a retelling of the story by Peter Gotthardt (2010), and the comparison is intended to show similarities and differences in the hierarchical structures that can be found in the two versions. The essay uses an ecofeminist perspective to locate and analyse the hierarchies, and a postcolonial view is also present to deepen the analysis of the imperialistic aspects that can be found in the novel. The essay examines the relationship between human and nature, civilisation and the primitive and also between four characters in the novels. The essay shows that the hierarchical structures that can be found in the full translation can still be observed in the retelling, even though the retelling is around 300 pages shorter. In both versions, humans are dominant in its relation to nature, and the imperialistic tendencies maintain a hierarchical relationship between civilisation and the primitive, with the nationalistic features and the Western identity further establishing the civilisation as dominant. The hierarchical structures between the characters mainly stay the same between the two versions, although attempts to flatten out the hierarchical relationships can be seen in the retelling.

The well-loved Nancy Drew from 1930 has continued to solve mysteries in 1974 and 2015, though the series can no longer claim to be unconventional. Even though Nancy was a revolutionary character in 1930, the thought of a mystery-solving female is not as controversial anymore. This essay argues that the recently published Nancy Drew Diaries still advocate patriarchal ideologies seen in the 1974 version of The Scarlet Slipper Mystery, specifically ideas about gender roles, conformability and homosexuality. In order to investigate if 2015 The Magician’s Secret and 1947 The Scarlet Slipper Mystery portrayed similar patriarchal ideas deconstructive, feminist, and queer theories have been used. They revealed that both books contain patriarchal views and depict them in similar ways, even though the newer book is more implicit in its portrayal. This suggests that even as the vaster society believes itself to move forward, patriarchal ideologies continue to affect our portrayal of men and women in the media, though in a more implicit way than before.

Berättelser om trauma går lika långt tillbaka i tiden som trauma har existerat, och dessa har alltid varit sammanflätade. Traumaberättelser förekommer i olika former, såväl fiktiva som dokumentäriska. Även om fiktiva berättelser inte behöver grundas i ett sanningsanspråk, så fyller de ändå en viktig funktion: de kan ge läsare insikter om traumatiska händelser genom att läsaren får känna och uppleva fenomen på ett sätt som inte är möjligt genom enbart dokumentäriska metoder. Khaled Hosseinis roman And the Mountains Echoed (2013) skildrar sammanlänkade trauman utifrån flera perspektiv och karaktärer. Det alla karaktärer har gemensamt är att deras upplevelser faller under samma tema: hur svåra val, hemska öden och begränsade förutsättningar format och fortsätter forma karaktärerna med anknytning till Afghanistan. Romanen är mer narratologiskt komplex än Hosseinis tidigare verk vilket är något som betonats och beundrats i flertalet recensioner. Uppsatsen undersöker romanen narratologiskt utifrån ett traumaperspektiv och besvarar frågeställningen: på vilka sätt förhåller sig de narratologiska elementen till gestaltningen av trauma i romanen And the Mountains Echoed? I uppsatsen påvisas att trauma gestaltas genom den uppbrutna kronologin och det fragmentariska berättandet som kännetecknas av luckor och tystnad. Vidare hur berättarperspektivet och de olika berättarna tillsammans väver ihop ett nätverk som visar på det kollektiva traumat i Afghanistan, de enskilda historierna blir till en och samma historia, om ett krigsdrabbat land som lämnat öppna sår i sinnet hos sina invånare. Samt hur fokaliseringen är hanterad kan bidra till att läsaren har mer eller mindre kunskap än karaktärerna vilket utifrån traumateori kan vittna om trauma.

This essay will focus on Henry V, one of William Shakespeare’s historical plays. The protagonist, King Henry V, is a character who holds immense control and prominence in the play and is therefore central to most analyses of it. Previous research has explored how power is portrayed in the play, as well as various aspects of its power structures, such as the relationship between the soldiers and the king as well as the liability for the inevitable death that accompanies battle. Based on this earlier research, this study investigates Henry’s attempted unification of his army as well as the question of responsibility and how these aspects affect the king’s power. It argues that Henry’s dynamic and sometimes ambivalent approach to these aspects help him maintain and further his power, by doubling down on his powerful position while still avoiding any negative repercussions.

Studiens syfte är att undersöka lekens betydelse för barns utveckling och lärande i förskolan utifrån ett förskollärarperspektiv. I förskolan har leken en central plats som bidrar till lärande då den kan stimulera alla sidor av barns utveckling. Vuxna ska ha en engagerande närvaro som gör att barnen känner sig trygga och känner en lust till att leka och lära. Till vår studie valdes en kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare på en förskola ut. Metodvalet grundas i att få så utförliga svar som möjligt samt få möjlighet till att ställa eventuella följdfrågor. Datamaterialet som insamlades genom ljudupptagning och anteckningar bearbetades och analyserades genom transkribering. Resultatet visar att förskollärarna har en gemensam syn på lekens betydelse för barns utveckling och lärande och är överens om att det är genom leken som barn lär sig och utvecklas. De nämner att det är viktigt att barnen känner sig trygga, får tid och lugn och ro för att de ska kunna leka. Förskollärarna tar upp att barnen får möjlighet att bearbeta upplevelser genom leken och att leken ger barnen utrymme till att uttrycka känslor och tankar. Förskollärarna lyfter vidare att det är viktigt att vuxna är närvarande i leken för att kunna vägleda och stödja barnen i deras lek. Förskollärarna nämner att de kan ha olika roller i barnens lek men påpekar att de deltar i leken på barnens villkor och följer deras regler. Miljön tas upp som viktig och förskollärarna nämner att miljön lär utformas så att den lockar till lek och lärande.

El húsar es la primera novela de Arturo Pérez-Reverte. Escrita en 1983 cuando el autoraún no tenía intención de dedicarse a la literatura, pasó prácticamente desapercibidapara crítica hasta que la publicación de La tabla de Flandes en 1990 disparó lapopularidad de un escritor que en 2003 acabaría ingresando en la Real AcademiaEspañola. Tan solo un año después, en 2004, vuelve a publicarse El húsar, esta vez condiferencias significativas respecto a la primera edición en la que es, hasta la fecha, laúnica obra revisada y corregida por el autor. El objetivo principal de este trabajo es analizar las diferencias textuales entre laspublicaciones de El húsar de 1983 y de 2004. Para ello, esta investigación 1) estudia lasvariantes que Pérez-Reverte introduce en 2004 en el texto de El húsar atendiendo a tresámbitos lingüísticos: el morfosintáctico, el ortográfico y el textual; y 2) clasifica lasvariantes según tres tipologías de reescritura: adición, sustitución y sustracción.Metodológicamente, este trabajo se acoge a los conceptos y prácticas de investigaciónde la crítica genética. / The Hussar is Arturo Pérez-Reverte's first novel. Written in 1983 when the author had still no intention of becoming a writer, it was barely noticed by critics until 1990's when the publication of The Chess Master triggered the popularity of a writer who joined the Spanish Royal Academy in 2003. One year later, in 2004, The Hussar was published again, this time with significant differences compared to the first edition and it the only work to date that has been revised and corrected by the author. The main objective of this paper is to analyze the textual differences between the publications of The hussar from 1983 and 2004. To do this, this research 1) studies the variants that Pérez-Reverte introduces in 2004 in the text of El hussar according to threelinguistic fields: morphosyntactic, orthographic and textual; and 2) classifies the variants according to three typologies of rewriting: addition, substitution and subtraction. Methodologically, this work is based on the concepts and research practices of genetic criticism.

I Läroplanen för gymnasieskolan (Gy11) framgår det att skönlitteratur å ena sidan vara en källa till bland annat självinsikt och glädje. Å andra sidan präglas skolans verksamhet av prov, kunskapsmätning och betyg. I denna uppsats undersöks hur gymnasieelever skriver om skönlitteratur vid en provsituation med hjälp av frågeställningen: Hur återberättar eleverna ”Det skvallrande hjärtat”? och Hur framställer eleverna novellens personer och deras respektive motiv? Materialet består av 22 elevtexter, vilka ursprungligen kommer från ett novellanalysprov konstruerat för gymnasieskolans andra år. Judith A. Langers teori om föreställningsvärldar tillämpas i undersökningen. Resultaten visar att huvudparten av eleverna skriver ett kronologiskt händelseförlopp. Övriga elever skriver antigen en kort översikt om novellens intrig eller en kort översikt om intrigen samt lyfter novellens teman. Desto större skiljaktigheter uppstår när eleverna framställer novellens personer och motiv. Även om elevernas framställningar påminner om varandra är skillnaderna betydelsebärande i relation till hur de uppfattar personer, respektive motiv (dock är det större konsensus i deras beskrivningar av novellens motiv än personer).

Förändrade medievanor bidrar med nya litteraturdidaktiska förutsättningar, såväl utmaningar som möjligheter i litteraturundervisningen. Syftet med denna studie är att undersöka vad som händer med en äldre litterär text när den gestaltas på Tiktok och vilken eventuell litteraturdidaktisk potential sådana Tiktok-videos besitter. Detta genom att analysera vad från det klassiska verket Iliaden som gestaltas på Tiktok. Vidare syftar uppsatsen även till att diskutera om Tiktok-videos kan användas för att underlätta mötet mellan mottagaren (eleverna) och det klassiska verket Iliaden. Då Tiktok är ett nytt studieobjekt inom den didaktiska forskningen kommer avslutningsvis även en mer övergripande didaktisk diskussion föras. Materialet i studien utgöras av Tiktok-videos om Iliaden som har analyseras utefter teman inspirerat av metoden innehållsanalys. Studiens teoretiska utgångspunkt är utifrån McCormicks repertoarbegrepp samt Torells litterära kompetens. Vad analysen visar är att många av de teman som gestaltades på Tiktok liknande annan typ av fanfiction. Utifrån tidigare forskning går det att se att fanfiction kan användas i undervisningen för att vidga elever litterära och allmänna repertoarer. Vad analysen också visar var att det går att urskilja litteraturdidaktisk potential i materialet i Tiktok-videorna, framförallt när det kommer till literary transferkompetensen. Att skapa intresse och aktivera eleverna genom att låta de använda sina egna erfarenheter för att leva sig in i Iliaden och på så vis skapa intresse för att läsa originalverket. Analysen visade alltså att Tiktok-videorna kan användas för att underlätta mötet mellan eleverna och Iliaden i traditionell form främst genom att Tiktok-videorna fungerar som en inspirationskälla till att läsa det traditionella verket. Det viktigaste som uppsatsen belyser är att intresset för Iliaden på Tiktok är ett kvitto på den enorma kraft som skönlitteraturen har i att hela tiden förnya sig och utvecklas. Vad uppsatsen visar är att Tiktok inte alls behöver beskrivas som ungdomars akilleshäl utan har potentialen att inspirera läsningen av en äldre litterär text.

No description available.

No description available.