This study, conducted in a third-grade classroom in Puerto Rico, analyzed the development of literature discussions, in which through dialogues with the teacher and each other, students learn how to discuss, analyze, and reflect upon what they are reading in class, and relate what they learn to their own circumstances. A combination of three theoretical perspectives served as guide: Reader Response Theory (RRT), which addresses how the dialogue featured in literature discussions helped develop understandings about how power, ideology and identity are interwoven in society; Postcolonial Theory (PT) and Critical Race Theory (CRT), which addresses the dynamics and relations of power in neo-colonial contexts, such as Puerto Rico. The research questions were as follows:1. How do literature discussion and critical literacy practices influence students' understandings of social issues? a) How do these discussions about social issues influence students' understandings of Puerto Rican society and identity? b) How do these discussions influence students' understandings of how political relations constitute Puerto Rican reality? c) How do students take action based on their developing understandings of society? I relied on ethnographic methods, such as participant-observation, interviews, and videotapes of literature discussions, to document how the students, with the help of their teacher, develop discourse practices that allow them to reflect, analyze and discuss their readings, and then plan and take social action on the issues they have studied. I used Critical Discourse Analysis (CDA) as a central strategy of analysis, identifying three major categories that formed part of a broader Identity Theme: Personal, Gender, and Social. A significant aspect of the study is that literature discussions of books based on social issues provide multiple opportunities to reflect, create dialogue, and build understanding about who we are in our current society, who the others are, and provide spaces to develop as social agents. This production of spaces for reflecting on reality, central to this study, fosters in the students a deep process of constructing meaning, elaborates their skills and strategies in reading for a critical understanding of texts and related social issues, and enhances their taking of action for social change.

Den här studien syftar till att undersöka på vilka sätt lärare arbetar med litteratursamtal där det både finns elever med svenska som förstaspråk och som andraspråk. Studiens fokus är på lärares planering av litteratursamtalet och tankar om vad som är mer eller mindre framgångsrikt för andraspråkselever. I studien deltog tre mellanstadielärare och det empiriska materialet samlades in genom semistrukturerade intervjuer som transkriberades och sedan analyserades genom en innehållsanalys. Den teoretiska utgångspunkten som studien vilar mot är den sociokulturella, då den precis som litteratursamtalet har som teori att kunskap uppnås genom social interaktion. Genom studien har vi kommit fram till att lärare lyfter fram olika typer av sätt att arbeta med litteratursamtal. Alla lärare inkluderar andraspråkselever med förstaspråkselever i grupper och betonar stöttning som en viktig del. Resultatet visar att förutom stöttning är val av böcker, förförståelse och val av böcker som viktiga delar för andraspråkselever vid ett litteratursamtal. Hur läraren agerar och ställer frågor under samtalet spelar också en stor roll för lärandet. Svårigheterna som kan uppstå med litteratursamtalet är att den språkliga nivån kan bli för svår för andraspråkselever vid tillfällen, att valet av bok spelar roll för läsförståelsen och när eleverna får arbeta för självständigt utan stöttning.

No description available.

In this dissertation literature discussions which include students of Vehicle Engineering at a Swedish upper secondary school will be discussed. The students are all boys. The study is focused on these boys’ small-group literature discussions, and the aim of the study is to describe what happens when they discuss four of the novels that form an integral part in the context of their Swedish studies. Principal fields of interest are the readings and the reception that the boys give utterance to in the literature discussions, as well as the identity-constructing processes which set in when they interact in the light of what they have read. The empirical material consists of eleven video recorded small-group discussions, and a conversational analytic perspective is combined with a reception theory perspective in the dissertation. The study shows that a sense of community is vital to the core of the boys’ literature discussions, and this has an influence on the reception and the readings that come up in the discussions. The boys are anxious to come to an agreement and voices which threaten to shatter the sense of community that has been constructed in the discussions are opposed in different ways. The literature discussions are not only arenas where the boys construct themselves as readers but are also considered as a forum where various identity-constructing practices take place. As readers these boys are bound to what can be read, and what cannot be read, in literary texts, but it is possible to see a certain development in their readings towards a more complex attitude, such as they find expression in the discussions. The boys also carry out the literature discussions, and the constructed sense of community is based on the reading of the novel to be discussed in a small-group discussion. Thus the boys take on the responsibility for their own learning as well. Many of the processes in which the boys are involved during the literature discussions could be described as processes of social reproduction, but various dividing lines which could be identified in the study also show that there are openings for other directions of the discussions.

Effects of Interactive Read-Aloud and Literature Discussion on Reading Comprehension for First-Grade Students With Language Impairments in a Title 1 School. Elizabeth Vultaggio Salah, 2014: Applied Dissertation, Nova Southeastern University, Abraham S. Fischler School of Education. Language Impaired, First-Grade, Title 1 Schools, Reading Comprehension, Interactive Read-Aloud, Literature Discussion, Fountas and Pinnell. This applied dissertation was designed to determine the effects of the interactive read-aloud and literature discussion on reading comprehension for first-grade students with language impairments in a Title 1 School. This study was conducted as an embedded case study design using a quantitative method for data collection and analysis. The de-identified data was collected and analyzed from two consecutive school years (i.e., 2012-2013, 2013-2014). Data on the students' overtime (i.e., from kindergarten to first-grade) was collected and analyzed based upon a multiple case study design. Data points were collected using the A-B design, a two phase, basic signal-subject design. The A in the A-B design was the individual student's baseline data point; whereas B, was the data point after the intervention. The researcher observed and measured individual student data from the kindergarten school year (A). The researcher administered the read-aloud intervention, and observed and measured multiple data points after the intervention (B). The students' scores were determined using ongoing data collection. Since the overall design was to measure improvement in the four students overtime, no comparison groups were used. An analysis of the de-identified data revealed how individual language impaired students responded to the intervention. The researcher concluded that interactive read-aloud coupled with literature discussions improved reading comprehension of first-grade language impaired students based on results of the Oral Language Assessment and the Comprehension Conversation Assessment of the Fountas and Pinnell Benchmark System 1. Recommendations were made for future research.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie är att undersöka vad tidigare forskning har kommit fram till gällande användning av skönlitteratur i undervisningssammanhang, samt hur en mer omfattande användning av skönlitteratur i skolan skulle kunna påverka skolans dubbla uppdrag. Studiens resultat bygger på 14 publikationer som tagits fram genom databassökning. Resultaten talar för att arbete med skönlitteratur i huvudsak är positivt, men att det krävs mer än att bara läsa för att kunna nyttja skönlitteraturens fulla potential. Forskning visar på att det finns stora möjligheter till bildning genom att läsa, diskutera och analysera skönlitteratur. Samtidigt tyder undersökningar på att dagens elever läser mindre än vad de gjorde för tio år sedan. Resultatet visar även på att elevers medievanor förändrats och att de medier som skolan använder sig av behöver följa med i utvecklingen och föreslår serieromaner som ett möjligt alternativ till traditionell textuell litteratur. Sammanfattningsvis finns mycket att vinna genom arbete med skönlitteratur i skolan så länge som det medföljande arbetet kring litteraturen är välplanerad och eleverna upplever litteraturen som meningsgivande.

Denna empiriska studie avser att undersöka hur en grupp mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i undervisningen och deras inställning till arbetssättet. Tidigare forskning visar att litteratursamtal har positiva effekter på elevers lärande. Därför vore det intressant att undersöka hur mellanstadielärare använder sig av litteratursamtal i sin undervisning. Studiens undersökning kommer att baseras på kvalitativa intervjuer där tre mellanstadielärare berättar om sina erfarenheter av litteratursamtal och hur de använder sig av arbetssättet. Den insamlade datan analyserades utifrån studiens frågeställningar och de centrala begrepp som genomsyrar studien. Resultatet tyder på en positiv inställning hos de tillfrågade lärarna gällande användning av litteratursamtal. De tillfrågade lärarna berättar att litteratursamtal är ett återkommande arbetssätt i deras undervisning. Det går att dra kopplingar mellan studiens resultat och den tidigare forskningen som lyfter fram olika tillvägagångssätt för att uppnå ett effektivt och gynnande litteratursamtal.

Syftet med uppsatsen är att utveckla kunskap om undervisning och lärande av skönlitterär tolkning genom litteratursamtal i gymnasieskolan. Litteratursamtal har observerats och analyserats utifrån litteraturteoretiska antaganden och sociokulturella perspektiv på lärande. Uppsatsen tar utgångspunkt i kritik mot dominansen av läsarorienterade, receptionsteoretiska perspektiv på litteraturtolkning där ett stort ansvar läggs på elever att utveckla innehållet i det lästa. Studien har använt sig av deltagande observation som metod. Analysen fokuserar litteratursamtal i gymnasieskolan utifrån sociokulturella antaganden med koppling till styrdokumentens kunskapssyn, relationen undervisning – lärande, samt användande av språket som medierande redskap. De observerade samtalen visar bland annat medveten strategiundervisning för att upptäcka och benämna stilfigurer och formrelaterade begrepp i texter. Däremot används sällan litteraturvetenskapliga begrepp i direkt relation till den aktuella texten för att utveckla elevers tolkning och förståelse av innehållet. En närvaro av läsarorienterade perspektiv påvisas, men med frånvaro av lärarens stöttande, tolkande läsning. Resultaten visar samstämmigheter med tidigare forskning. Diskussionen problematiserar hur individen utifrån receptionsteoretiska perspektiv på litteraturundervisning antas konstruera undervisningens innebörder mellan text och läsare. Det innefattar brist på samstämmigheter mellan allmändidaktiska och ämnesdidaktiska antaganden. Lärarens roll i undervisningen framstår utifrån den sociokulturella analysen som central för att främja det ämnesrelaterade språkliga användandet i litteratursamtalet. / The purpose of the thesis is to develop knowledge about teaching and learning of fictional interpretation through literary conversations in upper secondary school in Sweden. Observations of literary conversations were conducted, and the conversations analyzed using sociocultural theory as an analytical tool. The thesis’ point of departure is a critique of dominating reader oriented, reception theory influenced perspectives in the field of literary teaching, where much responsibility is put on students to develop understanding and meaning from texts being read. According to critics, teaching in this perspective has limited students' opportunities to interpret literature. Previous research points to the need to investigate teaching, with the use of concepts in literary interpretation. The analysis focuses on students’ participation in literature conversations, relating to the philosophy of knowledge expressed in curriculum texts, teaching-learning relations, and the use of language as a mediating tool. The observed conversations show, among other things, strategy teaching to discover and name style figures and form-related concepts in texts. On the other hand, literary concepts are rarely used in direct relation to the current text to develop students' interpretation and understanding of the content. A presence of reader-oriented perspectives is demonstrated, but in the absence of the teacher's supportive, interpretive reading. The results are consistent with previous research. The discussion problematizes how the individual, based on reception-theoretical perspectives on literature teaching, is assumed to construct meaning from the teaching between text and reader. This includes a lack of coherence between general and more subject specific assumptions about teaching. Based on the socio-cultural analysis, the teacher's role appears crucial to promoting the subject-related language use in literary conversations.

Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur litteratursamtal påverkar mellanstadieelevers förståelse av läst skönlitteratur. Den tidigare forskningen presenterar positiva resultat vid användning av litteratursamtal i skolklasser. Flera forskare hävdar att litteratursamtal förbättrar och fördjupar elevernas förståelse. För att undersöka detta användes semistrukturerade intervjuer och ett litteratursamtal med sex sjätteklassare. Utgångspunkten för de två intervjuerna och litteratursamtalet var Chambers samtalsmodell och texten som användes var Astrid Lindgrens berättelse Allrakäraste syster (1973) som studiens urvalsgrupp fick läsa och diskutera. Den insamlade datan analyserades sedan utifrån studiens syfte och frågeställningar. Studiens resultat var av positiv karaktär och visade att en fördjupad förståelse för berättelsen uppstod efter litteratursamtalet. Hela urvalsgruppen återger en positiv bild av litteratursamtalet, samt att alla uppvisade bättre förståelse för berättelsen efter att de fått diskutera den med varandra.