My thesis examines how metaphors of globalization shape the global governance of the Internet. I consider how, in a short span of time, discussions of the Internet’s globalizing potential have gone from the optimism of the global village to the penchant of the global marketplace to the anxiety of the global war on terror. Building upon Rorty’s theory of metaphors and Foucault’s notion of productive power, I investigate how the shifts in these prevailing metaphors have produced and legitimated different frameworks of global governance. In considering how these patterns of governance have been shaped in the context of a familiar example of globalization, I demonstrate that globalization has an important discursive dimension that works as a constitutive force – not only in Internet governance, but in global governance more generally. By illuminating globalization’s discursive dimensions, this thesis makes an original theoretical contribution to the study of globalization and global governance. It demonstrates that globalization is more than a set of empirical flows: equally important, globalization exists as a set of discourses that reconstitute political legitimacy in more ‘global’ terms. This recasts the conventional understanding of global governance: rather than a response to the challenges posed by the empirical transcendence of territorial borders or the visible proliferation of non-state actors, the aims, institutions and policies of global governance are shaped and enabled by discourses of globalization, and evolve as these discourses change. In short, this thesis provides further insight into globalization’s transformations of state-based political order. It links these transformations to the discursive processes by which systems of global governance are produced and legitimated as sites of power and authority.

<p>Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är viktiga för framgångsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller kriskommunikation.</p><p>Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller tydlig. Vi har i fallstudien också studerat vilket medium de använder i olika situationer samt hur de agerar på webbplatsen när det gäller att följa hyperlänkar till vidare information.</p><p>Teoretiska utgångspunkter är teorierna om kriskommunikation och teorin global village. Forskning inom andra områden berörs också, då de är relevanta för uppsatsen och dess syfte. Dessa områden är gatekeeping-teorins förändring, fördelar och nackdelar med Internet, vilka medievanor människor har haft i tidigare kriser, samt forskning om vilket medium människor föredrar i kris.</p><p>Resultatet som framkommit bekräftar tidigare forskning och indikerar på att Internet kan ses som en framgångsrik kanal vid kommunikation i kris. Respondenterna har ett högt förtroende för Krisinformation.se som avsändare och ett ännu högre förtroende för innehållet. De har även högt förtroende för Internet som medium när de ska ta del av information i kris. De prioriterar att informationen förmedlas snabbt, oavsett informationens form i det läget. Något anmärkningsvärt är att respondenterna föredrar att ta del av krisinformation via myndigheters webbsidor. De väljer dock först att hämta informationen på nyhetssidor på Internet, vilket ytterst få har störst förtroende för. Det paradoxala i detta, är att majoriteten av respondenterna föredrar att informationen ska vara sann. De agerar alltså inte som de säger att de vill göra.</p><p>Resultatet som avviker från tidigare forskning, är att det finns fler aktörer än traditionell media som fungerar som guider i det förändrade medielandskapet. Vilka dessa aktörer är och hur de agerar, är värt att undersöka vidare.</p><p><em> </em></p>

Uppsatsen, Kriskommunikation i ett förändrat medielandskap, är en fallstudie på webbplatsen www.krisinformation.se. Utgångspunkten för uppsatsen är det förändrade medielandskapet och vad det innebär för kommunikation i kris. Uppsatsen berör flera olika hörnstenar som är viktiga för framgångsrik kriskommunikation. Hörnstenarna rör bland annat vilken tillit och vilket förtroende användarna har för Krisinformation.se, dess innehåll samt Internet som medium i den förändring som skett i medielandskapet när det gäller kriskommunikation. Fallstudien undersöker även om det är privatpersoner eller yrkesverksamma som besöker Krisinformation.se. Den undersöker även vad användarna anser är viktigast när de ska ta del av information i en krissituation gällande om informationen är snabb, kortfattad, relevant eller tydlig. Vi har i fallstudien också studerat vilket medium de använder i olika situationer samt hur de agerar på webbplatsen när det gäller att följa hyperlänkar till vidare information. Teoretiska utgångspunkter är teorierna om kriskommunikation och teorin global village. Forskning inom andra områden berörs också, då de är relevanta för uppsatsen och dess syfte. Dessa områden är gatekeeping-teorins förändring, fördelar och nackdelar med Internet, vilka medievanor människor har haft i tidigare kriser, samt forskning om vilket medium människor föredrar i kris. Resultatet som framkommit bekräftar tidigare forskning och indikerar på att Internet kan ses som en framgångsrik kanal vid kommunikation i kris. Respondenterna har ett högt förtroende för Krisinformation.se som avsändare och ett ännu högre förtroende för innehållet. De har även högt förtroende för Internet som medium när de ska ta del av information i kris. De prioriterar att informationen förmedlas snabbt, oavsett informationens form i det läget. Något anmärkningsvärt är att respondenterna föredrar att ta del av krisinformation via myndigheters webbsidor. De väljer dock först att hämta informationen på nyhetssidor på Internet, vilket ytterst få har störst förtroende för. Det paradoxala i detta, är att majoriteten av respondenterna föredrar att informationen ska vara sann. De agerar alltså inte som de säger att de vill göra. Resultatet som avviker från tidigare forskning, är att det finns fler aktörer än traditionell media som fungerar som guider i det förändrade medielandskapet. Vilka dessa aktörer är och hur de agerar, är värt att undersöka vidare.

My thesis examines how metaphors of globalization shape the global governance of the Internet. I consider how, in a short span of time, discussions of the Internet’s globalizing potential have gone from the optimism of the global village to the penchant of the global marketplace to the anxiety of the global war on terror. Building upon Rorty’s theory of metaphors and Foucault’s notion of productive power, I investigate how the shifts in these prevailing metaphors have produced and legitimated different frameworks of global governance. In considering how these patterns of governance have been shaped in the context of a familiar example of globalization, I demonstrate that globalization has an important discursive dimension that works as a constitutive force – not only in Internet governance, but in global governance more generally. By illuminating globalization’s discursive dimensions, this thesis makes an original theoretical contribution to the study of globalization and global governance. It demonstrates that globalization is more than a set of empirical flows: equally important, globalization exists as a set of discourses that reconstitute political legitimacy in more ‘global’ terms. This recasts the conventional understanding of global governance: rather than a response to the challenges posed by the empirical transcendence of territorial borders or the visible proliferation of non-state actors, the aims, institutions and policies of global governance are shaped and enabled by discourses of globalization, and evolve as these discourses change. In short, this thesis provides further insight into globalization’s transformations of state-based political order. It links these transformations to the discursive processes by which systems of global governance are produced and legitimated as sites of power and authority.

This study investigates different ways of efficiently educating learners to become bi- or multilingual. In the introduction relevant background information concerning the definition of bilingualism is given and related issues are being discussed, such as language learning, language awareness, bilingual instruction and bilingual education models. Human beings are characterised by language, but also by social and cultural tradition. In the context of globalisation pluralism and multiculturalism are common factors affecting even previously isolated communities. Bi- and multilingualism are some of the strategies of adaptation to this reality. It can be assumed, that this development will continue rapidly as the inhabitants of the global village grow in and adapt to this realisation. In countries with a history and tradition of multilingual and bilingual education like South Africa, Canada, Luxembourg and Belgium and also in countries where immigration results in issues of multilingual and bilingual challenging society like in the USA one finds a great variety of answers to these problems posed. The situation in Germany is different, because bilingualism became an issue only fairly recently due to the actual demands brought by the European union. In South Africa the social context determines largely that people are inclined to bi- and multilingualism and the educational system tries to promote this predisposition by means of bi- or multilingual models in schools, so that the learners become efficient facing the bi- and multilingual challenges of their diverse and pluralistic society. In the USA on the other hand the need arises to provide for minority groups, so that they can retain their mother tongue (e.g. Spanish) while becoming fluent in the predominant language (i.e. American). Lastly the new development of the European Union has led Germany to actively promote bi- und multilingual education to aid the integration of Germans in the Union. The various models developed in these countries are studied in the wide variety of their different social and historical contexts. The main part of the study comprises a systematic overview of the various bilingual education models that are being implemented in different countries. These countries include the USA, Canada, Germany, Luxembourg, Belgium and lastly and more detailed, South Africa. A number of different circumstances surrounding bi- or multilingualism in the various countries have given rise to a large variety of models attempting to address the challenges posed by the various issues. A number of different goals have been addressed and the results have been just as varied. This leads to a concluding comparison of the western and European models with those of the South African models. Much research has been done on bi- and multilingualism and specifically bilingual education, as humans since earliest times were concerned with this subject. For my study I have relied mainly on more recent sources (1990 to the present) from the USA, Canada and Germany. However as the academic study of this issue has been going on for quite a time in some countries like South Africa, I have also referred to older books and journals (1945<). Due to the overwhelming information about this subject a drastic limitation of sources was necessary. / Dissertation (MA (German))--University of Pretoria, 2005. / Modern European Languages / unrestricted