The number of self-employed has been rising and it is estimated that 20–30% of the working-age population in the EU-15 and the U.S. is involved in some form of independent work. This growth is driven by technological advancements, changing work values and an overall need to adapt to a high-change environment. This has given rise to a new term: the gig economy. The IT and Business consulting industry has started to tap further into the gig economy and has started to realize that it could be beneficial to interact with gig workers in new ways, since current arrangements with subcontracting consultants are insufficient. In order to redesign current arrangements in an efficient way, it is of interest to gain a greater understanding of the incumbents’ perspectives. This thesis investigates what motivational factors that are the most distinguishing to work in the gig economy in the IT and Business consulting industry. Thereto, possibilities and limitations for transferring theories of entrepreneurial motivation to the gig economy are discussed. Further, the thesis elaborates upon how the findings can be used in practice and what insights they provide for redesigning consultancies. The thesis employed a case study methodology where semi-structured interviews with gig workers in the context of this study were conducted. The study was influenced by previous research in entrepreneurial motivation, a closely related area within self-employment. The result is that the most distinguishing motivational factors are independence and development. A motivation for independence expresses itself in wanting to decide which projects to take on as well as where and when, and not having a superior that tells you what to do. A motivation for development involves the need for learning new things, improve your skills, and take on challenges. Networking and building relationships are important parts of being a gig worker and often necessities, but even though some gig workers really enjoyed these activities, it is hard to determine whether they are motivating in themselves. Thereto, it was found that monetary rewards were not motivational per se, but a necessity for working. The motivational factors were found to be rooted in the inherent motivations of high need for achievement, desire for independence, internal locus of control, and high self-efficacy. Lastly, there are both possibilities and limitations of theory transfer. The possibilities concern the similarities of the roles when viewing them as self-employed and the limitations concern the theories that are tightly coupled to the entrepreneurial process. / Antalet egenanställda har ökat och det är beräknat att upptill till 20–30 % av den yrkesverksamma befolkningen i EU-15 och USA är involverad i någon form av självständigt arbete. Denna tillväxt är driven av teknologiutveckling, förändrade arbetsvärderingar samt ett övergripande behov av anpassning i en snabbföränderlig miljö. Detta har gett upphov till en ny term: gig-ekonomin. Konsultverksamheter inom IT och Business har börjat närma sig gig-ekonomin och har börjat inse att det skulle kunna vara fördelaktigt att interagera med giggare på nya sätt, eftersom nuvarande upplägg med underkonsulter har varit otillräckliga. För att kunna forma om detta upplägg effektivt är det av intresse att få en bättre förståelse av befintliga intressenters perspektiv. Detta examensarbete undersöker vilka motivationsfaktorer som är utmärkande för arbete i gig-ekonomin i området för konsultverksamhet inom IT och Business. Därutöver diskuteras vilka möjligheter och begränsningar det finns för att överföra teorier inom entreprenöriell motivation till gig-ekonomin. Vidare diskuterar denna studie hur resultatet kan användas i praktiken och vilka insikter det ger vid omorganisering av konsultbyråer. Detta undersöktes genom en fallstudie, där semi-strukturerade intervjuer med giggare i studiens kontext genomfördes. Studien var influerad av tidigare forskning inom entreprenöriell motivation, vilket är ett nära relaterat område inom egenanställning. Resultatet är att de utmärkande motivationsfaktorerna är självständighet och utveckling. Motivation för självständighet uttryckte sig i en vilja att bestämma över vilka projekt man åtar sig samt var och när, och i att inte ha en chef som säger till en vad man ska göra. Motivation för utveckling inkluderar behovet av att lära sig nya saker, förbättra sina färdigheter, och att ta sig an utmaningar. Nätverkande och att bygga relationer är viktiga delar av att vara en giggare och ofta nödvändigt, men även om giggare gillade dessa aktiviteter är det svårt att avgöra om dessa är motiverande i sig själva. Därutöver hittades det att monetära belöningar inte var motiverande i sig, men en nödvändighet för att arbeta. De motiverande faktorerna visade sig vara rotade i de inneboende motivationerna; hög need for achievement, önskan om självständighet, internt kontroll-lokus, och hög self-efficacy. Slutligen finns det både möjligheter och begränsningar med överföring av teori. Möjligheterna kommer från likheterna mellan rollerna när man betraktar båda som egenanställda och begränsningar hittas i teorier som är kopplade till den entreprenöriella processen.

Transportation-network companies such as Uber and Lyft have permeated cities around the world. While they have been lauded for introducing a new mobility option, questions of equity have been raised, including in relation to people with disabilities. Numerous lawsuits have been filed against Uber and Lyft for lack of disabled accessibility of transportation service they facilitate, with some of the lawsuit focusing on wheelchair accessibility. These have been reported in the media while work on the topic is lacking in the academic literature. This doctoral research explores wheelchair accessibility in transportation hailed through Uber and Lyft in the U.S., with a partial focus on the phenomenon in Washington, DC. The study sought to gain insight into wheelchair-accessibility matters with respect to four main stakeholders - riders, companies, drivers, and regulators and other government agencies. The purpose was a) to deepen understanding on the topic based on a holistic approach to core issues and produce evidence-based knowledge and b) to provide policy recommendations where needed. A mixed-methods approach was used to investigate the research problem. The quantitative strand surveyed 341 wheelchair users in the U.S., while the qualitative strand consisted of three sets of 16 qualitative interviews with drivers on the Uber and Lyft apps, Uber and Lyft company representatives, and representatives of relevant government agencies in Washington, DC. The study finds the following: 1) The service might be filling a transportation gap for some wheelchair users even though it is a two-tiered system that disadvantages motorized-wheelchair users. 2) The challenges surrounding wheelchair accessibility are perceived differently by the stakeholders and as a result there are differing views of how to solve them. 3) Overcoming inaccessibility challenge needs to involve changes on both Uber and Lyft and government agencies. Uber and Lyft and government agencies will find this study of interest to help them appreciate other stakeholders' perspective and use the findings to support policy decisions. / Doctor of Philosophy / Transportation-network companies connect drivers who are interested in providing a ride to riders who are looking for transportation through smartphone apps. Uber and Lyft are the most common of these companies. Both companies operate in many cities around the world. They are praised for creating a transportation alternative, but there is a concern that they may not serve everyone equally. For example, people with disabilities, especially wheelchair users have complained that they are not receiving the same service as those who do not use wheelchair. In the US, there are numerous lawsuits have been filed against Uber and Lyft for lack of disabled accessibility. Some of the lawsuit focus on wheelchair accessibility. These issues are reported in the media mostly. This doctoral research looks at wheelchair accessibility in transportation hailed through Uber and Lyft in the U.S., with a partial focus on the phenomenon in Washington, DC. The study sought to gain insight into wheelchair-accessibility matters with respect to four main stakeholders - riders, companies, drivers, and regulators and other government agencies. The purpose was a) to deepen understanding on the topic based on a holistic approach to core issues and produce evidence-based knowledge and b) to provide policy recommendations where needed. A survey and a set of interviews were used to investigate the research problem. The study finds the following: 1) The service might be filling a transportation gap for some wheelchair users even though it is a two-tiered system that disadvantages motorized-wheelchair users. 2) The challenges surrounding wheelchair accessibility are perceived differently by the stakeholders and as a result there are differing views of how to solve them. 3) Overcoming inaccessibility challenge needs to involve changes on both Uber and Lyft and government agencies. Uber and Lyft and government agencies will find this study of interest to help them appreciate other stakeholders' perspective and use the findings to support policy decisions.

The topic of gig-work has been widely debated in the western world for its laborrights and work environment issues. Whereas companies operating within thegig-economy boast the freedom and flexibility of gig-work as perks for workers,unions highlight the precarious nature and poor working conditions of gig-workas exploitative of workers and push for unionizing gig-workers and getting themcovered by collective bargaining agreements. However, due to the novelty of thephenomenon, not much scholarly work has been done on the subject and its longterm implications for the labor markets of developed capitalist countries.In Sweden, conditions caused by the Covid-19 pandemic led to an influx ofworkers in the food-delivery sector due to increased demands for services andhigh unemployment as gig-work was regarded as a means to sustain one’slivelihood during a time of economic uncertainty. As these food-delivery couriershad to work outside the home, where the chance of contracting the virus was high,while also having jobs where they were not regarded as employees, the aim ofthis thesis project was to investigate how the Covid-19 pandemic has affectedfood-delivery couriers’ perceived exposure to psychosocial stressors and risksthrough a qualitative interview study. The findings were generated throughinductive reasoning from analyzing conducted six interviews and discussedthrough the lens of the Human, Technology and Organization (HTO)-model andthe Job-Demands-Control-Support (JDCS)-model. / Gig-arbete har diskuterats i stor utsträckning i västvärlden för dess arbetsmiljöoch rättighetsrelaterade problem. Medan företag som verkar inom gig-ekonominframhäver flexibilitet och frihet av gig-arbete som förmåner för arbetare, menarfackföreningar att de prekära och osäkra arbetsförhållandena gällande gig-arbeteär exploaterande gentemot arbetare och vill därmed se dem organiserade ifackföreningar och täckta av kollektivtal. På grund av att området är nytt, så harinte mycket vetenskaplig forskning skett i detta ämne och dess långsiktigakonsekvenser på de utvecklade kapitalistiska ländernas arbetsmarknader.I Sverige ledde förhållandena orsakade av Covid-19-pandemin till entillströmning av arbetare i matleveranssektorn på grund av ökad efterfrågan frånkunder och hög arbetslöshet eftersom gig-arbete betraktades som ett sätt attupprätthålla sitt levebröd under en tid av ekonomisk osäkerhet. Dåmatleveranskurirerna var tvungna att arbeta utanför hemmet, där chansen att fåviruset var hög, samtidigt som de hade jobb där de inte betraktades som anställda,var syftet med detta examensarbete att undersöka hur Covid-19-pandemin hadepåverkat matleveranskurirernas upplevda exponering för psykosociala stress- ochriskfaktorer genom en kvalitativ intervjustudie. Resultaten genererades genominduktivt resonemang från analyser av sex genomförda intervjuer som sedandiskuterades utifrån Människa, Teknologi, Organisation (MTO)-modellen samtJob-Demands-Control-Support (JDCS)-modellen.

Ce mémoire s’intéresse à l’expérience de travail des livreur·euse·s de plateformes de la gig-économie, au prisme de la question de l’autonomie. Il apparaît hautement paradoxal que les plateformes numériques, tout en célébrant cette valeur émancipatrice qu’est l’autonomie, sapent simultanément toutes ses chances de réalisation effective par les travailleur·euse·s, en multipliant les sources, directes ou indirectes, de contrôle. Devant ce paradoxe, nous interrogeons la réception par les travailleur·euse·s du discours sur l’autonomie tenu par les plateformes numériques et tentons de déceler leur interprétation personnelle de l’autonomie, afin de comprendre les conditions sous lesquelles une autonomie au travail peut être exercée. En adoptant une conception large de l’autonomie, il s’agit également d’intégrer les niveaux individuel et collectif afin de tisser des fils entre rapport au travail et action collective dans le cadre d’une réflexion sur les ressorts de la mobilisation. À partir d’un corpus de 16 entretiens menés avec des livreurs de plateforme à Montréal, nous développons une analyse qui tente de faire la part entre les aspirations et les pratiques concrètes d’autonomie, tant à l’échelle individuelle qu’à l’échelle collective, en mettant l’accent sur les obstacles à leur réalisation. Au terme de cette analyse, nous mettons en évidence le fait que l’autonomie apparaît comme un enjeu des rapports sociaux de production, qui se trouve dans une tension constante avec son opposé dialectique, à savoir le contrôle. Ce qui se dessine alors apparaît bel et bien comme une « zone grise d’autonomie ». / This dissertation focuses on the work experience of platform-based delivery workers through the lens of autonomy. It appears highly paradoxical that digital platforms, while celebrating the emancipatory value of autonomy, simultaneously undermine all its chances of effective realization by workers, by multiplying direct or indirect sources of control. To address this paradox, we question workers’ reception of the discourse on autonomy held by digital platforms and attempt to identify their personal interpretation of autonomy, in order to understand the conditions under which autonomy at work can be exercised. By adopting a broad conception of autonomy, we integrate the individual and collective scales in order to weave threads between the relationship to work and collective action as part of a reflection on the dynamics of mobilization. Based on a corpus of 16 interviews conducted with platform delivery workers in Montreal, we are developing an analysis that attempts to distinguish between aspirations and concrete practices of autonomy, both at the individual and collective levels, by focusing on the obstacles to their realization. At the end of this analysis, we highlight the fact that autonomy appears to be an issue in the social relations of production, which is in constant tension with its dialectical opposite, namely, control. What then emerges appears to be a "grey zone of autonomy".

This study aims to describe food delivery workers experiences in the gig economy of a specific company, their relationship with the trade union, and their thoughts on their future, within and outside the industry. The empirical data consists of seven semi-structured interviews. The purpose will be answered with help of the theoretical concepts of precariat, dependency, algorithmic control, and aspirations. Previous research in algorithmic control and the precariat shows that the freedom that the work provides, the so-called flexibility, exists under the algorithmic control, but isn’t considered positive for everyone. Those who benefit from flexibility are those who have other occupations, and they are the ones who are more likely to be satisfied with the work. At the same time, the flexible work can be negative for others, with negative impact on their mental health, which means that they are less to be satisfied with the work and they experience the precarious to a greater extent. This study shows that the workers are exposed to insecure work through mental and physical risks, which are the results of the conditions that the algorithmic control and the company produces. The workers with several occupations experience the flexible work as something positive. There is also a culture of silence in the company, where those with permanent contracts are those who try to make a change in the insecure work. Those with short- term contracts are afraid of being sanctioned by the company. The union and the company maintain a precariousness for the workers by not meeting them on their terms. The workers future plans and aspirations are dependent and affected by their Swedish language skills.

This study aims to explore future forms of work and their connection to innovation capabilities. Moreover, to deep-dive into how the gig-economy might evolve through business model innovation within knowledge-intense professions. The gig-economy as a phenomenon is relatively new and previous research is limited. Due to the limited amount of research, it’s safe to assume that the gig-economy still is in an early developing phase and that possible business model development therefore is valuable to predict. The method for this study is a forecast analysis where data from 21 respondents have been collected as well as secondary sources such as newspapers, media, webbinairs and reports. Through thematic analysis of the collected data the study predicts seven upcoming and current trends. These trends lay the groundwork for a scenario prediction resulting in four potential futures for the gig-economy: The public opinion rules, The individual rules, The business giants’ rules and The niche businesses rules. The study finds that the gig-economy has a natural place in the future of work and that it can contain elements which fosters innovation capabilities, partly through open innovation and sharing of competences and knowledge. / Denna studie ämnar undersöka framtidens arbetsformer och hur dessa kan främja innovation. Dessutom djupdyker studien i hur gig-ekonomi kan komma att utvecklas genom affärsmodellsinnovation för kunskapsintensiva yrkesgrupper. Gig-ekonomi är ett relativt nytt fenomen och tidigare forskning på området är begränsat. På grund av arbetsformens unga ålder finns det anledning att tro att vi är i en tidig fas av denna affärsmodell och att det kan finnas ett värde i att undersöka hur en förväntad utveckling kommer se ut. Studien har omvärldsanalys som huvudsaklig metod där data från 21 respondenter samlats in tillsammans med sekundärdata från tidningar, medier, webbinarier och rapporter. Genom tematiska analyser framkommer sju aktuella trender. Dessa trender ligger till grund för ett scenariokors med fyra potentiella framtidsscenarion för gig-ekonomin, opinionen styr, individen styr, företagsjättarna styr och nischade företag styr. Slutsatsen mynnar ut i att gig-ekonomi har en självklar del i framtidens arbetssätt och att gig-ekonomi innehåller element som kan främja innovation, inte minst genom open innovation och delande av kompetens och kunskap.

The gig economy can be described as a temporary work-environment where an independent workforce uses platforms to find and draw income from work. In 2016, 20-30% of US and Europe’s population took part in some kind of independent work, and the amount of selfemployed in Sweden is growing. However, at what rate it grows differs depending on how these workers are defined. Within the gig economy, the fastest growing areas of work are in knowledge intensive- and creative environments such as consulting. Using gig consultants provides companies access to top talent within IT, which is required in many businesses and industries where digitalisation is disrupting their ways of working. One of these industries is manufacturing, where e.g. servitisation and Industry 4.0 makes the companies more digital and connected. The purpose of this thesis was to understand how manufacturing companies handle their external talent management and demand for consultant hires within IT, both now and in the future as the amount of gig consultants increases. This was done by conducting interviews with representatives from five Swedish manufacturing companies within automotive and machinery. The interviewees had different roles, but were or had been responsible for hiring consultants within IT. The empirics gained from the interviews were combined with theory, mainly on talent management and managing external talent. The main findings from the study were that in most cases, the companies do not choose between a consultant and a gig consultant, they rather look for the right competence. Gig consultants are however seen as more of experts and can specifically be hired when frontedge or niched competence is needed. On the other hand, consultants can be used when a complete solution has to be delivered as the capacity of a consultancy is higher. To ensure successful consultant hires, the IT departments work with preferred suppliers with whom they have framework agreements to access and hire talent. These suppliers include both consultancies and brokers, from where they get both regular consultants and gig consultants. In general, what defines a successful hire of a consultant is that he or she is sufficiently competent and able to quickly adapt to the company. Additionally, a successful hire is when the project or assignment is completed on time with good result. The main advantages with hiring gig consultants are that acquiring competence can be made easier and more flexible, they can also access more niched competencies. The main disadvantage is that it is unclear who takes responsibility if a gig consultant cannot deliver as they are not part of a firm who can send a replacement. However, some brokers seem to replace the gig consultant. / Gigekonomin kan beskrivas som en tillfällig arbetsmiljö där en självständig arbetsstyrka använder sig av plattformar för att hitta och tjäna pengar på sitt arbete. Under 2016 jobbade 20-30% av befolkningen i USA och Europa med någon form av självständigt arbete, och denna grupp växer i antal i Sverige. Däremot kan tillväxttakten se lite olika ut beroende på hur man definierar dessa självständiga arbetare. De snabbast växande områdena för självständigt arbete inom gigekonomin är i kunskapsintensiva och kreativa områden såsom konsultbranschen. Genom att använda sig av så kallade gigkonsulter kan företag få tillgång till topptalanger och kompetens inom IT, vilket det är ett stort behov av inom många industrier där digitaliseringen radikalt förändrar de arbetssätt som finns. En av dessa industrier är den tillverkande industrin, där bland annat servitisation och Industry 4.0 gör att företagen måste bli mer digitala och uppkopplade. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur tillverkande företag jobbar med extern talent management och sitt behov av extern kompetens inom IT, både nu och i framtiden eftersom antalet gigkonsulter ökar. Studien genomfördes genom intervjuer med representanter från fem svenska tillverkande företag med inriktning mot fordon och maskiner. De personer som intervjuades hade olika roller inom företagen, men jobbar med eller har erfarenhet av att hyra in konsulter inom IT. Den empiri som intervjuerna gav kombinerades med teori, huvudsakligen inom talent management och hur man jobbar med extern inhyrning av kompetens. De viktigaste upptäckterna från studien var att företagen i de flesta fall inte väljer mellan en konsult och en gigkonsult, de letar snarare efter rätt kompetens. Gigkonsulter ses dock som experter i större utsträckning och används speciellt när spetskompetens behövs. Däremot används konsulter i större utsträckning när en komplett lösning behöver levereras då ett konsultföretags kapacitet är högre eftersom de har anställda konsulter. För att lyckas med en extern inhyrning så använder företagen så kallade “preferred suppliers” som de har ramavtal med. Bland dessa finns både klassiska konsultföretag med anställda konsulter och så kallade konsultmäklare som de använder för att ta in gigkonsulter. Generellt definierar företagen en inhyrning som lyckad om personen är tillräckligt kompetent och snabbt kan anpassa sig till företaget och dess arbetssätt, och projektet eller uppdraget blir klart i tid med gott resultat. Den främsta fördelen företagen ser med gigkonsulter är att man lättare och mer flexibelt kan få tag på kompetens. Den främsta nackdelen är att det finns en osäkerhet i vem som tar ansvar om en gigkonsult inte kan leverera, eftersom de inte jobbar för en konsultfirma som kan skicka en ersättare. Vissa konsultmäklare verkar dock ordna en ersättare.

Die im Zeitalter des ‚unorganisierten Kapitalismus‘ auftretenden Entgrenzungen und Flexibilisierungen von Arbeit bringen atypische Beschäftigungsformen mit sich, sei es Leiharbeit, Solo-Selbständigkeit oder Graubereiche wie die stetig wachsende ‚Gig Economy‘. Nicht wenige, der in diesen Sektoren tätigen Menschen, sehen sich prekären Bedingungen ausgesetzt – teils mit den entsprechenden gesundheitlichen Folgen wie Depressionen oder Erschöpfungszustände. Überdies sind viele Tätigkeitsfelder marginalisiert und zwar in mehrfacher Hinsicht: So sind einige Gebiete des Entrepreneurship in der Forschung nur wenig bis kaum beachtet, etwa Klein(st)-UnternehmerInnen bestimmter Professionen (z.B. Sexarbeit) oder beispielsweise in migrantischen Kontexten. Andererseits zeigt sich Randständigkeit auch im Forschungsfeld selbst – etwa im Falle von LeiharbeiterInnen, die sich Ausgrenzung und Stigmatisierung gegenübersehen. Die vorliegende kumulative Dissertation bündelt drei wissenschaftliche Artikel, die sich jeweils im Spannungsfeld eben jener Marginalisierung bewegen. Dabei handelt es sich konkret um eine Mehrfachfallstudie zu Selbständigen vor und während der COVID-19-Pandemie, eine Untersuchung zu Stigmatisierung in der Leiharbeit und schließlich ein konzeptionelles Papier, das eine Klassifizierung prekärer und marginalisierter Formen des Entrepreneurship vornimmt. Neben dem Fokus auf Strategien des Umgangs mit prekären Arbeitskontexten ziehen sich durch alle drei Artikel Fragen professioneller und sozialer Identitäten. Dabei ist es insbesondere das konfliktäre Aufeinandertreffen – etwa von Stigmatisierung, professioneller Identität und sozialer Normung – das sich herausarbeiten ließ. Auch widersprüchliche Logiken, wie im Falle der untersuchten UnternehmerInnen, konnten beleuchtet werden. Der organisationale Kontext und entsprechende Rückschlüsse auf Managementprozesse treten vor allem in der Studie zu LeiharbeiterInnen hervor, einige Anschlüsse ergeben sich aber auch in Kategorien des marginalisierten und prekären Entrepreneurship. Methodisch sind die in dieser Dissertation zusammengefassten Beiträge im Bereich der qualitativen Forschung angesiedelt. Trotz des vergleichsweise geringen Anteils entsprechender Arbeiten innerhalb der Wirtschaftswissenschaften, wird deren Bedeutung für die Theoriearbeit, Hypothesengenerierung und damit auch als Basis für quantitative Forschung häufig betont. In der vorliegenden Arbeit ermöglicht der gewählte Ansatz zudem einen Zugang zu den Wirkungen prekärer Arbeit auf individueller Ebene, aber auch einen Blick auf intraorganisationale Prozesse, dies vor allem im Falle der Leiharbeit. / In the age of disorganised capitalism, increasing flexibility of work and deregulation entails atypical forms of employment, such as temporary work, self-employment or grey areas like the steadily growing 'gig economy'. People working in these sectors are often exposed to precarious conditions, sometimes leading to health problems such as depression or fatigue. In addition, many occupational fields are marginalised in more than one way: For example, some areas of entrepreneurship have received only little or hardly any attention in research, such as micro entrepreneurs in certain professions (e.g., sex work) or within contexts of migration. On the other hand, marginalisation is also evident in the actual fields of research. This can be seen in the case of temporary workers, who face organisational segregation and stigmatisation. This series of papers presents three articles, each of which is framed by marginalisation and precarious contexts. Namely, this involves a multiple case study of four self-employed before and during the COVID-19 pandemic, an examination of stigmatisation in the field of temporary work as well as a conceptual paper that proposes a classification of precarious and marginalised forms of entrepreneurship. While focusing on strategies of coping with contexts of precarious work, questions of professional and social identities emerge in all three papers. In particular, conflicting elements – such as stigma, professional identity and social norms – were identified. Similarly, it was possible to shed light on conflicting logics, as in the case of self-employed entrepreneurs. The organisational context and conclusions about management processes were most prominent in the study on temporary workers, whereas some correlations also emerged in categories of marginalised and precarious entrepreneurship. From a methodological point of view, the studies gathered in this dissertation are all positioned in the field of qualitative research. Despite the rather moderate proportion of such work within economics, its importance for theoretical work, the generation of hypotheses and thereby as a basis for quantitative research is often emphasised. In the studies at hand, the chosen approach provides an insight into the effects of precarious work at an individual level, but also into intra-organisational processes, especially in the case of temporary agency work.

As the gig economy is growing at a rapid pace and digitalization has spread throughout the management consulting industry, a notable disruption of this traditional industry has occurred. Digitalization in the management consulting industry has affected both how the management consultant does his/her job as well as how the connection between consultant and client and the relationship between colleagues constitutes. Digitalization also facilitates remote working, which has after the Covid-19 pandemic become a high priority. This in turn has enabled the growth of the gig economy and the increasing number of gig worker. Digital gig platforms acting as a meetingplace have increased in both numbers and popularity as well as digital service platforms providing digital tools with the help of SaaS or AI to deliver a more complex solution to the customer. The disruption of the management consulting industry has only begun and therefor it is a need to analyze the way this industry works today and discuss how the industry has adapted to digitalization. Therefor the purpose of this master thesis is to increase the knowledge of how the progress of digital business models affect the management consulting industry by answering the two research questions: “How has the management consulting industry within the area of organizational development been disrupted by the increasing amount of independent workers using gig platforms?” and “How has digitized Service platforms in the area of organizational development changed the traditional management consulting business model?”. This master thesis is conducted through a literature review and semi structured interviews. What can be concluded is that the management consulting industry has been disrupted by the digital platforms in a way that has put pressure on the larger traditional management consulting companies, more digital platforms are created and an increasing number of gig workers have resulted in collaborations between freelancers and traditional management consulting companies. It is also seen that traditional management consulting companies are adopting other business model alternatives that includes solutions based on AI or cloud solutions. / I och med att gigekonomin växer i en snabb takt och digitaliseringen har spridit sig genom hela managementkonsultindustrin har en tydlig påverkan skett på denna traditionella industri. Digitaliseringen i managementkonsultindustrin har påverkat både hur managementkonsulter utför sitt jobb och kopplingen mellan konsulten och klienten samt vad relationen mellan kollegor har för funktion. Digitalisering gynnar även distansarbete, som efter Covid-19 pandemin har fått en allt högre prioritet på arbetsplatser. Detta har i sin tur medfört en växande gigekonomi med ett ökat antal gigarbetare. Digitala gigplattformar som fungerar som mötesplatser har ökat både i antal och popularitet, likaså digitala serviceplattformar som tillhandahåller digitala verktyg som till exempel SaaS- och AI-lösningar för att kunna tillhandahålla en mer komplex lösning till kunden. Den påverkan som gigekonomi har haft på  managementkonsultindustrin är i början av utvecklingen, vilket skapar ett behov av att industrin och hur denna fungerar idag analyseras, samt diskutera hur industrin har anpassat sig till digitaliseringen. Därför är syftet med detta examensarbete att öka kunskapen kring hur utvecklingen av digitala affärsmodeller påverkat managementkonsultindustrin genom att svara på de två forskningsfrågorna: ”Hur har managementkonsultindustrin inom området organisationsutveckling blivit förändrad av det ökade antalet gigarbetare som använder sig av digitala plattformar” och ”Hur har digitala serviceplattformar inom området organisationsutveckling ändrat de traditionella managementkonsulternas affärsmodeller”. Detta examensarbete utfördes med hjälp av en litteraturstudie samt genom semistrukturerade intervjuer. Slutsatsen som kan dras från detta examensarbete är att managementkonsultindustrin har blivit påverkad av digitala plattformar och därmed har satt press på de större traditionella managementkonsultföretagen, fler digitala plattformar skapas och ett ökat antal av gigarbetare har resulterat i en ökning av samarbeten mellan frilansare och traditionella konsultföretag. Resultatet visar vidare att fler traditionella managementkonsultföretag anpassar sig till andra affärsmodellsalternativ som innefattar lösningar baserade på AI eller molntjänster.

Med huvudsakligt fokus på budföretaget Foodora och de otrygga arbetsförhållanden som växer fram i samband med gig-ekonomins utbredning har denna studie som syfte att bilda en djupare förståelse för hur det fackliga arbetet påverkas, samt vilka huvudsakliga utmaningar som finns med att höja den fackliga organisationsgraden inom företaget Foodora. Det teoretiska ramverk som använts genom studien utgörs av Guy Standings teori om prekariatet. Standing framhåller hur prekariatet är en klass i vardande som idag växer fram till följd av de otrygga förhållanden denna grupp tvingas förhålla sig till. För att besvara studiens syfte har en kvalitativ metod använts där semistrukturerade intervjuer med fackligt anställda på Svenska Transportarbetarförbundet utgjort vårt empiriska material. Vår slutsats visar hur det fackliga arbetet påverkas negativt av hur de potentiella medlemmarna befinner sig i otrygga arbetsförhållanden och därför upplever det som riskfyllt att engagera sig fackligt. Vi identifierade främst hur en avsaknad av anställning-, inkomst- och representationstrygghet hos buden orsakade svårigheter för Transport med att organisera gruppen. Vi kunde även identifiera att det främst är migranter som anställs inom Foodora, där både den typ av dubbla otrygghet individen befinner sig i, samt kulturella skillnader och språkliga barriärer var försvårande i arbetet med att organisera gruppen fackligt. / With the main focus on the company Foodora and the precarious working conditions that emerge in connection with the gig economy, this study aims to gain a deeper understanding of how union work is affected and which primary challenges there are in reaching a higher level of trade union organization within the company Foodora. The theoretical framework used in the study is based on Guy Standing’s theory concerning the precariat. Standing emphasizes how the precariat is a becoming class whose growth is caused by the precarious work conditions that this group is forced to adhere to. The basis for gathering our empirical material has been a qualitative method with semi structured interviews with employees organized within the Transport union. Our results show that there is a negative attitude towards engaging in organized unions among the potential members since they perceive it as a risk, which then has a negative effect on the work of the union. We identified that the lack of insecurity with employment, insecurity with salary and lack of representation caused problems when trying to organize members in the trade union. We could also identify that those who are mainly employed at Foodora are immigrants, who are affected by insecurity based on various interplaying factors. Caused by the lack of civil rights as well as the lack of work-related safety. The cultural and linguistic barriers, in combination with the insecurity within the group caused obstacles when trying to organize members in the trade union.