Bakgrund: I tidigare forskning beskrivs anhörigas och vårdpersonalens perspektiv i möten på akutmottagningar. För att skapa en vård med hög kvalitét behöver patienters perspektiv också uppmärksammas. Detta eftersom patienten bör vara i fokus i vården som ges. Syfte: Syftet är att skapa en översikt över patienters upplevelser av möten med vårdpersonal på akutmottagningar. Metod: Allmän litteraturöversikt där fem kvalitativa och fem kvantitativa vetenskapliga studier analyserats. Resultat: Patienter upplevde att deras behov inte alltid tillfredsställs i möten med vårdpersonal på akutmottagningar. De upplevde att vårdpersonal brister i sin kommunikation vilket skapar en rädsla för att förlora sin autonomi. Patienter kunde uppleva en tillit till vårdpersonalen om de bemöttes med respekt. Patienter kunde uppskatta att inte vara delaktiga i sin vård om de upplevde en tillit till vårdpersonalens kunskap och kompetens. Slutsats: Det kan konstateras utifrån resultatet att patienters behov inte alltid uppfylls i mötet med vårdpersonalen. När behov som respekt, information, djupare samtal och delaktighet möts skapar det positiva upplevelser för patienter samtidigt som det skapar en förtroendefull vårdande relation mellan vårdpersonalen och patienter på akutmottagningar. / Background: Previous research describes the perspectives of relatives and healthcare staff in encounters at emergency departments. Patients’ perspectives need to be noticed in order to provide the care with high quality. This because the patient should be the focus of the care that is provided. Aim: The aim is to create an overview of patients' experiences of encounters with healthcare staff at the emergency department. Method: General literature review where five qualitative and five quantitative scientific articles are analyzed. Results: Patient experience that healthcare staff lack communication, which creates a fear of the patient losing their autonomy. Patients could experience a trust in the healthcare staff if they treated the patients with respect. Patients could appreciate not being involved in their care if they experienced a trust in the competence of the healthcare staff. Conclusion: It can be stated on the basis of results that patients' needs are not always met in the encounters with the healthcare staff. When needs such as respect, information, deeper conversation and participation in the care are met, it creates positive experiences for patients at the same time as it creates a trusting and caring relationship between the healthcare staff and patients.

Det här arbetet går ut på att göra en jämförelse av J.R.R Tolkiens bok Sagan om ringen med Peter Jacksons film Sagan om ringen. De två verken jämförs med varandra i hur rasliga skillnader framstår och relateras med sina respektive historiska kontexter. Syftet blir då att få en förståelse av hur mycket den historiska kontexten kan påverka en och samma berättelse.  De två verken skiljer sig på flera områden i hur raserna skildras. Grunden med de här skillnaderna är då att filmen i den mån det går minskat på de rasliga specifika egenskaperna mellan raserna. Det här beror då på att när filmen kom ut 2001 var det inte lika aktuellt att tala om mänskliga raser som det var under första halvan av 1900-talet när boken skrevs.

Studien är både kvalitativ genom klassrumsanteckningar och semistrukturerade intervjuersamt kvantitativt genom läs- och hörförståelsetester. Syftet med examensarbetet är attbelysa elevers upplevelse av högläsning och egen tyst läsning i årskurs 4 och 5 inomsvenskämnet i grundskolan. Sammanlagt har 37 elever medverkat i läs- ochhörförståelsetestet varav åtta elever intervjuades. Analysen tar stöd av den kognitivateorin “Dual Coding Theory”, läs- och hörförståelsetest och elevintervjuer. Eftersomempirin har ursprung i olika forskningsmetoder som kopplats samman blevforskningsansatsen triangulering. Slutresultatet är följande; Högläsningen har en positivinverkan på läsförståelsen och förmågan att förstå nya ord och begrepp. Hörförståelse,läsförståelse och de inre bilder som elever skapar utgör tillsammans ett multimodaltverktyg och förstärker deras kunskap kring texten. Elevnära texter skapar tillsammansmed lässtrategier en glädje, motivation och förståelse kring en text.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur djurrättstankar skildras i de två välkända barnböckerna Black Beauty och Charlotte’s Web. Uppsatsen utgår ifrån frågeställningar som fokuserar på hur relationen mellan djur och människa ser ut,hur djurrättstankar kommuniceras i böckerna och vilka likheter/skillnader det finns i behandlingen av djuren i de båda böckerna. Tidigare forskning på djurrättsfrågor i barn- och ungdomslitteratur har haft ett brett perspektiv och fokuserat på hur olika djurrättsfrågor tagits upp i olika skönlitterära exempel. Tidigare forskning av Black Beauty har fokuserat på relationen mellan människa och djur. Den fokuserar på hur den påverkas av speciesism och av att människan dominerar. Tidigare analys av Charlotte’s Web har fokuserat på grisens subjektivitet och hur det är människornas påminnelse av denna som räddar Wilburs liv.I uppsatsen görs en kvalitativ analys där mening försöker hittas i texterna för att få en förståelse av hur djurrätt framställs i böckerna- Uppsatsen gör även en analys av relationen mellan text och bild i Charlotte’s web, samt en komparativ analys mellan de båda verken. Uppsatsen utgår ifrån ett ekokritiskt perspektiv där bland annat begreppet antropomorfisering är relevant. Critical Animal Studies är också en relevant teori för uppsatsen och framförallt begreppet speciesism. Analysen visar på hur djurrättstankarna förmedlas genom hur djuren i böckerna uttrycker sina känslor och att slakt och djurmisshandel problematiseras. Budskapen i verken är att djur vill leva och må bra och att det lönar sig att vara vänlig mot djuren då djuren i böckerna belönar vänlighet med vänskap. Båda böckerna förmedlar också djurens subjektivitet och att djuren har ett eget värde och inte bara ett värde i vad de kan göra för människan.

Sigurd Agrell published six volumes of melancholic and highly stylised poetry between 1903 and 1912, and has since then been largely ignored in 20th century Swedish literary history. His writing shows influences from decadence and symbolism, and his frequent use of the sonnet, as well as other metrical devices, also connects him to an older tradition. In this essay I examine what tradition he belongs to, and in what ways his verse fits in with other writers of the turn of the last century. I analyse poems by Sigurd Agrell in order to identify what themes, motifs and literary techniques he shares with contemopary poets, and in what ways he differs from them. We will see that while Agrell shares many traits with the symbolist movement, he also stands out in certain important respects.

Denna kvantitativa och jämförande studie undersöker författarurvalet och utrymmesfördelningen i tre litteraturhistoriska läroböcker från åren 1991–2021 för gymnasieskolans svenskämne. Utrymmesfördelningen undersöks utifrån tidsperiod, könstillhörighet och geografisk härkomst. Resultaten jämförs sedan läroböckerna emellan samt med tidigare forskning för att se förändring övertid. Förändringarna kopplas sedan till den värdegrund och de centrala innehåll som står skrivet i den läroplan som är samtida med respektive lärobok. En avslutande frågeställning rör huruvida det går att urskilja en kanon för den studerade tidsperioden. Studien kommer fram till att överlag ges mest utrymme i läroböckerna till manliga och västerländska författare och minst till kvinnliga utomeuropeiska författare, med få undantag. Trenden verkar dock vara att ju senare läroboken är skriven desto jämnare är fördelningen av utrymme. Vidare visar förändringarna i läroböckerna i jämförelse med läroplanerna att läroböckerna tenderar att förändra sitt urval och utrymme efter vad som anges i kursplanerna snarare än i den allmänna värdegrunden. Kursplanerna har under åren dessutom blivit mindre och mindre detaljstyrda och värdegrunden har fått ta mer och mer plats i formuleringen av målen. I flera fall uppstår en konflikt mellan läroplanens värdegrund och kursplanens målformulering. Till sist kan en kanon urskiljas i materialet, men när den jämförs med studier som undersöker läroböcker från 1900-talets första hälft blir skillnaderna uppenbara. Detta tyder på att en kanon är föränderlig och flytande.

This thesis aims to analyse dress in Moshfegh’s My Year of Rest and Relaxation, both in its independent being and in its relation to the characters of the novel. Thing theory is the main methodology of use, with the support of the Heideggerian concept of ‘world’. Together they open up for a treatise into the ontology of dress: what clothes exist like, as an object fixed in time, and how clothes are encountered, as a thing manifested through time. Via the novel’s protagonist, we follow how things, but also being itself, are dependent on how she perceives time. The thesis ends with a short inquiry into the potential relations between body and dress.

Uppsatsens syfte är att analysera samt jämföra två svenska dystopiska romaner, De kommer att drunkna i sina mödrars tårar av Johannes Anyuru (2017) och Händelsehorisonten av Balsam Karam (2018). Analysen består av två delar: den första delen undersöker i vilken mån romanerna kan beskrivas med hjälp av teorin om ”critical dystopia” och den andra delen undersöker aspekter av intersektionalitet i romanernas gestaltning av etnicitet och kön. I varje del görs först en analys av varje roman, följt av en jämförande analys. I analysen framkommer att hoppet är ett återkommande tema i de båda romanerna och någonting som kan säga driver intrigen framåt. Den intersektionella analysen framhåller hur romanerna på olika sätt lyfter frågor om etnicitet i förhållande till kön, men även klass. Könsaspekten är särskilt framträdande i Händelsehorisonten, men mer nedtonad i De kommer att drunkna i sina mödrars tårar. Analysen visar på två tillvägagångssätt för diskussion av rasism, klass och kön och antas vara två exempel på vad samtida dystopilitteratur anser relevant att lyfta i vårt samhälle.

The purpose of this thesis is to examine nostalgic art through the usage of water tropes in Virginia Woolf’s 1915 novel The Voyage Out. Previous research on nostalgic aesthetics found that tropes play a crucial role in eliciting nostalgic emotions in the reader. These studies were primarily conducted using close reading approaches. Therefore, it is important to experiment with corpus methods to determine how they can aid this method in future analyses. Consequently, the purpose of this research is to present corpus techniques in nostalgic art as a new method for assisting in understanding authorial style. Moreover, this study employs The Voyage Out as a text file to study potential tropes via the corpus techniques. This thesis adds to the study of Woolf’s works by providing new insights intonature, notably water-related themes, in her style, as well as filling a gap in Woolf’s first debut that has been overlooked by previous academics. The findings of this study suggest that using corpus techniques such as frequencies and concordance lines as an assistant provided fresh insights into the novel by displaying frequent water elements that are used as tropes, as well as by locating examples swiftly and effortlessly.

This essay explores two fictional works about problematic eating by female writers in Sweden published in 2022: Bröd och mjölk by Karolina Ramqvist and Ut ur min kropp by Sara Meidell. The study aims to analyze how bodies and subjects are shaped through food, eating, and starvation. The questions of the essay are: How do the fictional works use emotions to show how bodies are formed? How are bodies shaped through contact with human, non-human, and abstract objects? How do the fictional works use aesthetics to negotiate the borders of the bodies? To answer my questions, I use Sara Ahmed's theory about the relationality of emotions and affective economies; I use Judith Butler's theory about performativity, bodily ego, and culturally intelligible subjects; I also use Donna Haraway's theory about situated knowledges and the hybrid cyborg figure. I use a close textual analysis to explore the works, which are handled like extended material. Therefore, this is not a comparative study. This study shows that Bröd och mjölk uses Julia Kristeva's psychoanalytic construction of the semiotic to show how a subject can be created by a continuous flow of pleasure. It also shows how the semiotic and the intake of food can be regarded as a discourse, and therefore a regulating force. By that, food takes place as an agent of the inside of cultural discourse. Ut ur min kropp uses single narrative stories in a subversive way to show how the female protagonist uses autonomy as a resistance against a patriarchal society. Through starvation, the protagonist claims herself as a transcendental agent free from the body. The resistance shows itself as contradictory, and by that Ut ur min kropp says that autonomy is a story available for bodies that fit in a certain narrative. Therefore the study shows how food, eating, and starvation can be viewed as material, psychic, and fictional relationships between women and their surroundings.