Bakgrund: Äldre kvinnors psykiska hälsa hade till stor del ett sämre utgångsläge före covid-19-pandemin och påverkades mer negativt än mäns psykiska hälsa under covid19-pandemin. Syfte: Att ta reda på hur äldre kvinnor upplevde att deras psykiska hälsa påverkades under covid-19-pandemin, när de inte kunde besöka mötesplatser för seniorer. Metod: Semistrukturerade intervjuer med åtta kvinnor (72–90 år) boende i Eskilstuna kommun genomfördes i februari 2023. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två teman: Isolering försvårar hantering av oroskänslor och Förmåga att hantera, acceptera och anpassa skyddar och leder till att livet kan gå vidare. Temana visar att både negativ och positiv påverkan på kvinnornas psykiska hälsa förekom. Upplevd isolering orsakade mest negativ påverkan och var svårast att hantera. De positiva aspekterna copingstrategier, resiliens och livsförändringar framträdde och kunde underlätta hanteringen av negativa upplevelser som ensamhet, saknad, oro och rädsla. Slutsats: Positiva aspekter av psykisk hälsa såsom copingstrategier och resiliens skyddade äldre kvinnors psykiska hälsa under covid-19-pandemin. Men upplevd isolering försvårade hanteringen av livssituationen som rådde och kunde leda till psykisk ohälsa. Därmed är isolering ett viktigt område att fokusera på i fortsatta studier om äldres psykiska hälsa. Sveriges kommuner kan lära sig av covid-19-pandemins påverkan på äldres psykiska hälsa i framtida planering av seniora mötesplatsers verksamheter. / <p>Betyg i Ladok 230602.</p>

Introduktion: Papperslösa kvinnor upplever olika svårigheter i att tillgå mödravård och tillgodogöra rätten till vård. Barnmorskor är de som i huvudsak möter gravida papperslösa när de söker mödravård. Dessa är ansvariga att bygga relationer baserade på tillit och ge vård på ett icke diskriminerande sätt. Syfte: Syftet med denna studie var att utforska barnmorskors erfarenheter och upplevelser av att möta papperslösa kvinnor och deras rätt till vård. Metod: En semi-strukturerad intervjustudie med sex barnmorskor som jobbar på en kvinnoklinik i Sverige. Intervjuerna transkriberades och bearbetades genom innehållsanalys. Resultat: Studien fann tre huvudkategorier vilka karaktäriserade barnmorskors erfarenheter av att möta papperslösa kvinnor och uppfattningar om rätten till vård; Barnmorskans profession var deras garant för att ge god vård, medan regelverk och begränsningar utmanar optimal vård, samt att olika attityder påverkas av sociala normer, värderingar och moraliska aspekter. Slutsats: Denna studie belyser den svåra position som barnmorskor finner sig i när de ger vård till papperslösa kvinnor, där de tvingas navigera mellan sin profession, lagar och regler, samt personliga värderingar, samhällets bilder och normer. / <p>Betyg i Ladok 230622.</p>

Migrän har en negativa påverkan på arbetslivet samt genererar börda för både samhälle och individ. Arbetsmiljö, kollegor och chefer har betydande inverkan på en migrändrabbads arbetssituation. Det saknas dock kunskap om stödjande miljöer på arbetsplatser och vilka hälsofrämjande insatser som kan bidra till en förbättrad arbetssituation för personer med migrän. Syfte: Att få ökad kunskap om vad arbetsplatser kan göra för att skapa stödjande miljöer för personer med migrän. Metod: En empirisk kvalitativ studie har genomförts. Ett ändamålsenligt urval har tillämpats och i studien inkluderades kvinnor och män i yrkesverksam ålder (18–65 år) med erfarenheter av migrän som varit yrkesverksamma vid något tillfälle samt förstod och kunde tala svenska. Semistrukturerade intervjuer genomfördes och i analysen gjordes en kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i fem teman och tolv subteman. För att skapa en stödjande miljö för personer med migrän kan arbetsplatser se till att chefer samt kollegor får god kunskap och ökad förståelse om migrän, erbjuda flexibla anpassningar som möjliggör flexibilitet gällande arbetstid, plats för arbete, arbetsbelastning och arbetshjälpmedel, ge olika former av stöd att hantera sinnesintryck i form av ljus, ljud och doft, skapa tid och plats för återhämtning och erbjuda friskvård. Slutsats: Med kunskap om migrän som bas kan övriga insatser som föreslås i den fysiska, organisatoriska och psykosociala arbetsmiljön antas kunna ge en mer hälsofrämjande arbetsplats för personer med migrän. Många av de insatser som presenterats i studieresultatet bör kunna rymmas inom ett systematiskt arbetsmiljöarbete enligt rådande föreskrifter. Arbetsmiljöarbetet bör dock kompletteras med en förhöjd kunskapsnivå och en ökad förståelse för migränsjukdomen för att en stödjande miljö för hälsa ska främjas på arbetsplatsen. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Barn som far illa är ett globalt folkhälsoproblem med stora ekonomiska kostnader som påföljd. Den enskilda individen som utsätts riskerar att drabbas av bland annat psykisk ohälsa och drogmissbruk. I en svensk undersökning uppgav 44 procent att de hade blivit utsatta för våld, men det finns troligen ett stort mörkertal. Det finns brist på forskning gällande våld mot barn, särskild gällande sexuell utsatthet. Vidare bedöms svensk sjukvårdspersonal inte upprätta orosanmälningar i den utsträckning som det hade behövts, och samtidigt utreds få anmälningar. För att systematisera detta arbete och för att i högre grad upptäcka barn som far illa har screeningverktyget SUBFI (Screening för att Upptäcka Barn som Far Illa) introducerats på akutmottagningen vid Drottning Silvias barnsjukhus. Verktyget består av sex frågor och kan vara en vägledning för att identifiera barn som far illa. Akutmottagningen på Drottning Silvias barnsjukhus är Sveriges största barnakutmottagning dit barn upp till 16 år kan söka vård vid akuta besvär. Syfte: Syftet med studien var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att möta barn som far illa, se vilka utmaningar som föreligger, samt belysa folkhälsorelevans i relation till screeningarbetet. Metod: Detta arbete utgick från en kvalitativ metod med en induktiv ansats. Sex enskilda intervjuer genomfördes under november 2021 med sjuksköterskor på akutmottagningen på Drottning Silvias barnsjukhus. Kvinnliga sjuksköterskor i åldern 35 - 56 år deltog i intervjuerna. Intervjuerna transkriberades och analyserades därefter med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen genererade tre kategorier och fjorton underkategorier. Huvudkategorierna bestod av “Att ta sig an en utmaning”, “Samverkan i och utanför avdelningen” och “Arbetet i det stora hela”. Sjuksköterskorna kände tvivel och oro kring att möta barn som far illa. Bidragande faktorer var osäkerhet kring rutiner, bristande kunskap i att möta barn med psykisk ohälsa och att det i dagsläget inte är möjligt att upprätta anonyma orosanmälningar. Andra utmaningar med att identifiera barn som far illa var enligt sjuksköterskorna bristande förutsättningar: det finns ingen möjlighet att undersöka patienters tidigare historik innan mötet. COVID-19 har dessutom försvårat upprätthållandet av screeningrutiner eftersom många barn endast genomgår en undersökning utomhus. Sjuksköterskorna betonade vikten av stöttning vid svåra händelser och menade att det finns stöd att få, både från kollegor och socialtjänsten. Att identifiera barn i tid kan förbättra folkhälsan. En öppen dialog kring barn som far illa bidrar till att fler barn får hjälp. Slutsatser: Sjuksköterskor som möter barn som far illa upplever känslor i form av bland annat oro och otillräcklighet. Verktyget SUBFI fungerar över lag bra i avdelningen, emellertid har pandemin försvårat för screeningarbetet. Stöd från kollegor vid möten med barn som far illa är betydelsefullt. Att uppmärksamma barn i tid har en potential till att bidra till ökad folkhälsa. En öppen dialog kring barn som far illa bidrar till att fler barn får hjälp och därför är det viktigt att rutinmässigt arbeta med screeningverktyg på landets akutmottagningar. / <p>Betyg i Ladok 220112.</p>

Den psykiska ohälsan blir allt vanligare i Sverige, och ses som ett växande problem för folkhälsan. En bidragande faktor till vår psykiska hälsa återfinns i våra tankemönster och tankeprocesser, som visat sig ha stor betydelse för hur vi hanterar motgångar och svårigheter men påverkar dessutom förutsättningarna för att skapa nya strategier för framgång. Många psykiska problem speglar ett felaktiga metakognitivt tankemönster, där innehållet i tankarna inte är viktigast, utan avgörande är i stället på vilket sätt som individen svarar/reagerar på tankarna. En ökad insikt kring metakognitionens funktion och dysfunktion skulle kunna främja den psykiska hälsan hos individer. Syftet med studien var att undersöka hur metakognitionen ser ut bland arbetande vuxna och hur associationen med respondenternas självskattade hälsa, upplevde psykiska hälsa och livskvalitet ser ut. Metod: För studien valdes en prospektiv tvärsnittsstudie där en digital enkät konstruerades innehållandes 64 frågor. Totalt var det 107 (Kvinnor= 88,6%, Män= 9,5%, Övriga= 1%) personer som svarade på enkäten. Chi2 - tests, independent sample t-tests och korrelation-test användes för att studera skillnader och korrelationer mellan metakognition, självskattad hälsa och upplevd psykisk hälsa och livskvalitet. Binär logistisk regression användes för att studera associationen mellan metakognition och de beroende variablerna samtidigt som hänsyn togs till bakgrundsvariabler. Resultat: Majoriteten av respondenterna uppgav att deras självskattade hälsa var ganska bra eller mycket bra. Det fanns statistiskt signifikanta skillnader mellan typ av metakognition och samtliga beroende variabler. Det viktigaste signifikanta fyndet visade sig vara betydelsen av medvetenhet och kunskap om sin egen metakognition, och dess koppling till respondenternas självskattade hälsa, upplevda psykisk hälsa och livskvalitet. Slutsats: Studien visar att det finns ett samband mellan individens metakognitiva medvetenhet, dess funktion och individens självskattade hälsa generellt men även upplevd psykisk hälsa och livskvalitet påverkas. Ökad kunskap om metakognition kan fungera som ett ramverk, vilket skulle kunna underlätta inför livets många olika beslut och utmaningar och på så vis generera en effekt på människors mående mer generellt, och indirekt förbättra den psykiska hälsan. Vidare behövs mer omfattande studier i ämnet för att skapa tydligare resultat, där fler respondenter och en jämnare könsfördelning kan ge ett mer generaliserbart resultat. / <p>Betyg i Ladok 220214.</p>

Bakgrund: Forskning visar att urfolk har en sämre hälsa än majoritetsbefolkning. Samernas hälsostatus är i jämförelse med andra urfolk god men det framträder en problematik kring psykososocial hälsa. Delaktighet och inflytande är hälsofrämjande faktorer samt att det också finns ett rättsligt perspektiv på delaktighet. Det finns anledning att förtydliga vilka frågor som berör och är betydelsefulla ur samiskt perspektiv. Syfte: Studiens syfte var att genom Photovoice få ökad kunskap om vilka frågor som berör och är betydelsefulla ur samiskt perspektiv, där delaktighet och inflytande behöver äga rum. Metod: Den deltagarstyrda aktionsforskningsmetoden Photovoice användes, där deltagarna utifrån egna fotografier utforskade samiska perspektiv på delaktighet. Sju samordnare från sex samiska kommuner inom samiskt förvaltningsområde deltog i digitala workshops i två grupper, där samtliga workshops spelades in och transkriberades. Grunden till analysen var deltagarstyrd med urval, kontext och kodning av deltagarna. Gruppernas resultat sammanfördes genom tematisk analys av uppsatsförfattaren, där det slutliga resultatet konfirmerades av respektive deltagare. Resultat: Betydelsefulla frågor som berör är renen och renskötseln, landoch vattenrättigheter på samiska traditionella marker, myndighetsfrågor i samiskt förvaltningsområde samt kultur, språk och identitet. Därtill framkom att det finns en övergripande strukturell problematik som har negativ påverkan på samernas reella möjlighet för inflytande och delaktighet. Slutsats: Renens centrala plats i samisk kultur gör att delaktighet kring land och vatten är av särskild betydelse. Alla områden är dock sammanflätade vilket gör att ett helhetsperspektiv krävs. Studien tyder på att det övergripande strukturella problemet, både explicit och implicit, har en koppling till rasism och diskriminering. Photovoice som metod har främjat medskapande och kunskap. Ytterligare studier föreslås kring etnisk diskriminering och rasism i relation till delaktighet samt hälsa. / <p>Betyg i Ladok 230323.</p>

Occupational mismatch occurs when there is a mismatch between a person's education /work experience and occupational class and has been found to be associated with poor health and mortality. Immigrants may be more susceptible to occupational mismatch due to adverse post-immigration factors such as Poor labor market integration and difficulties in recognizing educational qualifications. In Sweden, there are now 84,710 Pakistani and Indian immigrants. There is a lack of understanding of their job position concerning their occupational mismatch and its relationship to mental health. This study aims to investigate the association between occupational mismatch and mental health among Indian and Pakistani immigrants worker living in Sweden. A convenience sample of 222 Pakistani and Indian residents of Sweden was used in this cross-sectional study. Facebook was used to recruit participants; study information was posted on Facebook with a link to the online questionnaire. The survey was held from the 28th of April to the 11th of May, 2022. The survey includes questions about skill level, education, job category (as defined by the ISCO 2008 code), and socio-demographic information. A subjective self-reported assessment of the respondents was utilized to measure occupational mismatch. Goldberg's General Health Questionnaire (GHQ-12) was used to measure mental health. Descriptive statistics show that more than half of the study participants (53.6%) were Occupational mismatches. Linear regression analysis shows that Occupational Mismatch was not significantly associated with mental health (P₌ 0.65). Most of the study participants (70%) had severe mental health problems. Mental health problem was very common among Indian and Pakistan immigrants in Sweden.

Sjukskrivning till följd av psykisk ohälsa ökar hos kvinnor och då framförallt ökar sjukfall på grund av stress. Tidigare studier har visat att kvinnor i heterosexuella förhållanden tar det större ansvaret för det obetalda hemarbetet vad gäller både planering och genomförande. Detta innebär att kvinnors tid för återhämtning och rekreation efter en arbetsdag minskar samt kan leda till stressrelaterade sjukdomar. En studie visar att en ökning av arbetstid över en viss nivå också ger en ökad risk för hjärtsjukdom. Ojämlikheten mellan könen i obetalt hem- och omsorgsarbete påverkar därför kvinnors hälsa och välmående negativt. Genom en kvantitativ undersökning som gjordes bland kvinnor i åldrarna 18-64, vill den här studien undersöka jämställdhet i hälsa mellan män och kvinnor, ur ett kvinnligt perspektiv med fokus på det obetalda hemarbetet och stress. Syfte: Syftet är att undersöka sambandet mellan planerandet såväl som genomförandet av obetalt arbete och upplevd stress hos kvinnor 18–64 år. Metod: Studien är en kvantitativ tvärsnittsstudie. En enkät publicerades i två olika facebookgrupper och var öppen en vecka under november 2022. Enkäten bestod av 18 frågor och svaren analyserades i SPSS. Resultatet presenteras som deskriptiv statistik i form av tabeller och figurer. Resultatet: Resultatet visar på att det finns ett signifikant samband mellan stress och obetalt hemarbete hos kvinnor. Slutsats: Det behövs mer forskning på området som berör kvinnors hälsa i förhållande till det obetalda hemarbetet. / <p>Betyg i Ladok 230503.</p>

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien var att undersöka hur den fysiska aktivitetsnivån förändrades hos kvinnor vid graviditet, gravida kvinnors åsikter och upplevelser om stöd kring fysisk aktivitet hos barnmorskemottagningen samt om den fysiska aktivitetsnivån skiljde sig mellan olika subgrupper. Frågeställningarna var följande: Hur förändras den fysiska aktivitetsnivån hos kvinnor när de är gravida? Hur informeras gravida kvinnor om fysisk aktivitet och anser de att de får ett tillräckligt stöd av sin barnmorska? Finns det skillnader i fysisk aktivitetsnivå hos gravida kvinnor beroende på trimester, BMI innan graviditet, upplevelse av tillräckligt stöd från barnmorska och att på eget initiativ tagit upp frågan om fysisk aktivitet med sin barnmorska? Metod: För att undersöka gravida kvinnors beteenden gällande fysisk aktivitet samt deras upplevelser och åsikter kring stöd inom mödravården, valdes en kvantitativ metod med tvärsnittsdesign. Studiens inklusionskriterier var att vara gravid samt inskriven på en barnmorskemottagning. Datan samlades in genom en webbenkät. Enkäten bestod av bakgrundsfrågor gällande om kvinnorna var inskrivna hos en barnmorskemottagning, ålder, graviditetsvecka, om de hade barn sedan tidigare och i så fall hur många, vikt och längd samt beteende- och åsiktsfrågor kring fysisk aktivitet, information samt stöd från barnmorskor. Datainsamlingen pågick från åttonde januari till tjugoandra januari år 2023. Resultat: Resultatet från 393 gravida kvinnor visade att den fysiska aktivitetsnivån minskade hos 81% av deltagarna jämfört med innan graviditeten. 317 respondenter fick information om fysisk aktivitet från sin barnmorska samtidigt som många upplevde att de delvis (n= 176) eller inte alls (n= 54) fått ett tillräckligt stöd kring fysisk aktivitet. Signifikanta skillnader i den fysiska aktivitetsnivån vad gäller fysisk- och muskelstärkande träning sågs beroende på trimester, BMI före graviditet, upplevelse av ett tillräckligt stöd från barnmorskan samt att självmant tagit upp frågan om fysisk aktivitet med barnmorskan (p&lt; 0,05). En signifikant skillnad på högre vardagsmotion sågs hos de kvinnor som självmant hade tagit upp frågan kring fysisk aktivitet med sin barnmorska (p= 0,010). Slutsats: För en stor andel gravida kvinnor verkar den fysiska aktivitetsnivån minska under graviditeten. Många gravida kvinnor får information kring fysisk aktivitet av sin barnmorska men upplever samtidigt en brist på ett tillräckligt stöd angående fysisk aktivitet samt en önskan efter ett bättre sådant. För en högre fysisk aktivitetsnivå verkar det vara gynnsamt med ett tillräckligt stöd från barnmorskan samt att den gravida kvinnan har ett eget intresse för fysisk aktivitet.

Syfte och frågeställningar  Syftet med studien var att undersöka om gymnasieelever når upp till rekommendationerna för fysisk aktivitet samt undersöka om det fanns några skillnader mellan eleverna. Den primära frågeställningen undersökte skillnader i fysisk aktivitet mellan könen. Det har också arbetats med två sekundära frågeställningar, dessa analyserar socioekonomi samt skillnader mellan årskurserna kan vara möjliga faktorer till gymnasieelevers fysiska aktivitetsnivå.  Metod  Under arbetet av studien har syftet och frågeställningarna undersökts och besvarats med hjälp av en kvantitativ tvärsnittsstudie med en enkätundersökning. Jämförelser har gjorts mellan grupper då det studerats om skillnader i fysisk aktivitet på elever i gymnasiet. Det var totalt 164 elever mellan åldrarna 15-19 år som deltog i studien där sju klasser var medverkande. Av deltagarna var 57,3% kvinnor och 42,7% män. Enkäten som konstruerades omfattar frågor kring fysisk aktivitet och tillhörande socioekonomiska frågor, två av Folkhälsomyndighetens enkäter står som grund för studiens enkät.  Resultat  Vid analyseringen och beräkningen av statistiken kunde fler signifikanta resultat visas. Det gjordes fynd där skillnader i fysisk aktivitet mellan könen kunde fastställas samt signifikanta skillnader mellan socioekonomi. Män var mer fysiskt aktiva än kvinnorna (p=0,004) där medelvärdet för männen låg på 280,4 min per vecka medan kvinnorna låg på 143,5 min per vecka. Elevernas hemkommuner visade sig vara avgörande när det kom till den fysiska aktivitetsnivån där signifikanta skillnader i fysisk aktivitet kunde fastställas mellan grupperna.  Slutsats  Forskningen som finns kring fysisk aktivitet visar på goda hälsoeffekter. Ungdomar har blivit allt mer inaktiva och det är något som bör lyftas upp och arbetas med för att främja ett hälsosamt levnadssätt och för en framtid där färre människor drabbas av vanligt förekommande folkhälsosjukdomar. Det finns inte tillräckligt med forskning mellan årskurserna, men det verkar finnas flera anledningar till att gymnasieelever inte är tillräckligt fysiskt aktiva.