D.H. Lawrence’s novel Sons and Lovers, written in 1913 is an autobiographical novel that captures the Morel’s disharmonious family situation. Critics have many times looked at Mr. Morel and his behavior to offer an explanation for the disharmony. However, by applying a historical and socioeconomic, gender and psychoanalytical perspective to an analysis of Mrs. Morel this analysis will focus on her many actions and behavior in an attempt to offer another explanation for the disharmony in the narrative. The analysis will mainly focus on her relationship with her sons, especially Paul. The conclusion of the analysis shows that Mrs. Morel through her over attached relationship with Paul led to three main consequences: his mental downfall, his incapability to have normal relationships, and the collapse of his individuality.

Waverley; or ’Tis Sixty Years Since is an historical novel written by the Scottish author Sir Walter Scott which follows the adventures of Edward Waverley through the Scottish Highlands during the 1745–1746 Jacobite rebellion. It is, as has been suggested by previous research, a novel with a clear imperialistic bias and this essay adds to that discourse by applying the modern concept of the white savior complex. The white savior complex argues that white characters, in certain works, act as and are described as intelligent and moral saviors of non-white characters, who in turn are portrayed as unintelligent and immoral. Only by the actions of the white savior can they be saved. The complex is present mainly in the novel’s protagonist who drags the seemingly backwards society of the Scottish Highlands into a modern future as part of Great Brittan. This essay argues that the move from a backwards and archaic society to a modern and prosperous one would have been possible even without using the framework the white savior.

Bakgrund: Hjärtinfarkt är en av de vanligaste sjukdomarna som leder till plötslig död runt om i världen. I Sverige insjuknar varje år 25300 av hjärtinfarkt. Stress, ångest, depression och en ohälsosam livsstil är några riskfaktorer som ökar risken för att drabbas av en hjärtinfarkt. Efter en hjärtinfarkt så krävs det livsstilsförändringar för att uppnå god hälsa, exempelvis fysisk aktivering, hälsosamma kostvanor och rökstopp. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur personer upplever sin vardag och livsstilsförändringar efter en hjärtinfarkt. Metod, detta examensarbete är en litteraturstudie som utgår ifrån 12 artiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna som valdes ut överensstämmer med studien syfte. Databasen MedLine via PubMed användes för att leta upp artiklarna. Huvudresultatet i studien visar att många personer upplever problem i vardagen efter en hjärtinfarkt och har svårigheter att anpassa sig till de livsstilsförändringar som är nödvändiga efter en hjärtinfarkt. Resultatet visar att personens psykiska, emotionella, fysiska hälsa kan påverkas till det sämre efter en hjärtinfarkt. Detta kan leda till problem i det vardagliga livet, förhållanden och samlivet. Slutsatsen, hjärtinfarkt kan leda till en emotionell, existentiell och fysisk dagligt kamp. Sjuksköterskan ska kunna ge stöd, information och rehabilitering till vederbörande så att de kan återgå till ett mer hälsosamt vardagligt liv. Personer kan behöva få hjälp med olika copingstrategier av sjuksköterskan för att kunna hantera den nya livssituationen bättre. Personers erfarenheter och upplevelser av det dagliga livet kan ge sjuksköterskan värdefull kunskap, vilket kan förbättra den framtida vården för vederbörande. / Background: Myocardial infarction is one of the most common diseases that lead to sudden death around the world. In Sweden, 25300 people is affected by MI each year. Stress, anxiety, depression and an unhealthy lifestyle are just some risk factors that increase the risk of MI. After a MI, lifestyle changes are required to achieve good health, such as physical activation, healthy diets and smoking cessation. Aim, the purpose of this literature study was to describe how people experience their everyday life and lifestyle changes after a MI. Method, this thesis is a descriptive study that is based on 12 articles with both qualitative and quantitative approach. The articles selected correspond to the purpose of the study. The PubMed database via MedLine was used to find the articles. Main results, the study shows that many patients experience problems in everyday life after a MI and have difficulty adjusting to the lifestyle changes that are necessary after a MI .The result shows that people's mental, emotional, physical health and social life are negatively affected after a MI. This can lead to problems in everyday life, like relationships and intimacy. In conclusion, MI can lead to an emotional, existential and physical daily struggle. The nurse should be able to provide support, information and rehabilitation to the person concerned so that they can return to a more healthy everyday life. People may also need help with different coping strategies by the nurse to better handle the new life situation. People’s experiences of the daily life can provide the nurse with valuable knowledge, which can improve the future care for the person concerned.

Syftet med denna uppsats är att belysa Majgull Axelssons roman ”Slumpvandring” från olika håll för att komma fram till ett förslag till en tolkning av romanen och dess budskap. Uppsatsens resonemang kring romanen är begränsat till tre huvudområden, samt koncentreras kring de tre karaktärer som uppsatsförfattaren uppfattar som huvudkaraktärer; Augusta, Alice och Angelica. Först diskuteras romanens mest betydelsefulla miljö, huset som kallas Augustas hus, utifrån huset som symbol och vad det representerar. Huset är enligt traditionen ofta en symbol för den mänskliga kroppen och framförallt kvinnokroppen och moderskroppen, och denna symbolik diskuteras i förhållande till romanens skildring av Augustas hus samt skildringen av havandeskap, barnafödande och relationer mellan barn och förälder i romanen. I detta avsnitt diskuteras också minnet och det förflutna och vilken roll dessa spelar i romanen. Vidare diskuteras romanens primära intertext, ”Geniet” av Ivar Lo-Johansson, och vilken roll denna intertext spelar i Axelssons roman. Den flitigast använda parollen i ”Geniet”; ”Vi måste släppa till flickorna!” förekommer ofta i Axelssons roman och i uppsatsen diskuteras detta slagord i egenskap av att till synes vara själva anledningen till att Axelsson anspelar på ”Geniet” av Ivar Lo-Johansson. Det diskuteras även hur väl Axelsson har lyckats med sitt företag att skildra kvinnornas plats i sexualiteten i kontrast till det manliga perspektivet i Ivar Lo-Johanssons ”Geniet”. Slutligen diskuteras romanens titel, ”Slumpvandring”, och dess betydelse för romanen, och i denna diskussion används sannolikhetsteori och frågor kring determinism och förutsägbarhet för att förklara den matematiska betydelsen av termen slumpvandring. Sedan diskuteras om kompositionen och karaktärernas liv i romanen ”Slumpvandring” kan liknas vid det matematiska begreppet slumpvandring, samt vad determinism och förutsägbarhet spelar för roll i det mänskliga livet. I uppsatsens avslutande del knyts de tidigare förda resonemangen ihop och slutsatsen blir att något av det ”Slumpvandring” vill förmedla är vikten av att minnas och lära sig av det förflutna, både det större historiska förflutna och de egna mer privata händelser man varit med om, för att kunna välja bättre vägar i livet.

Denna studie syftar till att undersöka lärares uppfattningar om barnlitteratu-rens roll i grundsärskolans verksamhet samt deras val av barnlitteratur. Tre lä-rare som är yrkesverksamma i grundsärskolan samt med inriktning tränings-skola, som är ett ämnesområde inom grundsärskolan, intervjuades från tre olika grundsärskolor, för att få en inblick i vad de ansåg om barnlitteraturen i verksamheten och dess funktion. Lärarna beskrev hur de valde böckerna, hur en lässtund ser ut, hur de upplevde att eleverna valde böcker, hur de arbetade med den lästa litteraturen samt vad de ansåg att barnlitteratur och högläsning fyller för funktion i verksamheten. I resultatdelen visas att lärarna anser littera-turen som en viktig del i verksamheten för elevernas språkutveckling, verklig-hetsuppfattning och samhörighet. Samtliga lärare sade att eleverna gärna väl-jer samma bok att läsa som t.ex. en elev som alltid valde ”Bockarna Bruse” men under intervjuerna fann jag att de tycktes ha olika förklaringar på varför detta skedde. Alla tre lärare tryckte på att det är högst individuellt i grund-särskolans verksamhet kring hur eleverna är mottaglig för vilka typer av böcker och att en stor utmaning är att kunna individanpassa. Under alla inter-vjuer särskilde samtliga lärare på den schemalagda högläsningen samt den spontana högläsningen. / <p>Godkänt datum 2020-01-09</p>

Syftet med denna studie är att undersöka hur den skönlitterära högläsningen praktiserasi mellanstadiet enligt verksamma lärare. Studien arbetar efter frågeställningarna: “ Vad ärlärares inställning till den skönlitterära högläsningen?” , “ Vilka texter och verk föredrar lärareom de högläser för sina elever och varför ? ” samt “ Hur uppfattas möjligheterna att användadigitala verktyg vid högläsning av lärare? ” För att besvara frågorna utfördessemistrukturerade intervjuer med fyra verksamma lärare. Det är en kvalitativ studieinspirerad av hermeneutiken. Datan insamlat från de intervjuade lärarna analyseras i endiskussionsdel. Resultatet visade att alla intervjuade lärare praktiserar högläsning i sinaklassrum. Men att det skiljer sig mellan de intervjuade lärarna hur det praktiseras. Ävenvad lärarna definierade som högläsning. De intervjuade lärarna anser enhälligt atthögläsning ger ett bättre ordförråd och språkförståelse. En viktig faktor vid val av bokvar enhälligt. Den valda högläsningsboken måste fånga elevernas intresse. Val avhögläsningsbok grundades alltid på lärarens kännedom om sin klass. Digitala verktygpraktiseras olika av respondenterna och en varierande inställning till dem förekommer.Från starkt avståndstagande till full tillämpning av verktygen. / <p>Godkänt datum 2020-01-27</p>

Denna undersökning handlar om representationen av BDSM i den samtida populärlitteraturen och gör detta med hjälp av en diskursanalys. Undersökningen använder Fifty Shades, Normal People och i några fall, artiklar ur den svenska dagspressen för att göra detta. Frågorna som är vägledande för uppsatsen berör samtycke, patologisering och kön. Syftet med undersökningen är att avkoda vilka föreställningar som litteraturen å ena sidan konstituerar och å andra sidan bryter emot. Undersökningen görs kvalitativt, och utgår ifrån främst Normal People men även Fifty Shades-trilogin. Att studera hur BDSM representeras i litteraturen är intressant eftersom socialstyrelsen i Sverige ansåg Sadomasochsim vara en sjukdom fram tills 2009. Friskförklarandet till trots så går det att tala om en kulturell eftersläpning, vilket bibehåller föreställningar om BDSM som en sjukdom. Undersökningen berör patologiseringen, men även frågor om kön. Från radikalfeministiskt håll så har BDSM ansetts vara ett ultimat tecken på ett förtryckande och patriarkalt samhälle. Undersökningen vill såväl undersöka som spräcka några av de myter kring BDSM, med fokus på litteraturen.

Syftet med denna uppsats är att göra en analys av den skönlitterära gestaltningen av debutfenomenet i Wera von Essens roman En debutants dagbok. Utgångspunkten är en distinktion mellan två olika innebörder av benämningen ”författare” som jag identifierar i romanen: å ena sidan, den författare som utövar skrivakten och, å den andra, den författare som publiceras i den litterära offentligheten. Denna distinktion analyseras utifrån en teoretisk grund som dels består av en klassificering av romanen som metafiktiv självframställning, och dels av litteraturvetenskapliga begrepp, nämligen Pierre Bourdieus ”fält”, ”habitus” och ”kapital” samt Michel Foucaults ”författarfunktion”. Analysmetoden är närläsning av romanen med hjälp av dessa teoretiska verktyg. Resultatet visar att den skönlitterära gestaltningen av debutantfenomenet tyder på berättarens förståelse för mekanismen genom vilken en författargestalt konstrueras. Samtidigt tyder gestaltningen på att det litterära fältet som berättaren befinner sig i, till skillnad från hennes uppfattning, har en förmåga att förändra sig själv och välkomna nya aktörer  –  vilket romanens själva existens bevisar.

The purpose of this study is to investigate how the spoken variety African-American VernacularEnglish (AAVE) is used in entertainment. This is performed by comparing the spoken language oftwo fictional characters from two different sources of entertainment who are depicted as AAVEspeakers. The characters selected for the study are Stringer Bell from the TV-series The Wire andMama Odie from the movie The Princess and the Frog. Since the aim of this study is to compare andmeasure frequency of use of AAVE features amongst the two characters, a quantitative analysis hasbeen conducted. The findings show that the characters use similar features of AAVE but not to thesame extent. The results show that both characters use verb phrases, negations, and nominals. Theresults show that the characters have 6 grammatical features and 5 phonological features in commonin the selected material, where Stringer Bell uses more grammatical features and Mama Odie usesmore phonological features. Moreover, the results show that the depiction of the characters’ spokenlanguage varies due to the aim of the specific production and that the spoken language of the twocharacters is also affected by regional differences. / Syftet med denna studie är att undersöka hur den talade varianten afroamerikansk engelska (AAVE)används i underhållning. Detta utförs genom att jämföra det talade språket från två fiktivakaraktärer från två väldigt olika underhållningskällor där karaktärerna talar AAVE. Karaktärernasom är valda för studien är karaktären Stringer Bell från TV-serien The Wire och karaktären MamaOdie från filmen Prinsessan och grodan. Eftersom syftet med denna studie är att jämföra och mätafrekvensen av användandet av AAVE-funktioner mellan de två karaktärerna har en kvantitativinnehållsanalys tillämpats för detta ändamål. För att sammanfatta så använder sig karaktärerna avliknande särdrag men inte till samma utsträckning. Resultaten visar att båda karaktärerna användersig av verbfraser, negationer och nominaler. Resultaten visar att karaktärerna har 6 grammatiskafunktioner och 5 fonologiska särdrag gemensamt i det valda materialet, där Stringer Bells främstanvänder sig av grammatiska funktioner och Mama Odie använder främst fonologiska särdrag.Dessutom visar resultaten att skildringen av karaktärernas talade språk varierar beroende påproduktionens syfte. Följaktligen visar detta att det talade språket för de två karaktärerna också ärpåverkade av regionala varianter.

Uppsatsen undersöker Karl Ove Knausgårds Om høsten med utgångspunkt i Viktor Sjklovskijs främmandegöringsbegrepp och Toril Mois tankar om språk och uppmärksamhet. Huvudsyftet är tvådelat: dels att kombinera Sjklovskijs och Mois begreppsliga kluster som delvis är oppositionella på grund av deras vitt skilda relationer till formalismen. Och dels att använda denna kombination för att analysera Om høsten. Fokus ligger på hur vardagliga objekt och fenomen gestaltas, men också på den metadiskussion som förs genom texten kring uppmärksamhet och automatisering.