Denna uppsats undersöker Torgny Lindgrens roman Ormens väg på hälleberget och dess didaktiska potential vad gäller det dubbla uppdraget i skolan. Inledningsvis avhandlas en rad teoretiska förhållningssätt vad gäller den rådande synen på såväl läsning som skönlitteraturens relation till läsaren. Därefter följer en analys av romanen som tar stöd i tidigare forskning kring Lindgrens författarskap samt redan existerande analyser av verket i fråga. I den sista och avslutande delen diskuteras resultatet av analysen i relation till skolans värdegrundsuppdrag samt kunskapsuppdrag som tillsammans utgör det dubbla uppdraget. Stilen i boken har didaktiska möjligheter vad gäller ämneskunskaper för svensklärare och den tematik som presenteras under analysdelen erbjuder en rad ämnen att ta avstamp i vad gäller värdegrundsuppdraget. Resultatet tyder på att Ormens väg på hälleberget har mycket goda didaktiska möjligheter och att lärare, med rätt förberedelse, med fördel kan använda sig av verket för att förverkliga det dubbla uppdraget.

Syftet med studien är att jämföra vilka läsningar som efterfrågas i uppgifter kopplade till lyrik i ett urval av läroböcker för kursen Svenska 3 på gymnasienivå. Studien utgår från Rosenblatts receptionsteori om estetisk och efferent läsning. I analysen diskuteras även vilka konsekvenser som kan uppstå i ett undervisningssammanhang där de efterfrågade läsningarna används. Materialet som ligger till grund för studien är fyra läroböcker publicerade efter 2011 och riktade till Svenska 3. Metoden som används är en innehållsanalys där uppgifterna i läroböckerna kategoriseras utifrån efterfrågad läsning. Detta ger en bild av vilken typ av läsning som efterfrågas i respektive lärobok. Analysen visar att den efferenta läsningen har störst fokus i de analyserade läroböckerna. Dock är det viktigt att påpeka att den estetiska läsningen kan bidra till ökad motivation bland eleverna. Rosenblatt menar att de två begreppen inte ska ses som två skilda sidor utan de ständigt samverkar under läsning. Lärare kan därmed ta hjälp av läroböcker för att utveckla elevernas efferenta läsning men torde samtidigt också låta eleverna läsa estetiskt för att optimera sin undervisning.

Denna studie har som mål att utläsa i vilken mån värdegrunden genomsyrar läromedlen i Svenska 1 på gymnasiet i deras skönlitterära utdrag i arbetet med dessa. Vidare har studien som syfte att se vilka grupper som gestaltas i de skönlitterära utdragen och vem den tänkta modelläsaren och modelläraren för de analyserade läromedlen är. Det har genomförts med hjälp av två metoder. Den ena har varit kvantitativ analys och den andra kvalitativ analys där kritisk diskursanalys har varit den specifika metoden. Studien har utgått från en intersektionell teoretisk utgångspunkt där maktaxlarna etnicitet, kön och sexualitet har varit fokus för analysen. I undersökningen har de tillhörande arbetsuppgifterna läromedlen presenterar i samband med de skönlitterära texterna även tagits i beaktning för att se vad de förmedlar. Studiens resultat visar att läromedlen utgår från ett västerländskt perspektiv, är heteronormativa och främst är riktade till män. De tillhörande arbetsuppgifterna säkerställer inte heller ett genomsyrande värdegrundsarbete, utan det är lärarens ansvar att bidra med dessa frågor och diskussioner i samband med läsning av skönlitteratur. Studien visar att detta kan vara problematiskt, eftersom läraren har så många arbetsuppgifter att det kan vara svårt att hinna granska sina läromedel.

Med förhoppningen att främja arbetet med skönlitteratur i skolan syftar studien till att undersöka gymnasieelevers förväntningar på litteraturundervisning, syn på skolkanon och dennas påverkan på likvärdighet mellan olika gymnasieutbildningar. Materialet samlades in genom två fokusgruppsintervjuer med elever som går första året på gymnasiet och analyseras utifrån fenomenografins ramar och Kathleen McCormicks teorier om allmänna och litterära repertoarer. Med hjälp av dessa teorier analyseras de resultat som framkom under fokusgruppsamtalen och visar att elever eftersträvar litteraturundervisning som bland annat innefattar meningsfulla textmöten. Analysen påvisar även vilken litteratur och vilka arbetsmoment som kan generera flest utmaningar för verksamma lärare och understryker vikten av att lärare är medvetna om elevers repertoarer. Diskussionen innefattar fortsättningsvis lärarens roll, vilken eleverna legitimerar genom att exempelvis framhålla förtroende för lärares förmåga att skapa likvärdig undervisning. Slutligen tar eleverna avstånd från en eventuell skolkanon och efterfrågar alternativet att få vara med och välja vilken skönlitteratur de ska få läsa i samråd med läraren.

This essay aims to examine and explore two characters, Anne, and Gilbert, in L.M Montgomery’s Anne of Green Gables (1908). The paper focuses on their portrayal as normative and norm-breaking within their hometown, Avonlea. The theoretical framework is a queer theoretical approach with the main objective being norms and breaking of norms. Other common queer theoretical topics such as sexuality, identity and gender are something this paper also explore, however to a lesser extent. The analysis and discussion explore and conclude that Anne and Gilbert have multiple differences as well as similarities. They come from a similar upbringing and background as they do not have any siblings and have had to take responsibility of themselves at an early age. The two are furthermore new residents in Avonlea and have high academic ambitions. The paper moreover discusses their differences where questions about Gilbert, his behavior and privilege emerge. In Anne’s case, questions and discussions about gender norms, patriarchal structures and her transformation emerge instead. The paper establishes in the end that Anne appears to be norm-breaking whilst Gilbert does not.

I denna uppsats analyseras våldet i bilderboken Den Arge, författad och illustrerad av Gro Dahle och Svein Nyhus. Uppsatsens frågeställningar är dessa:  Hur agerar karaktärerna före, under och efter våldshandlingen?  Hur förhåller sig bilderbokens fiktiva gestaltning av våld till vetenskapliga studier om våld i nära relationer?

Working with different media in language teaching is increasingly popular. Lewis Carroll’s novel Alice’s Adventures in Wonderland originally used two different media: text and images. This essay investigates how the novel, published in 1865 with illustrations by John Tenniel, and Tim Burton’s film adaptation (2010) relate to each other, and how the different media in which the story is presented can be used in teaching. The main objective is to see what parts were illustrated in the original novel, and how those illustrations and Tim Burton’s film adaptation (Alice in Wonderland 2010) are related. The essay also looks at how the results from this analysis can be used in teaching multimodal literacy – that is the ability to understand the meaning created through different media. The analysis shows that Tenniel’s illustrations mainly depict Alice and the meetings she has during her adventures, that his illustrations were more often than not taken into consideration in the film adaptation and that the film differs from the original story. The latter makes the juxtaposition of the illustrations and the novel even more suitable for using in multimodal teaching English in the upper education.

Den här uppsatsen analyserar humor i texter skrivna av kvinnor, samt humors funktion och framställning genom några utvalda kvinnliga humordrag i förhållande till tragiska, svåra ämnen. Uppsatsen utgår från två verk – Ett år av vila och avkoppling av Ottessa Moshfegh och Carrie Fishers Vykort från drömfabriken. Humorn analyseras genom en textnära och komparativ läsning som lyfter upp likheter och skillnader mellan humorns funktioner i de två olika verken. Uppsatsen tar en teoretisk utgångspunkt i John Morrealls tankar och teorier om universell humor, samt en teoribildning av kvinnliga humordrag i tre texter av Gail Finney och Regina Barreca. Med hjälp av Finney och Barreca har jag konstruerat en lista på sju punkter som visar den kvinnliga komikens mönster och hur den skiljer sig från den manliga. Analysen är indelad i tre delar som diskuterar hur humor nyttjas som självförsvar, själskadebeteende och självförstärkning i verken.

I den här uppsatsen undersöker jag de vuxna som omger Astrid Lindgrens figurer Pippi Långstrump och Emil i Lönneberga. Jag söker efter hur könsrollerna etableras och föreställs under uppfostran utifrån ett genusperspektiv. Vidare söker jag svar på följande frågor genom att göra en komparativ textanalys av ovan nämnda verk: Hur gestaltas de kvinnliga och manliga könsrollerna i böckerna? Hur förhåller sig respektive barn till könsrollerna? Vilken effekt har könsrollerna på barnen?Slutligen kom jag fram till att böckerna gestaltar således könsroller på olika vis. Karaktärerna i böckerna visar både följa och bryta mot de stereotypiska könsrollerna som både liknar och skiljer sig från varandra.

The works of J.R.R. Tolkien have been analysed through a Christian perspective claiming Christian influences  numerous times.  Additionally,  Tolkien  was  inspired by Norse  Mythology in his works. However, his first novel, The Hobbit, has often been overlooked.  This essay has therefore analysed the main characters of  The  Hobbit  in order to determine whether  his influences were mainly from Christian Theology or Norse Mythology. This has  been done through the use of Archetypal Criticism. Specifically,  the  vices of  greed and pride has been set as the  foundational  archetypes  of the research. The results show that Norse Mythology is the major influence of the characters.