Bakgrund: Tidigare forskning visar på att sjuksköterskor upplever tung arbetsbelastning under COVID-19 pandemin vilket kan resultera i förlust av kvalitet i omvårdnaden av patienter. Vidare visar tidigare forskning på att sjuksköterskor upplever en brist på kunskap om hur patienter med COVID-19 som isoleras på sjukhus ska vårdas. Därför anses det vara av vikt att beskriva patienters upplevelser av isolering. Syfte: Syftet är att beskriva upplevelser hos patienter med COVID-19 under isoleringstiden på sjukhus. Metod: En kvalitativ litteraturstudie enligt Evans.  Resultat: Det framkom två teman och fyra subteman. Det första temat beskrev patienterna upplevelser av omgivningens påverkan med två subteman; Att ses som en fara för andra och Att vara i en främmande miljö. Det andra temat beskrev patienternas upplevelser av bemötande med två subteman; Att få otillräcklig vård och Att få omvårdnad. Slutsats: Den framkomna kunskapen om patienter upplevelser av isoleringstiden på sjukhus kan användas för framtida isoleringar av patienter med COVID-19. Examensarbetets resultat kan användas av sjuksköterskor för att öka förståelsen om patienters upplevelser av isoleringen samt för att reflektera över eget vårdande och bemötande av dessa patienter. Nyckelord: COVID-19, isolering, patienters upplevelser, sjukhus. / Background: Previous research shows that nurses experience heavy workloads during the COVID-19 pandemic, which may result in a loss of quality in patient care. Furthermore, previous research shows that the nurses experience a lack of knowledge about how the COVID-19 patients who are isolated in hospital should be cared for. Therefore, it is considered important to describe patients' experiences of isolation. Purpose: The aim is to describe the experiences of patients with COVID-19 during the isolation period in hospital. Method: A qualitative literature study according to Evans. Results: Two themes and four subthemes emerged. The first theme described the patients' experiences of the environment's influence with two subthemes: To be seen as a danger for others and Being in a foreign environment. The second theme described the patients' experiences of treatment with two subthemes; To receive inadequate care and To receive nursing care. Conclusion: The emerging knowledge about patients' experiences of isolation time in hospitals can be used for future isolations of patients with COVID-19. The results of the thesis can be used by nurses to increase understanding of patients' experiences of isolation and to reflect on their own care of these patients. Keywords: COVID-19, hospitals, isolation, patients' experiences

Bakgrund: Studien var avsedd att ge bidrag till kunskapsutvecklingen om ökat hälsofrämjande arbete för skolan. Syfte: Att undersöka vilka kompetenser och insatser arbetsterapeuter kan tillföra svenska skolan så att denna kan arbeta mer hälsofrämjande för barn och unga. Metod: Kvalitativ studie där tio informanter i svenska kommuner intervjuades våren 2023, tre skolledare och sju arbetsterapeuter som arbetade på skola eller vid central elevhälsa. Intervjumaterialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman med budskap som upplyste om vikten av Teamarbete – samverkan med och mellan aktörer där de manifesta kategorierna var professioner, förhållningssätt, färdigheter och förmågor, kunskaper och organisation som beskrev vikten av salutogent förhållningssätt, se hela eleven i dess kontext, om neuropsykiatri och samverkan mellan professioner. Det andra temat lyfte Strategier och aktiviteter - på olika nivåer och då kategorierna fysisk miljö, psykosocial miljö, pedagogisk lärmiljö och strategier som beskrev arbetsmiljöfrågor, motorik, schemabrytande aktiviteter, gemenskap, observationer, kartläggningar, hjälpmedel, samtal och hälsomöten. Konklusion: Arbetsterapeuter som arbetar i eller för skolor gör värdefulla insatser i det hälsofrämjande arbetet för barn och unga, men även för kollegor och den arbetsmiljö som skapas gemensamt på en arbetsplats. Med anledning av att ett stort antal elever i nuläget inte ges det stöd som de är berättigade till under skolgången är det viktigt att kompetenstillskott som kan stärka arbetet på flera nivåer tillförs skolan. Ett sådant tillägg av legitimerade arbetsterapeuter kan då antas ge denna fördel på individnivå om så även sker i större skala kan detta få positiv betydelse för samhällsutvecklingen / <p>Betyg i Ladok 231120.</p>

The Swedish child health services (CHS) is an important arena for health promotion and reducing inequalities in health. Addressing overweight has shown to be challenging for nurses. The aim of this study was to investigate CHS nurses’ experiences of supporting and talking with parents and children about overweight and obesity. An inductive, qualitative approach was used, and semi-structured interviews were made with ten CHS nurses working in different CHS-centers. The transcribed material was analyzed by thematic analysis. The findings highlight the sensitivity of the topic, and that the conversation is dependent on parents’ reactions and strategies used by nurses for handling a difficult situation. Nurses emphasized that the ultimate responsibility lies with the parents but to some extent also rests on the nurse. Nurses expressed an intention to have the child’s best in mind in their conversations. A wish for clearer guidelines, more knowledge and collaboration were emphasized regarding prerequisites for nurses’ future work. With this study highlighting difficulties experienced by CHS nurses regarding overweight and obesity, it might contribute to customize educational efforts and interventions aimed for the CHS. This may improve care for these families, being of importance from an individual as well as a public health perspective.

Bakgrund: Stress kan vara både positiv och negativt för människans kropp. Långvarig stress utan återhämtning kan leda till folkhälsoproblem. Användning av sociala medier är något som ökar bland ungdomar. Även hög användning av sociala medier kan leda till allvarliga konsekvenser. Stress-och sårbarhetsmodellen har tillämpats till denna studie som teoretiskt ramverk.  Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka om det finns ett samband mellan användandet av sociala medier och stress bland gymnasieelever. Metod: En kvantitativ studie har tillämpats till denna undersökning med tvärsnittsdesign. Deltagarna var gymnasielever. Bekvämlighetsurval användes till denna studie där svarsfrekvensen låg på 100 procent bland 105 respondenter. Spearmans rangkorrelation tillämpades för att analysera sambandet. För att besvara syftet har tre frågeställningar formulerats. Resultat: Den största delen av respondenterna använder sociala medier i minst tre timmar per dag. Tre av fyra respondenter känner sig stressade dagligen. Studien visade ett svagt positivt samband mellan sociala medier och stress. Slutsats: Studien visade att nästan alla respondenter använder sociala medier. Majoriteten spenderade tre timmar eller mer per dag på sociala medier. Studien visade även ett svagt positivt signifikant samband mellan användning av sociala medier och stress / Background: Stress can have both positive and negative effects on the human body. Prolonged stress without recovery can lead to public health issues. The use of social media is increasing among young people. Even lot of use of social media can lead to serious consequences. The stress-vulnerability model has been applied to this study as a theoretical framework. Aim: The aim of the study was to study if there is a relationship between use of social media and stress among high school students.  Method: A quantitative study with a cross-sectional design was conducted among high school students. Convenience selection was used, with a response rate of 100 precent among 105 respondents. Spearman's rho correlation was used to analyze the relationship. Three research questions were formulated to answer the purpose of the study. Result: The majority of respondents use social media for at least three hours per day. Three out of four respondents experience daily stress. The study showed a weak positive correlation between social media use and stress. Conclusion: The study showed that almost all respondents use social media. The majority spent more than three hours per day on social media. The study also revealed a weak positive significant associations between social media and stress.

Psykisk ohälsa är den primära anledningen till sjukfrånvaro i Sverige och ger i snitt längre sjukskrivningar än fysiska diagnoser. Det behövs mer kunskap gällande vilka insatser som kan främja återgång i arbete vid pågående sjukskrivning och arbetsträning kan tillämpas, om det bedöms ha en främjande effekt på möjligheten att återgå i arbete. Syfte: Syftet med studien var att undersöka upplevelser av arbetsträning hos individer med pågående sjukskrivning för psykisk ohälsa. Metod: Kvalitativ semistrukturerad intervjustudie. Totalt intervjuades sex kvinnor och en man som var sjukskrivna för psykisk ohälsa med pågående arbetsträning i en kommun i Sverige. Intervjuerna ägde rum mellan februari och april 2023 och varade mellan 25–30 minuter. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Tre kategorier identifierades: Främjande faktorer, Svårigheter och rädslor och Mål med arbetsträningen. Sjukskrivning skapade utanförskap och arbetsträning var ett sätt att bryta det. Det var viktigt att känna trygghet och att få förståelse för sina svårigheter. Handledarens och arbetskonsulentens kunskap och insikt för processen, likaså att ha en öppen dialog kring nödvändiga anpassningar som behövdes för att arbetsträningen skulle fungera, var viktigt. En önskan att ingå i ett sammanhang och dessutom att försörja sig själv utan hjälp från myndigheter, uttrycktes. Konklusion: Arbetsträning har en positiv inverkan på återgång i arbete vid sjukskrivning för psykisk ohälsa. Ofta förekommer samtidiga negativa aspekter som ökad ångest eller rädsla att göra fel, men de positiva effekterna uppväger de negativa. Trygghet, kommunikation och förståelse är viktiga faktorer för en lyckad återgång i arbete. / <p>Betyg i Ladok 230601.</p>

Health literacy handlar om att som individ ha kunskap, motivation och kompetens att få tillgång till, förstå, bedöma och tillämpa hälsoinformation och fatta hälsosamma och hållbara beslut. Hälsofrämjande arbete är en förutsättning för att stärka health literacy. Kommunen spelar en nyckelroll i hälsofrämjande arbete eftersom den samlar olika aktörer med gemensamma mål. Därför är strategier och förankring inom kommunen nödvändiga för att möta utmaningar inom detta område. Syftet med studien är att belysa hur kommunanställda hälsoutvecklare beskriver att de arbetar hälsofrämjande med health literacy samt hur arbetet kan utvecklas i framtiden.Semistrukturerade intervjuer genomfördes med 14 hälsoutvecklare i skildakommuner. Resultatet visade att de använde sig av anpassade verktyg och strategier för att skapa lärtillfällen för individer och grupper. Resultatet visade även att tvärsektoriellt arbete är en nyckel för framgång. Vidare visade resultatet att reflektion och kritiskt tänkande var betydande verktygsamt att möjliggöra aktiviteter, som utöver det fysiska, främjade flera aspekter av hälsan. Utvecklingsmöjligheter ansågs bland annat vara mer integrerat hälsofrämjande arbete och resurser för att möjliggöra insatser.Slutsatsen som drogs var att ytterligare anpassade strategier och verktyg behöver utformas för att underlätta hälsoutvecklares arbete med health literacy, därigenom ges fler möjlighet att stärka sin och andras hälsa.

Bakgrund: arbetsmiljö påverkar medarbetares hälsa. Långvarig stress på arbetsplatser, utan möjlighet för återhämtning riskerar orsaka utmattningssyndrom. Återhämtning under arbetstid genom möjlighet för reflektion, påverkan och ett gott socialt klimat kan förebygga risken för utmattningssyndrom. Syfte: syftet var att undersöka medarbetares självskattade möjlighet för återhämtning under arbetstid i relation till deras risk för utmattningssyndrom, samt om det fanns några skillnader i återhämtning mellan dels olika yrkesroller, dels antal yrkesverksamma år inom vården Metod: en kvantitativ studie genom tvärsnittsdesign har genomförts bland medarbetare inom regional vård. Urvalet bestod av 75 medarbetare. Sambandet analyserades med Spearman’s rangkorrelation och skillnader analyserades med Chi-två test. Resultat: drygt hälften av medarbetarna hade möjlighet för återhämtning under arbetstid och ungefär var sjätte medarbetare hade risk för utmattningssyndrom. Resultatet visade ett signifikant samband mellan möjlighet för återhämtning under arbetstid och risk för utmattningssyndrom. Däremot när det gäller möjlighet för återhämtning fanns ingen skillnad avseende medarbetares yrkesroll eller antal yrkesverksamma år inom vården. Slutsats: medarbetare med bristande möjlighet för återhämtning under arbetstid har risk att drabbas av utmattningssyndrom. Medarbetares återhämtning under arbetstid skiljer sig inte beroende av deras yrkesroll eller antal yrkesverksamma år inom vården. Nyckelord: arbetsmiljö, kvantitativ metod, utmattningssyndrom, återhämtning.

Bakgrund: För att skydda samhället mot covid-19 pandemin krävdes anpassning med förhöjda smittskyddsåtgärder på flera olika nivåer. En av de verksamheter som vars rutiner och riktlinjer anpassades under covid-19 pandemin var förskoleverksamheten, vilket visat sig leda till en rad konsekvenser enligt tidigare forskning. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur förskolepersonal uppfattar att det förebyggande smittskyddsarbetet till följd av covid-19 pandemin, haft inverkan på förskolans verksamhet. Metod: Studien är kvalitativ med induktiv ansats och har genomförts med semistrukturerade intervjuer. Fyra förskolerektorer och fyra förskollärare har intervjuats. Data samlades in från tre kommuner i Sverige. Insamlade data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar att smittskyddsarbetet under covid-19 pandemin har haft inverkan på förskolans verksamhet på olika sätt. Huvudkategorierna som identifierades var förändringar i arbetssätt, individuella påfrestningar hos personal, negativ påverkan på barn samt positiva effekter. Förändringar i förskolans verksamhet var bland annat att barn av olika anledningar inte fick vara på förskolan, utsatthet hos personal, förändringar i pedagogiska arbetssätt samt förändrat smittskyddsarbete både under och efter covid-19 pandemin. Positiva utkomster som identifierades var ökad medvetenhet och förståelse kring smittskyddsarbete samt nya möjligheter till exempel att vanliga sjukdomar minskade under covid-19 pandemin och att man för en gångs skull hade enbart friska barn på förskolan. Slutsats: Förskolepersonal har upplevt utsatthet från olika håll bland annat genom försämrad personlig ekonomi, direkt utsatthet för smitta samt hög arbetsbelastning. Arbetssätten förändrades på olika sätt och det var svårt att förstå direktiv och hålla sig uppdaterade kring förändringar. Förskolepersonalen upplevde även att barnen påverkades negativt på grund av att de var frånvarande från förskolan och att deras utveckling blev lidande. Kunskap och erfarenhet som förskolepersonalen skaffat sig under pandemitiden har kommit till nytta och vidtagna åtgärder och kreativa anpassningar har förstärkt smittskyddsarbetet. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>

Bakgrund: Att ställa om till en hållbar produktion och konsumtion av textila varor är en nödvändighet då samtliga faser av textilproduktion och post-konsumtionsfas har stor inverkan på miljö, klimat och global folkhälsa. Syfte: Syftet med studien var att undersöka konsumenters syn på relationen textil, miljö och hälsa samt hur de önskar få kunskap och information för att kunna möjliggöra omställningen till en hållbar produktion och konsumtion av textil. Metod: Studien genomfördes med kvalitativ ansats och data insamlades genom semistrukturerade intervjuer. Totalt intervjuades åtta personer. Resultat: Resultatet indikerade att informanterna ofta kände dåligt samvete vid kläd- och textilinköp då de ifrågasatte om textilarbetarna arbetade under drägliga förhållande och om djur och natur kom till skada vid textiltillverkningen. För att utöka kunskapen om relationen textil, miljö och hälsa så efterfrågade konsumenterna främst underhållande informationskampanjer förmedlad genom kändisar och influencers på sociala media Slutsats: Konsumenterna kände ofta dåligt samvete vid kläd- och textilinköp och efterfrågade inspirerande information för att kunna ställa om till en hållbar konsumtion av kläder och textil. / <p>Betyg i Ladok 231211.</p>

Bakgrund: Träningsvanor som går till överdrift riskerar att leda till allvarliga negativa hälsokonsekvenser och utbredningen av dessa ohälsosamma träningsbeteenden ökar. Personliga tränare (PT) har en potentiell möjlighet att upptäcka samt påverka utövare vars träningsbeteenden föranleder en destruktiv inverkan på hälsan. Syfte: Syftet med föreliggande studie är att beskriva hur PT på gym i Sverige upplever att de kan upptäcka ohälsosamma träningsbeteenden och påverka personer som befinner sig i riskgrupp. Metod: En kvalitativ studie baserad på fem semistrukturerade intervjuer med PT på svenska gym. Datamaterialet transkriberades och analyserades med en induktiv konventionell innehållsanalys där meningsbärande enheter identifierades och kondenserades för att belysa och presentera det essentiella innehållet. Resultat: Ohälsosamma träningsbeteenden beskrivs som överdrivna, kontrollerande, extrema och tvångsmässiga. Samtal med klienterna är en vanlig metod som PT använder för att identifiera och förebygga ohälsosamma träningsvanor. Klienternas individuella och unika förutsättningar försvårar dock PTs möjligheter att fatta rätt beslut. PTs moral, synen på sin ansvarsroll samt klienternas benägenhet att kommunicera uppriktigt är samverkande faktorer som påverkar PTs möjlighet att upptäcka och åtgärda riskbeteenden. Deltagarna anser sig inte alltid ha det primära ansvaret för klienternas hälsoutfall men uttrycker önskemål om tydligare riktlinjer som konkretiserar ett hälsofrämjande arbete med personer i riskgrupp. Slutsats: PT som yrkesgrupp har i varierad utsträckning möjlighet att upptäcka ohälsosamma träningsbeteenden på gym. Vilka strategier som tillämpas varierar med anledning av bristfälliga riktlinjer på svenska gymkedjor. Studiens fynd visar ett behov av evidensbaserade handlingsprogram som konkretiserar ansvarsfördelningen och skapar tydliga riktlinjer för att reducera ohälsosamma träningsbeteenden och främja folkhälsan. / <p>Betyg i Ladok 240111.</p>