The growth of the gig economy has resulted in an increased interest in the relatively new phenomenon of multi-sided digital platforms. Previous research has naturally been focused on one of the key actors on these platforms, namely the gig workers, and how the gig economy has affected the labor market. However, multi-sided platforms entails complex dynamics and relationships between several actors, and the purpose of this study is to investigate what drives a business actor to join a multi-sided platform, what conditions it entails, as well as how it affects their business. To fulfill the purpose, a qualitative research design was conducted, in which semi-structured interviews with seven business actor representatives were included. Through theoretical perspectives on outsourcing, network externalities, and relationship management, this study is able to suggest that to handle the complexity, multi-sided platforms entail a certain degree of standardization that leads to increased transparency in the food delivery industry. In order to access the positive network effects that come from joining the platform, the business actors must adapt to the standardized conditions. Furthermore, they can differentiate to adapt or accept a change towards becoming commodity producers. The study indicates that there is a discrepancy between reality and theory on who outsources to whom when it comes to understanding a multi-sided platform in the gig economy.

Introduction: This qualitative case study extends the research of algorithmic management by examining the experiences of food-delivery workers working for the gig company Foodora. As Foodora promotes the job as flexible and autonomous, the utilisation of labour process theory (LPT) in this study helps to uncover if these sentiments hold true in practice by examining what Foodora’s labour process looks like, and how control, autonomy, and individualism take shape in the workplace. Method: Interviews with eight Foodora delivery workers working in Sweden were carried out, where the data was transcribed and coded. Analysis: Using LPT as a framework for the analysis, the material was coded according to the themes of control, transparency, resistance, consent, and individualism. By doing this, the study contextualises algorithmic management within the wider framework of capitalistic management forms and highlights how it impacts worker experiences. Results: The results show that the experiences of the job were largely different among the individual participants of the study. It is proved that Foodora’s employment of algorithmic management impacts almost every aspect of the daily work since it centres around following automated directives which the workers receive through an app. Individualism is accentuated by a self-entrepreneurial discourse promoted by Foodora and the fact that the workforce is dispersed with limited opportunities to interact. Despite being a dispersed workforce, the workers have been able to organise which has led to a growing number of workers joining the union. Conclusion: The impacts of algorithmic management are proved to be evident. The varied experiences of the job could have multiple explanations and needs to be explored further in relation to economical and societal factors. The effects of the newly implemented collective bargaining agreement also need to be examined in future research.

The present project provides a survey of contemporary work relations in the context of the so-called gig economy (also known as the sharing, collaborative, platform, and on-demand economy). Against the background of recent concerns over automation replacing work at a large scale, the project argues instead that the displacement of work warrants more critical attention. The project examines how the gig economy presents their services as automating technologies while downplaying the ways that workers' employment, not to mention lives, are made increasingly precarious by these alleged improvements. Specifically, the project surveys three gig-economies, the ride-hailing service Uber, the home-sharing service Airbnb, and the online labor marketplace Amazon Mechanical Turk (AMT). Methodologically, the project employs an interdisciplinary approach, integrating insights from political economy, critical theory, discourse analysis, and ethnographic research. A qualitative assessment of the respective work environments shifts a relatively apolitical discourse on the future of work not only toward a more pronounced critique of the gig economy, but also toward a renewed discussion on the kinds of jobs that earn the labels of freelance and entrepreneurship. Professionals and scholars concerned with the future of work stand to benefit from the findings of the research, particularly as it challenges some commonplace assumptions in the discourse of what has been termed postcapitalism. / Ph. D. / The present project provides a survey of contemporary work relations in the context of the so-called gig economy (also known as the sharing, collaborative, platform, and ondemand economy). Against the background of recent concerns over automation replacing work at a large scale, the project argues instead that the displacement of work warrants more critical attention. The project examines how the gig economy presents their services as automating technologies while downplaying the ways that workers’ employment, not to mention lives, are made increasingly precarious by these alleged improvements. Specifically, the project surveys three gig economies, the ride-hailing service Uber, the home-sharing service Airbnb, and the online labor marketplace Amazon Mechanical Turk (AMT). Methodologically, the project employs an interdisciplinary approach, integrating insights from political economy, critical theory, discourse analysis, and ethnographic research. A qualitative assessment of the respective work environments shifts a relatively apolitical discourse on the future of work not only toward a more pronounced critique of the gig economy, but also toward a renewed discussion on the kinds of jobs that earn the labels of freelance and entrepreneurship. Professionals and scholars concerned with the future of work stand to benefit from the findings of the research, particularly as it challenges some commonplace assumptions in the discourse of what has been termed postcapitalism.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka och erhålla kunskap kring hur frilansande specialister upplever deras arbetsform och vilka effekter arbetsformen medför för individen, sett utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Studiens frågeställningar var: ”vilka effekter, i form av möjligheter respektive hinder, medför arbetsformen för frilansande specialister?” och ”vilka drivkrafter motiverar individen att frilansa?”   Material och metoder: I studien användes metoden klassisk grundad teori, vilket är en fullständig metod för hela uppsatsen. Datainsamlingen skedde genom fem ostrukturerade intervjuer samt fyra semistrukturerade intervjuer baserat på en kombination av snöbollsurval och ändamålsenligt urval. Intervjuerna kompletterades med fyra vetenskapliga artiklar relaterade till studiens forskningsändamål. Resultatanalysen skedde genom tre faser; öppen kodning, selektiv kodning och teoretisk kodning, vilket resulterade i en modell om hållbarhet för frilansande specialister.   Huvudresultat: Centralt för arbetsformens hållbarhet är omfattande yrkeskompetens, vilket är grundläggande för frilansande specialisters incitament och preferens samt anlitningsbarhet. Incitament och preferens till arbetsformen utgörs av strävan mot självständighet samt personlig och yrkesmässig utveckling kopplat till frilansarens omfattande yrkeskompetens. Anlitningsbarhet baseras på frilansande specialisters förmåga att effektivt kunna nätverka och marknadsföra yrkeskompetenser, samt kompetensen att kunna hantera arbetsformens potentiella ekonomiska osäkerhet. / Purpose: The purpose of the study was to investigate and obtain knowledge about how expert freelancers perceive their work and what effects the work form entails for the individual, from a sustainability perspective. The research questions were: "what effects, in terms of opportunities and obstacles, does the work form entail for expert freelancers?" And "what motivates the individual to freelance?"   Materials and Methods: The study used the classical grounded theory method, which is a complete method for the entire essay. Data collection was done through five unstructured interviews and four semi-structured interviews based on a combination of chain sampling and purposeful sampling. The interviews were completed with four scientific articles related to the study's research purpose. The analysis was done in three stages; open coding, selective coding and theoretical coding, which resulted in a model of sustainability for expert freelancers.   Findings: Key to obtain sustainability in the work form requires extensive professional competence, which leads to the incentives and preferences of expert freelancers and their employability. Incentives and preferences consist of the pursuit of independence and personal and professional development linked to the freelancer's extensive professional competence. The employability is based on expert freelancers ability to effectively build networks and market their professional skills, as well as the ability to handle the potential economic uncertainty of the work form.

Egenanställning är en anställningsform som växer mycket snabbt. Under senare år har det börjat komma rapporter och debattartiklar om nya former för att organisera arbetslivet och möjliga konsekvenser av egenanställning när det gäller regelverk och anställningstrygghet. Med egenanställda menas personer som utför arbete på uppdrag och inte själva har något företag. De är i stället anställda av ett egenanställningsföretag som ansvarar för fakturering mot kunden/ uppdragsgivaren. Utifrån dessa förändringar är det intressant att se vilka konsekvenser det får för individen och vilka färdigheter som krävs i rollen som arbetstagare för att kunna hantera nya förväntningar och krav. I förlängningen är det också intressant att se vilket stöd arbetssökande kan få i att utveckla nya färdigheter på en arbetsmarknad som innebär en förskjutning från anställningstrygghet till anställningsbarhet och om vägledare och rådgivare inom arbetsmarknadsområdet bör eller ens kan rekommendera egenanställning som ett alternativ oavsett den arbetssökandes färdigheter. Denna studie utgår från ett individperspektiv och vänder sig främst till vägledare inom arbetsförmedling och vuxenutbildning samt till rådgivare och karriärcoacher inom Trygghetsråden. Förhoppningen är att studien ska kunna hjälpa till i vägledningsarbetet och fungera som en pusselbit inför individers kommande karriärbeslut. Studien baseras på Planned Happenstance-teorin. Valet av teoretisk utgångspunkt har gjorts utifrån att teorin ligger väl i linje med förskjutningen på arbetsmarknaden och den nya gig-ekonomin, där individen förväntas ta ansvar fullt ut för den egna utvecklingen och ställer krav på initiativförmåga och att vara självgående. För studien har en kvalitativ metod tillämpats. Sju personer har valts ut, de representerar organisationer i olika branscher, olika typer av organisationer samt har olika roller. Gemensamt är att det är organisationer som på olika sätt uppmuntrar, stöttar eller vägleder individer i en karriärvägledningsprocess. De intervjuade personerna arbetar i egenanställningsföretaget Frilans Finans, Fackförbundet Unionen, Trygghetsråden TRR, TSN och TRS, Arbetsförmedlingen och Verto Konsult AB. Resultaten i studien visar att det är relativt ovanligt att arbetslösa använder egenanställning som en plattform för att komma in på arbetsmarknaden. De specifika kompetenser som krävs är främst att vara självständig, driven, gilla försäljning, vara flexibel, våga ta risker, relationskompetens och specialistkompetens. Flera av dessa färdigheter stämmer överens med de färdigheter som karriärteorin Planned Happenstance menar är viktiga. Studien visar vidare att karriärvägledare bör stämma av att personer som överväger egenanställning har en tydlig affärsidé och att de gjort en ordentlig marknadsundersökning av den tjänst eller produkt man ska sälja samt har koll på de ekonomiska förutsättningarna. Stöd genom utbildningsinsatser för att öka den digitala kompetensen och kurser i lagar och avtal är också något som respondenterna lyfter fram, samt rådgivning när man är igång, inte bara inför uppstarten. Tillgång till nätverk och att kunna bolla med andra är också förslag på stödinsatser. / Self-employment is an employment form that is growing rapidly. In recent years, reports and debate articles are coming up about new forms of organizing work-life and possible consequences of self- employment in terms of regulations and employment security. Self-employed means people who perform work on assignments and not have a company themselves. Instead, they are employed by a self-employment company which is responsible for billing against the customer / client. Based on these changes, it is interesting to see what consequences it has for the individual and which skills are required in the role of the employee in order to handle new expectations and demands. In the long run, it is also interesting to see which support jobseekers can get in developing new skills in a labor market, which involves shifting from job security to employability and if counsellors and advisors in the labor market sector should or even can recommend self-employment as an option regardless of the job applicant's skills. This study is based on an individual perspective and is primarily addressed to counsellors in employment service and adult education, as well as advisors and career coaches within the job security councils - Trygghetsråden. The hope is that the study should be able to assist in the work of guiding and as a piece of puzzle for individuals' future career decisions. The study link to the Planned Happenstance theory. The choice of theory has been based on the fact that the theory is well in line with the shift in the labour market and the new gig economy, where the individual is expected to take full responsibility for his / her own development, claiming initiative and being self-governing. For the study a qualitative method has been applied. Seven people have been selected, they represent organizations in different industries, different types of organizations and have different roles. Commonly, they are organizations that encourage, support or guide individuals in a career-counselling process. The interviewees work in the self-employment company Frilans Finans, The labour union Unionen, the job security councils TRR (outplacement and job security services for private companies and employees), TSN (The Job Security Foundation, job security services for government employees) and TRS, Arbetsförmedlingen (The Swedish Public Employment Service) and Verto Konsult AB. The results in the study show that it is relatively unusual for unemployed to use self-employment as a platform for entering the labour market. The specific skills required are primarily independent, driven, like sales, flexible, dare to take risks, relation competencies and specialist skills. Several of these skills are consistent with the skills that the career theory Planned Happenstance means are important. Further, the study shows that career counsellors should argue that people who consider self- employment have a clear business idea and that they have done a proper market research of the service or product to sell, as well as the financial conditions. Support through training efforts to increase digital skills and courses in laws and agreements is also something that respondents highlight, as well as counselling at the start, not just before the start-up. Access to networks and being able to chat with others are also suggestions for support efforts.

Konkurrensen och transparensen på arbetsmarknaden har ökat och det blir därmed allt viktigare för företag att arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala potentiell och befintlig arbetskraft. I och med gig-ekonomins framväxt har det även skapats en ny trend på arbetsmarknaden, där allt fler väljer att arbeta under tidsbegränsade anställningsformer. Den ökade konkurrensen, transparensen och användningen av tillfälliga anställningsformer är förändringar på arbetsmarknaden företag måste ta hänsyn till och bidrar till utmaningar företag möter i sitt arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala potentiell och befintlig arbetskraft med olika anställningsformer. I och med dessa förändringar på arbetsmarknaden finns skäl för forskning som tar ett helhetsgrepp kring arbetet med arbetsgivarvarumärken mot tillfällig arbetskraft.  Syftet med denna studie är att identifiera utmaningar företag möter gällande deras arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft. För att besvara studiens syfte har vi undersökt hur tillfällig arbetskraft upplever företags arbete med sitt arbetsgivarvarumärke. Studien har utförts genom kvalitativa intervjuer med fyra personer som arbetar som konsulter inom högkomptensområden. Intervjuerna utgick från en intervjuguide baserad på tidigare forskning inom arbetsgivarvarumärken med vissa förbestämda teman, men som också gav utrymme för respondenterna att leda in intervjun på andra områden. Resultatet från dessa intervjuer har sedan analyserats i koppling till relevanta teoriområden för att nå studiens slutsatser.  Studien visar på fyra övergripande utmaningar företag möter i arbetet med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft. Företag möter en utmaning i att ha kontroll över den information som finns att tillgå för tillfällig arbetskraft innan uppdraget, dels via företagets egna kanaler men också via ambassadörer. Företag möter även utmaningar gällande att ha effektiva lösningar för att den tillfälliga arbetskraften ska kunna utföra sitt arbete på ett tillfredsställande sätt inom den tidsram som finns till förfogande, detta är kopplat till deras introduktion, företagets kultur samt relationer på företaget. Det finns också en tvetydighet kring hur stort ansvar företag har för den tillfälliga arbetskraften vilket leder till en utmaning för företag att förstå hur dessa otydliga förhållanden påverkar hur företag ska arbeta med sitt arbetsgivarvarumärke. Slutligen möter företag också en utmaning kopplad till deras strategiska arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft, gällande vad det ska innehålla samt att inte förlita sig på att enskilda fast anställda ser till att tillfällig arbetskrafts upplevelse av företaget blir bra.  Baserat på dessa slutsatser presenteras rekommendationer för företag att använda sig av i sitt arbete med sitt arbetsgivarvarumärke för att tilltala tillfällig arbetskraft både internt och externt.

No description available.

Bakgrund och problem Gigekonomin är ett framväxande fenomen på arbetsmarknaden. Arbetet inom matbudsbranschen organiseras genom digitala plattformar och buden anses ofta vara egenföretagare. Den svenska modellen har utvecklats genom åren på så vis att arbetsmarknaden ska regleras via förhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivarorganisationer. I den svenska lagstiftningen är det inte tydligt vem som ska klassas som arbetsgivare utan det bedöms via faktiska sakförhållanden och tidigare praxis. De som sysselsätter sig med enklare gigarbete är främst migranter vilket tenderar att utöka denna problematik, framför allt genom deras okunskap om svensk arbetsmarknad. Det finns en risk för att gigarbetare och traditionella arbetare kommer att ställas mot varandra. Idag hotar ett eventuellt EU-direktiv gällande plattformsarbete den svenska modellen då lagstiftning inskränker partssamarbetet. Syfte och metod Syftet med studien var att öka förståelsen för gigekonomin i förhållande till den svenska modellen. För att öka denna förståelse valdes en kvalitativ metod där 15 semistrukturerade intervjuer genomfördes med olika parter i den svenska modellen. Respondenterna var arbetare inom gigekonomin och informanterna representerade ett fackförbund och en arbetsgivarorganisation. Resultat och slutsats Studien konkluderar att den svenska modellen utmanas av gigekonomin. Det är av yttersta vikt att arbetsgivarbegreppet reds ut i förhållande till gigekonomin eftersom det är avgörande för hur partssamarbetet ska fortlöpa. Gigarbetarnas medvetenhet om hur svensk arbetsmarknad är tänkt att fungera är likaså viktigt. Ett EU-direktiv kan komma att påverka den svenska modellen genom tvingande lagar som i vissa fall kan gå emot praxis. / Background and problem The gig economy is an emerging phenomenon in the labor market. The work in the food delivery industry is organized through digital platforms and the couriers are often considered to be self-empolyed. The Swedish model has developed over the years in such a way that the labor market is to be regulated through negotiations between trade unions and employers’ organizations. In Swedish legislation, it is not clear who is to be classified as an employer, it is assessed via actual facts and previous practice. Those who engage in simpler gig work are mainly migrants, which tends to expand this problem, primarily through their lack of knowledge of the Swedish labor market. There is a risk that gig workers and traditional workers will be pitted against each other. Today, a potential EU directive regarding platform work threatens the Swedish model as legislation restricts party cooperation. Purpose and method The purpose of the study was to increase the understanding of the gig economy in relation to the Swedish model. To increase this understanding, a qualitative method was chosen where 15 semi-structured interviews were conducted with different parties in the Swedish model. The respondents were workers in the gig economy and the informants represented a trade union and an employers’ organization. Results and conclusion The study concludes that the Swedish model is being challenged by the gig economy. It is of the utmost importance that the employer concept is sorted out in relation to the gig economy, as it is decisive for how the party cooperation is to proceed. The gig workers' awareness of how the Swedish labor market is intended to function is also important. An EU directive may affect the Swedish model through mandatory laws that in some cases may go against practice.

Förevarande studie syftar till att undersöka hur de hybrida arbetssätten som uppkommit till följd av pandemin har katalyserat gig-ekonomin inom mediebranschen. Undersökningen har med en deduktiv ansats grundat en hypotes baserat på tidigare forskning inom området. Med kvalitativa intervjuer av både frilansare inom medieindustrin och företagare som anställer dessa, har studien ämnat att analysera huruvida hypotesen kunde bekräftas eller förkastas. För att analysera det empiriska resultatet av undersökningen i förhållande till studiens frågeställning och hypotes har diskussionen anknutit till Maslows motivationsteori. Studien fastslår att delar av dess hypotes kan bekräftas eftersom hybrida arbetssätt ökar frilansarens och företagarnas digitala vana, vilket minskar behovet av fysiska möten med medarbetare och samarbetspartners. Hybrida arbetssätt möjliggör också nya arbetsmöjligheter för frilansare utanför det lokala området eftersom digital kommunikation inte längre minskar professionaliteten av arbetet. De förväntade internationella möjligheterna av hypotesen går emellertid inte att bekräfta avseende studiens otillräckliga kvantitet av respondenter som bekräftar utfallet. Studien visar också på hinder som minskar tryggheten för frilansare när de arbetar med utländska uppdragsgivare. Studiens slutledning av frågeställningen är att de hybrida arbetssätten katalyserar den nationella gig-ekonomin och bör ses som en betydande del för att förstå den postpandemiska framtiden för mediebranschen i Sverige. / This study aims to explore how the hybrid working methods that have emerged because of the pandemic have catalysed the gig economy in the media industry. Using a deductive research approach, the study formulated a hypothesis based on previous research in the field. Through qualitative interviews with both freelance workers in the media industry and organisations who employ them, the study sought to analyse whether the hypothesis could be confirmed or rejected. The discussion used Maslow’s motivation theory to analyse the empirical results of the study in relation to the research question and hypothesis. The study finds that parts of the hypothesis can be confirmed as hybrid working methods increase the digital competence of both freelancers and organisations, reducing the need for physical meetings with colleagues and partners. Hybrid work arrangements also enable new work opportunities for freelancers outside their local area, as digital communication no longer decreases the professionalism of their work. However, the expected international opportunities of the hypothesis cannot be confirmed due to the study's insufficient number of respondents confirming the outcome. The study also identifies barriers that reduce the security of freelancers when working with foreign clients. The study's conclusion regarding the research question is that hybrid working methods catalyse the national gig economy and should be viewed as a significant factor in understanding the post-pandemic future of the media industry in Sweden.

There are four million voluntary attritions a month in the US. Many of these people choses to become freelance consultants (gig workers) working through digital gig platforms for better work-life balance. At the same time organizations requires a more flexible access to skills and competences to cope with an ever more dynamic business environment. This trend is also apparent in Europe. As people with the necessary skills and abilities is increasingly found on digital gig platforms, organizations must turn to these platforms to find needed competence. The act of hiring these digital gig workers through digital gig platforms are called crowdsourcing. The risks of crowdsourcing have mostly been studied from the perspective of gig workers and platform operator and there is a lack of understanding regarding the risk with crowdsourcing from the perspective of hiring organizations.       Our aim is to understand what risks organizations perceive with digital gig platforms and digital gig workers, and how organizations could mitigate the perceived risks by using a risk management framework. We conducted a qualitative case study around crowdsourcing as a process. Seven semi-structured interviews with mangers in organizations of various seize and industries were made. These interviews were supplemented with a document study of digital gig platform policies as these policies can reflect common concerns expressed by hiring organizations. Findings shows that there are several perceived organizational risks in crowdsourcing digital gig workers from digital gig platforms. The perceived risks can be categorized as HR, financial, market, operational, technological and supply chain types of risk. These types of risks can be either internal, external, or voluntary risks. The discussion revolves around where the different perceived organizational risks would fit within a risk management framework. The risks can be connected to all components of existing risk management frameworks. Our risk management model of crowdsourcing can be used as a heuristic tool for practitioners and contributes to theory by creating understanding of the risks with crowdsourcing from the perspective of organizations.