This is a phenomenological study exploring leadership identity development of Chinese generation Z student leaders by referring to Leadership Identity Development (LID) theory. There are two research questions. First, in what ways, if any, is the development of Chinese Generation Z student leader’s leadership identity similar to the Leadership Identity Development (LID) by Komives et al. (2005)? Second, in what ways, if any, is the development of Chinese Generation Z student leader’s leadership identity different from Leadership Identity Development (LID) by Komives et al. The research adopts purposeful sampling and 10 participants were interviewed. Based on the analysis of the interview data, five major themes emerged; five similarities and six differences were found. Five major themes include beliefs and values, influential people, experiences, leadership identity development, changing views. Five similarities are as follows: 1. There are three similar influential factors existing in college student leaders’ development of leadership identity, including people (adults, peers) and experiences (involvement of leadership experiences). 2. There are similar ways for students to build self-confidence, through others, oneself, and involvement in activities. 3. The process that students develop their views and perceptions of organizations is basically the same. 4. There is similar change of understanding of leadership, from positional to non-positional. 5. Chinese college student leaders agree with the six LID stages developed by Komives and her colleagues in American context. Six differences include 1. In developmental influences, school counselors have tremendous influence over Chinese students’ leadership development. 2. Chinese student leaders admit that peer influence has both positive side and negative side. 3. This study didn’t find any race or gender identities problem from Chinese student leaders during their leadership experiences. 4. Academic success is a critical factor for Chinese students to build self-confidence and to obtain leadership roles. 5. Chinese student leaders’ interaction with group members is different from that of American students. 6. Chinese students believe that leadership develops fast under great pressure and difficulties.

Purpose — ​As social media develops, becoming a more relevant part of society, it is more necessary to understand it, more so when considering social informatics. Exclusively considering the types of advertising available on Instagram, the purpose of this study is to determine the preference of Generation Y and Z, and analyse what motivates their preference when interacting with Instagram advertisements. Method — ​The study relies on qualitative responses. Therefore, appropriate methods to achieve this data are interviews and surveys. Additionally, survey data can be more easily collected in order to ensure that the analysis of the final results is as accurate as possible for the general population. 10 interviews were conducted, and over 40 responses were gathered from the survey. Through the use of mockups to act as visual cues, the methods will test for preference based on three aspects; visual, trustworthiness and purchase behaviour. Conclusion — ​Through a thematic analysis, the final results uncovered that participants based their decision according to at least one of three themes; Familiarity, Presentation of Information, and/or Advertising Intrusion. A consistent majority was not achieved across all tested aspects of preference, however, Video Ads were typically favoured. Limitations — ​The nature of this study is very specific, therefore a lot of considerations within the field have been omitted. Generations outside of Y and Z will not be considered and the study focuses on these groups within Jönköping. Additionally, aspects of social media such as hashtags, tagging functions, and influencers have been studied immensely and will not be relevant to this study. Limitations have been made in order to conduct the study reasonably and competently.

Problem definition: Along with a rapid growth of Internet usage new forms of communication and marketing have occurred. Influencer marketing have become a popular marketing form, but are brand’s aware of the risk it involves when collaborating with an influencer? This thesis examines how a brand’s trustworthiness can be affected by an influencer’s wrongdoing, in the perception of the critical generation - Generation Z. Purpose: Since Generation Z are a digital and critical generation who rely on influencers recommendations, but also value trustworthiness and transparency from a brand, we want to explore how Generation Z’s perceived trustworthiness of a brand change when an influencer connected to a brand makes a wrongdoing. Research question: This thesis consist of two research questions.  RQ1: Can there be a relationship between an influencers trustworthiness and a brand’s trustworthiness in Generation Z’s perception?    RQ2: How does an Influencers wrongdoing spill over on Generation Z’s perception of a brand’s trustworthiness depending on the brands reaction?  Methodology: The study is based on a quantitative method with a deductive approach. The empirical data was collected through a online survey that was answered by 148 respondents. The data were then analyzed through SPSS. Hypotheses developed from the research questions were then accepted or rejected.  Conclusion: The study resulted in that there is a weak relationship between Generation Z’s perception of an influencer’s trustworthiness and a brand’s trustworthiness. Furthermore, the findings from the survey resulted in that there is a negative spillover effect on brand’s trustworthiness regardless on how they act on an influencer’s wrongdoing.

Title: A qualitative study within retail of self-identity and cultural ideals impact on Swedish females within Generation Z’s purchase behaviour Authors: Cecilia Menninge & Julia Bengtsson Institution: Linnaeus University, School of Business and Economics. Program: Detaljhandel and Service Management (180hp), Customer Experience Management (180 hp) Course: 2FE67E Supervisor: MaxMikael Wilde Björling  Examiner: Miralem Helmefalk Purpose: The purpose of this study is to, through interpretation and analysis of females within Gen Z, create knowledge and understanding of how self-identity and cultural ideals affect purchase behaviour Method: An interview study that addresses the topic of identity and cultural ideals impact on purchase behaviour. The study was conducted with a deductive approach and a qualitative method Conclusions: There is a versatile relationship between identity and Swedish females purchase behaviour in fashion. Self-image affects their purchase behaviour as Swedish females are highly conscious of their appearance. Swedish females in Generation Z follows the peripheral route in the Elaboration likelihood model.

Research Question: What is the strategic orientation that community banks in Sweden adopt? What are the Gen Z preferences concerning these strategic orientations? Purpose: By using two different methodological approaches, the objective of this study is to answer two questions concerning the organization’s strategic orientation. Essentially, the authors have conducted a qualitative study to explore the strategic orientation which community banks in Sweden adopt. Additionally, a quantitative survey has been carried out to surface the generation Z's preferences on the question of strategic orientation. Method: The research methodology steering this thesis will be conducted using the research onion model. This implies that the methodology will be divided into layers including, the research approaches, the research strategy, the research choice, the time horizon of the study, as well as the techniques and procedures concerning the data collection and data analysis. Eventually, the authors discuss the quality criteria by referring to the interview’s credibility, confirmability, transferability, dependability, and the survey’s reliability and validity and applicability. Conclusion: The findings derived from an interview with the three managers have shown that community banks in Sweden adopt brand orientation, whereas the empirical findings have revealed that generation Z has hybrid orientation, meaning that generation preferences are located in the middle ground between the brand orientation and market orientation.

Syftet med den här kvalitativa studien är att öka förståelsen för unga värmländska tjejers syn på industriarbete och jämföra den med befintligt industrianställda kvinnors upplevelser av sin arbetssituation. Genom jämförelsen vill vi påvisa vilka faktorer som kan öka industrins möjligheter att locka till sig den unga kvinnliga arbetskraften och vilka förutsättningar som krävs för att de ska trivas i arbetet. Vår teoretiska referensram som ligger till grund för studien behandlar områdena Genus, Generation Z, Employer Branding och Organisationskultur. Det empiriska materialet har insamlats genom nio intervjuer fördelade på fem unga tjejer och fyra industrianställda kvinnor. Efter analys av det insamlade materialet påvisar resultatet en svårighet i att jämföra de olika gruppernas syner på industriarbete med anledning av de ungas ringa erfarenheter av arbete överlag. Tydligt är däremot att samhörigheten med kollegor har stor betydelse för samtliga och därför är strävan efter en kvinnovänlig organisationskultur något som bör fokuseras eftersom kvinnor upplever sig begränsade av den industritypiska machokulturen. Intresset för industriarbete visar sig också växa i takt med att tjejernas kännedom om industrin ökar, varpå industrin har en chans att nå dem med en tydlig Employer Branding-strategi.

Miljöfrågor har under senare tid blivit ett allt mer uppmärksammat och prioriterat ämne. Den ökade uppmärksamheten har medfört att fler och fler börjat engagera sig mer i dessa frågor. Detta har resulterat i ett skifte på marknaden där miljövänlig konsumtion haft en markant effekt på många aktörers marknadsföringsstrategier. Syftet med denna studie var därför att undersöka generation Y och generation Z’s motivation till att handla miljövänliga livsmedel. Dessa två generationer ansågs relevanta till studien då de är två unga, stora och därmed betydelsefulla segment som erhåller mycket köpkraft. Produktkategorin livsmedel valdes ut att studeras då de står för en betydande del av hushållens utsläpp. Studien använde sig av en kvantitativ metod och ett deduktivt angreppssätt. Det skapades hypoteser som grundades i den teoretiska referensramen. Studiens data samlades in genom en enkät som skickades ut till respondenter som tillhörde generation Y och Z. Den insamlade datan analyserades därefter i SPSS där hypoteserna testades för att kunna accepteras eller förkastas.   Studiens resultat visade att generationerna motiverades av samma faktorer då det inte uppdagades några signifikanta skillnader mellan dem. De faktorer som utifrån respondenternas svar påvisade högst medelvärde angående vad de själva ansåg att de motiverades mest av, var miljö, hälsa samt delvis etik. Studiens resultat visade också på att generationerna svarade olika gällande vad de själva uppgav att de motiverades av och vad de trodde att andra motiverades av gällande vissa faktorer.

Problemformulering och syfte: Vi exponeras för mängder av kommersiella budskap varje dag, men kan omöjligt uppmärksamma och bearbeta dem alla. Emotionell marknadsföring är en bra strategi för att bli sedd och hörd. Generationer förväntar skilja sig åt i attityd mot reklam och för att veta vilka marknadsföringsstrategier som är mest effektiva för att nå sin målgrupp krävs det en förståelse för målgruppens attityd. Studien syftar till att undersöka hur generation Z, som utgör världens största konsumentgrupp, tilltalas av emotionella budskap genom att visa hur känslor används i reklam och vilken respons den får av generationen.   Metod och material: Studien bygger på en kvalitativ semiotisk och retorisk innehållsanalys av sex reklamfilmer samt två fokusgrupper.  Huvudresultat: Studiens resultat visar att generationen värderar tydlighet och autencitet vad gäller emotionella budskap. Vidare fick reklamfilmerna som representerar negativa känslor starkast respons medan varma känslor inte var lika uppskattade. Även positiva känslor fick bra resultat, dessa är dock mindre minnesvärda. Slutligen framgick det att män känner fler känslor och i större utsträckning.

Titel: Det traditionella arbetssättet möter den nya generationens attityder: en krock på arbetsmarknaden - En kvalitativ studie om vad som skapar motivation för Generation Z i en monoton arbetsmiljö  Författare: Simon Jarl och Olle Salomonsson Handledare: Jean-Charles Languilaire Bakgrund: Effektivitet styr företags sätt att arbeta eftersom konkurrensen pressar företag på marginaler och därmed blir effektivt utförandet av arbetsuppgifter en viktig faktor. På grund av strävan från företag att vara så effektiva som möjligt är det argumenterbart att många jobb idag kan anses som monotona. Monotona arbeten har olika negativa implikationer på olika individer både fysiskt och mentalt. Statistik visar att monotona arbetet är den vanligaste orsaken till arbetssjukdom för personer i ung ålder. Största delen av dagens unga tillhör Generation Z och generationen har enligt generationsforskning annorlunda preferenser och egenskaper än tidigare generationer. Det är därför viktigt att försöka förstå generationen och människorna som tillhör den. Författarna anser det därför intressant att undersöka hur den nya generationen motiveras till att utföra arbete i en monoton arbetsmiljö. Tidigare forskning inom motivation har lett studien till två olika källor för skapandet av motivation, en extern och en intern källa. Det är dock inte fastställt hur de olika källorna påverkar på olika sätt och på olika individer. Utifrån bakgrunden vill författarna i den här studien undersöka vad som skapar motivation för Generation Z till att utföra monotont arbete. Syfte: Syftet med studien är att förstå de externa och interna källorna för motivation kopplat till Generation Z med en monoton arbetsmiljö som kontext.  Problemformulering: Vad skapar motivation för Generation Z till att utföra monotont arbete? Metod: Den här studien har en kvalitativ forskningsmetod där sju intervjuer med individer från Generation Z som arbetar i en monoton arbetsmiljö. Intervjuerna som genomfördes var semistrukturerade med en låg struktureringsgrad. Studiens har haft en abduktiv forskningsansats, där en deduktiva ansats används tillsammans med induktiva inslag. Slutsatser: Studiens slutsatser visar vilka processer som motiverar Generation Z att utföra monotont arbete. Dessutom presenteras tre olika länkar från källan till motivation, en direkt länk mellan extern motivationspåverkan till motivation, en direkt länk mellan intern motitvationspåverkan till motivation samt en länk där de båda källorna samverkar och kompletterar varandra och skapar motivation. Studien resulterar i en modell som illustrerar vad som skapar motivation för Generation Z till att utföra monotont arbete som bidrar med teoretisk och praktisk kunskap om motivation för Generation Z.

Background: Gen Z is the next generation to enter the workforce and it has become more complex to attract and retain employees. The recent trend in the job market, in which most prospective employees are from Gen Z, makes it important to investigate the demands, expectations, values, and preferences of this prospective workforce. Every generation has different workplace preferences; thus, it is important for employers to understand the differences to be able to attract them. Therefore, an enterprise must develop effective employer branding to accomplish this aim. Purpose: The purpose of this research is to find out what companies in Regional Sweden can do to attract and retain highly educated employees from Gen Z. Method: The research study was conducted using the qualitative method. The primary data was collected through ten interviews with master students and were conducted in a semi-structured manner along with secondary data. Conclusion: The results show that companies in regional Sweden can use four methods together to attract and retain highly educated employees from Gen Z. Their employer branding should promote that they value diversity, equality, and inclusiveness. They should implement hybrid working unless it harms the company's operation. Mentoring them at work by delegating responsibilities and developing their skills. Most importantly to gradually develop them within the firm and inform them about possible managerial positions.