Gaturummet är en viktigt mötesplats för både större och mindre händelser. I takt med den ökande mängden biltrafik i planeringen och modernismen har gaturummet som mötesplats fått mindre plats i stadsplaneringen. De sociala värdena är en viktig faktor för barns uppväxt och påverkar deras fysiska och mentala hälsa. Vad en stad ska tillföra till invånarna har förändrats under årens gång och barns möjlighet till lek i det offentliga rummet har förändrats. Det är också en central del i uppsatsen där stadsmiljön påverkar barns möjlighet till spontanlek. Barnperspektivet har blivit mer centralt inom planeringen i samband med att barnkonventionen blev svensk lag i januari 2020 (Regeringskansliet 2020). Lagen har medfört att det finns regleringar för barns rättigheter i planeringen och det är inte längre endast rekommendationer. Barnperspektivet behöver ta hänsyn till barnens rörelsefrihet och möjliggöra för en trygg och lekfull miljö. Genom en kombination av kvalitativa intervjuer och kvalitativ innehållsanalys kommer uppsatsen beröra olika delar av planeringsprocessen. Detta för att få en bild av hur Bollebygd kommun och Uppsala kommun vill planera centrummiljön och vad deras vision är för barn i stadsplaneringen. Uppsatsens syfte har varit att studera hur gaturummets utformning kan skapa sociala arenor. Uppsatsen har ett fokus på hur utformningen kan främja spontanlek i det offentliga rummet och hur barnperspektivet tas i beaktning i planeringen. Utifrån en socialkonstruktivistisk ansats kommer uppsatsen att besvara tre frågeställningar för att uppnå syftet med uppsatsen. Hur planerar Bollebygd kommun och Uppsala kommun för spontanlek? Hur praktiserar Bollebygd kommun och Uppsala kommun barnperspektivet i planeringen? Hur kan den urbana miljön påverka sundare livsstilsvanor för barn? Resultatet visade att det är svårt att planera för spontanlek i gaturummet, främst på grund av trygghetsaspekten. Vårdnadshavare begränsar barnens rörelsefrihet för att skydda mot trafikfaror och det är svårt att i planeringen eliminera den rädslan. Uppsala kommun hade ettiiexempel på en ”sommargata” som var avstängd för biltrafik. När biltrafiken begränsades började fler människor vistas där och det blev en ökad rörelse och barnen sprang mer fritt än innan. Sociala värden är viktiga att främja för att skapa livliga gaturum och att initierar till lek är positivt för barnens hälsa. Gaturummet är en social arena för lek och kreativitet och det krävs inte mycket för att göra det möjligt. För att planera för spontanlek är det av stor betydelse att förstå hur den uppstår för att kunna främja introduktionen till lek. Barnperspektivet fungerar som en grund för att uppnå en hållbar stad. Staden blir tillgänglig för de flesta genom att ta hänsyn till barnen i staden. Kommunerna har kommit olika långt med barnperspektivet i planeringen och studiens resultat visar att det är svårt att motivera barnperspektivet i planeringen. Det är dock problematiskt att hävda barnperspektivet och ibland handlar det snarare om projektledarens preferenser än utrymmet barnperspektivet får i planeringen.

The article is a study of how the living environment is formed and expressed in a selected residential area in Sätra, a district outside Gävle. The district has been designated as national interest for the cultural environment with motivation for the overall solution of the urban plan with mixed house types and different forms of ownership and comprehensive traffic separation. Subjects for the study and the site observations are delineated through the physical and geographical boundaries of Sicksackvägen, an area with rental housing. The area was built during years when housing shortage was high in 1965-1970, the residential buildings are adapted to natural ground with older pines. The northern part of the area is owned by the public utility, while the southern part owns by a private company. During the current period of the 2020s and the prevailing housing shortage, Sicksackvägen is being densified with three blocks consisting of Kombo houses, described as prefabricated apartments put together in different house forms.The study focuses on how the physical space is experienced with the support of plans, program documents and articles for further understanding of the experience and interpretation of the place. Sicksackvägen is studied out of a sociological perspective, three concepts are focused during the investigation segregation, participation and ecosystem services and how they are connected with the development of the area.

Temporära åtgärder är ett alltmer begynnande fenomen inom samhällsplanering. I den här studien undersöker jag betydelsen av temporära åtgärder som kommunal planeringsstrategi för gestaltning av offentliga rum. Studiens syfte studeras genom att undersöka vad temporära åtgärder medför till ett planeringsideal som genomsyras av permanent planering i det offentliga rummet, hur tid och platsidentitet uppfattas samt hur samhällsplanerare beaktar medborgares åsikter vid planeringen av temporära åtgärder. Med utgångspunkt i teorier som rätten till staden, nyliberalism och platsens själ och essens, undersöker jag temporära åtgärders påverkan på gestaltningen av offentliga rum. Metoden utgörs av semistrukturerade intervjuer med samhällsplanerare inom både offentlig och privat sektor. Studien har identifierat att samhällsplanerare har som ambition att nyttja metoden för att revitalisera offentliga rum genom god gestaltning, som planeringsstrategi riskerar dock temporära åtgärder att följa ett nyliberalt planeringsideal som prioriterar attraktivitet över mänskliga behov. Resultatet tyder på att metoden möjliggör för att långa planeringsprocesser kan frångås för att på ett snabbare och mer flexibelt sätt kunna möta förändrade behov. Temporära åtgärder har således en stor betydelse inom samhällsplaneringen och utgör ett komplement till den permanenta och långsiktiga planeringen.

Under 2018, mitt i en global miljökris, en nationell ökning av sociala klyftor och segregation, accepterade den svenska regeringen en ny nationell arkitekturpolitik, Politik för Gestaltad livsmiljö (Policy for Designed Living Environment). Politiken är förankrad i en marknadsekonomi och förmedlar olika strategier för hållbar utveckling. De sträcker sig från social hållbarhetsteorier om inkludering och tillgänglighet, ner till resurshantering, lokalt hantverk och återvinning av byggmaterial. Politiken är ett resultat av en förändrad förståelse för arkitektur, arkitekturpolitik, arkitekten och hans eller hennes roll, eller som teoretiker Kaminer och Kossak skulle hävda: roller. Detta arbete i Hållbar samhällsplanering och stadsutformning utforskar och presenterar vad som kan vara ett relevant innehåll i arkitekturbestämmelser i Lidköpings kommun. Det är resultatet av en dokumentstudie som innehåller den svenska nationella arkitekturpolitiken, lokala tolkningar av den i 12 kommuner över hela Sverige och Lidköpings kommuns Stadsutvecklingsplan för staden Lidköping. Samt, en enkät och en utökad dialog i form av en designworkshop med sex ungdomar i Lidköping om Lidköpings framtid. Detta projekt syftar till att stödja utvecklingen av lokala tolkningar av den svenska nationella politiken, och fungera som en bas för diskussion kring ämnet arkitekturpolitik i Sverige. / In 2018, in the midst of a global environmental crisis, a national increase in social gaps and segregation, the Swedish government accepted a new national architectural policy, Politik för Gestaltad livsmiljö (Policy for Designed Living Environment). The policy is situated in a market economy and conveys different strategies for sustainable development. They range from social sustainability theories of inclusion and accessibility, down to resource management, local craftsmanship and recycling of building materials. The policy is a result of a changing understanding of architecture, architectural politics, the architect and his or her role, or as theorists Kaminer and Kossak would argue, roles. This Master’s degree project in Sustainable Urban Planning and Design explores and puts forth what could be a relevant content in an architectural policy in Lidköping municipality. It is the result of a document study containing the Swedish national architectural policy, local interpretations of it by 12 municipalities across Sweden and Lidköping municipality’s City plan. As well as a questionnaire and an extended dialogue in the shape of a design workshop with six teenagers in Lidköping about the future of their town. This project aims to aid the development of local interpretations of the Swedish national policy, and, act as a base for discussion on the topic of architecture politics in Sweden.

Detta examensarbete handlar om en undersökning hur gatorna i de centrala delarna av Gävle kan se ut när personbilen inte längre är ett fokus i stadsutvecklingen. Gävle är en växande stad, vilket gör att det är viktigt att utnyttja ytor som finns inom stadens områden, då de är begränsade. Deras mål är att bli en klimatneutral stad vid år 2035. En lösning som Gävle Kommun har ett stort förtroende för, är att utvecklas till en av Sveriges främsta cykelstäder och för att uppnå detta mål så har de lagt upp en plan för att avveckla användandet av personbilar i de centrala delarna av Gävle. Resultatet av det är att de offentliga gaturum som används för bilar idag, kommer bli tomma och kan istället utnyttjas till att förbättra livsmiljön i staden. Så hur kan gatorna komma att se ut? Syften med denna studie är att undersöka på vilket sätt som människorna i Gävle kan utnyttja gaturummen i centrala Gävle, som tillkommer i och med att bilgator avvecklas. Examensarbetet utgår från en designprocess utformad för detta arbetet. Designprocessen innefattar en enkätstudie där invånare i Gävle har fått tagit del och bidragit med egna tankar kring vad de upplever behövs för att förbättra staden. Utöver det har även momentet Delaktig Design, utförts tillsammans med målgruppen unga vuxna/ studenter, för att ta redan på hur man kan förbättra vår livsmiljö utifrån de behov som finns.I detta moment skedde en fördjupad diskussion som utgick från tidiga idéskisser som skissades fram efter enkätundersökningen. Från enkätstudien så framgick det att det viktigaste behovet som fanns var att det behövs mer grönska i staden. Detta var även ett behov som framkom i Delaktig Design, vilket gjorde att fokuset hamnade på hur man kan försöka få in mer grönska i Gävle. Utöver grönska så fanns det starka behov kring attraktiva samlingsplatser och lösningar för att kunna låsa samt parkera privata elsparkcyklar. En marknadsanalys utfördes också för att se vad för olika lösningar det finns idag och vilka platser dessa är utplacerade på. Marknadsanalysen resulterade i beslutfattande kring en specifik plats i Gävle som undersökningen vidare skulle rikta sig mot, vilket då blev Södra Kungsgatan i Gävle. Anledningen till detta beslut var attdet redan finns lösningar till gaturum där det är mindre biltrafik. En annan anledning till beslutet är att det är mycket liv och rörelse runt den gatan i Gävle, samt att det i dagsläget saknas någonting som får personer att hänga kvar. Behoven som fastställdes användes sedan i en behovs- och funktionsanalys som sedan utnyttjades som utgångspunkt i den mer fördjupade idégenereringsfasen. Utifrån de nämnda undersökningarna och idégenereringsfasen, så resulterades studien i en modulärtpop-up system som kan placeras ut på en parkeringsplats. Resultatet visar en alternativ lösning på hur gatorna kan se ut i Gävle utan bilen, som även uppfyller målgruppens främsta behov: mer grönska, en attraktiv social mötesplats och en lösning för att parkera samt låsa elsparkcyklar.

Sweden's population is constantly growing and so are the larger cities. Meanwhile thousands of buildings in the countryside are unused and forgotten. Recent world events have resulted in more opportunities for remote work, enabling more freedom in choosing where to live.The aim of this study is to exemplify how the change of an abandoned building can contribute to social sustainability and development of rural areas. The suggestions presented in the report should be applicable in accordance with current regulations, such as Plan- och bygglagen. Therefore a presentation of relevant laws is included in the study.The exemplification in this study is presented in the form of a design for a repurposed school-building in a small society near Älmhult. The design allows the space to be used for public activities and greenery. This is in accordance with theories and answers from interviews, which were conducted with a selection of people relevant to the subject, regarding how to make rural areas more attractive.

New Genre Public Art was originally defined by Suzanne Lacy in 1991 as an activist approach to the public; it was a type of public art that was often created outside the institutional structure which brought the artist into direct engagement with the audience, while addressing social and political issues. In 1993, the public art exhibition ’Culture in Action’, curated by Mary Jane Jacob, marked a conceptual shift from static to dynamic public art. The exhibition is considered a landmark event in the development of public art as it was among the first projects to frame communities as the structure and content of its art.During the past decade (2010–2020), urban development has become incorporated as an integral part of the work of the Public Art Agency Sweden, and the agency have established their own curatorial department in order to curate and produce their own public art exhibitions. As Public Art Agency Sweden is a State agency, their work is largely determined by official policies formulated by the Swedish government. This thesis analyzes the contemporary policies of urban public art by conducting an interdisciplinary critical discourse analysis that merges art history, curatorial– and urban studies, in order to trace the influence of discourse to how Public Art Agency Sweden has operated within this intersection during the last decade––ultimately to discuss what the Swedish policies on public art strive to achieve and the risks, ethics and responsibilities of the emerging field of urban, context-based curatorship.

In Sweden there are large differences between living in the city and the countryside. To make the countryside more attractive as a place of living, improvement is necessary in some regions. One such region is Skruv, a village that consists of a lot of deserted houses.  The purpose of the study is to improve the living conditions in this region. As a result, a design proposal has been created. In the creation of this study, both information gathered from field studies and interviews with subject relevant professionals has acted as a basis. This all surmised into a proposal with the old stationhouse as a central role. The proposal has a futuristic angle, as it expects there to be a functioning train stop, something which also increase the attractiveness of the region. In the proposal the chosen deserted houses consist of functions that are deemed desired by the inhabitants in Skruv.  Overall functions in a society are the same regardless of the geographical location. It’s important to look at a place specific conditions and resources to enable a favorable development.

Denna rapport syftar till att genomföra en jämförande fallstudie mellan Vallastaden och Skäggetorps fysiska miljö, där vi undersökt påverkan på segregation och utanförskap. Vi grundar undersökningen i planeringsidealen som präglat Vallastaden och Skäggetorps fysiska miljö. Syfte och frågeställningar har besvarats genom en metodkombination mellan observationer och dokumentanalys. Metoderna har använts för att beskriva och analysera den fysiska miljön kopplat till segregation, samt kunna åskådliggöra Linköping kommuns strategier för att integrera staden och minska segregationen.  Fallstudien grundar sig i Jane Jacobs och Jan Gehls teoretiska ramverk. Dessa teoretiska tankar grundar sig i hur fysisk miljö kan bidra till den goda staden och konsekvenser av barriärer. Vi har identifierat likheter och skillnader i områdena, samt hur barriärer och den fysiska miljön påverkar stadens segregation. En annan viktig upptäckt är att det största fokuset på segregation läggs på socioekonomiskt svaga områden medan vi identifierat brister i andra typer av områden, såsom i Vallastaden. / This report aims to conduct a comparative case study between Vallastaden and Skäggetorp's physical environment, where we investigated the impact on segregation and exclusion. We base the study on the planning ideals that characterized the physical environment of Vallastaden and Skäggetorp. The aim and questions at issue have been answered through a combination of methods including observations and document analysis. The methods have been used to describe and analyze the physical environment linked to segregation, as well as being able to illustrate Linköping municipality's strategies to integrate the city and reduce segregation. The case study is based on the theoretical framework of Jane Jacobs and Jan Gehl. These theoretical thoughts are based on how the physical environment can contribute to the good city and the consequences of barriers. We have identified similarities and differences in the areas, as well as how barriers and the physical environment affect the city's segregation. Another important discovery is that the greatest focus on segregation is placed on socio-economically weak areas, while we have identified deficiencies in other types of areas, such as in Vallastaden.

Det här projektet presenterar hur inredningsarkitektur skulle kunna ta hand om efterlämnade exteriöra stadsrum och undersöker detta mer specifikt genom att ta sig an Hägerstens torg i Axelsberg – ett senmodernistiskt förortstorg i Stockholm, som historiskt varit mer attraktivt och livligt men idag står och förfaller. Projektet arbetar följaktligen med rumskategorin torg, vilket är viktiga mötesplatser och rumsliga uttryck för de demokratiska värderingar som vårt samhälle bygger på. Genom plats- och rumsanalyser, gestaltande undersökningar och formstudier, ritningar samt visualiseringar, presenterar rapporten tre gestaltningsförslag som med sina kontemplativa inslag önskar få människorna på torget att få syn på sig själva och på varandra. De tre gestaltningsförslagen stärker varandra och fungerar som en integrerad helhet. Nya skulpturala möbler blir ett tillägg som möjliggör social interaktion på platsen. En omgestaltad yta på en redan existerande cirkulär markbeläggning gör platsen mer iögonfallande och uppmärksammar passerande på platsen, sig själva och varandra. Den mur som finns på torget utvecklas med cirkulära reflekterande material som aktiverar rummet genom att reflektera platsen och människorna som befolkar den. Därigenom förbättras torgets och befolkningens rumsliga upplevelser, även den tid som spenderas på platsen kan då förlängas. Designförslagen vill återaktivera torgets centrala roll i samhället, som social och demokratisk plats för mellanmänskliga möten. Projektet belyser således vikten av inredningsarkitektur i planeringen av våra stadsrum, och hävdar att inredningsarkitekter behöver, i högre utsträckning än idag, erövra gestaltandet av våra urbana livsmiljöer för att främja mellanmänskliga möten, den rumsliga upplevelsen och lusten av att vara i ett rum.