Bakgrund: Det finns inte någon samlad information som speciellt behandlar värderingsproblematiken för kundfordringar i någon djupare mening och de regler som finns är oklara. I och med det rådande konjunkturläget har antalet konkurser ökat de senaste åren, då många företag har knappa marginaler. Det aktualiserar frågan om vilka faktorer som tas hänsyn till vid värdering av kundfordringar, för att korrekta nedskrivningar ska utföras. Kundfordringar utgör i många företag en stor post och kontroll över kundfordringarna är därför viktig för att i möjligaste mån skydda sig mot förluster. Syfte: Vårt syfte är att kartlägga vilka faktorer som tas hänsyn till vid värdering av kundfordringar så att god redovisningssed uppfylls. Vidare studerar vi om det finns ett maktförhållande mellan redovisningsskyldiga och staten som påverkar valet av redovisningsprincip. Tillvägagångssätt: Utgångspunkten för vår uppsats är instudering av litteratur samt en förundersökning för att bättre kunna definiera uppsatsens problemområden. Vidare har vi utfört en valideringsstudie, bestående av intervjuer, med revisorer, företag och skatteexperter. Förstudien och valideringsstudien ligger som grund till vår huvudstudie, en enkätundersökning. I huvudstudien har information samlats in från revisorer och företag. Sammanfattning: Det har framkommit att det är väsentligt att det finns fasta rutiner för värdering av kundfordringar, ty många företag synes inte utföra en kontinuerligt värdering under året, vilket kan få allvarliga konsekvenser. Redovisningsskyldigheten synes även vara en funktion av makt. Det har framkommit att det finns ett gap mellan redovisningsprinciper och skattepraxis då företag och skattemyndigheten tar hänsyn till olika faktorer vid värdering av kundfordringar, vilket medför att god redovisningssed tolkas på olika sätt.

Redovisningsrätten är ett rättsområde som av tradition tillmäter sedvanerätten, där ibland branschspecifik praxis, stor betydelse som rättskälla. I takt med att redovisningen blivit mer detaljstyrd i lag, samtidigt som antalet redovisningsrekommendationer från normgivande organ som BFN och RR tenderar att tillmätas en allt större betydelse som rättskälla, råder dock osäkerhet om vilken betydelse branschspecifik praxis skall tillmätas som rättskälla. Detta är framförallt svårt att avgöra eftersom redovisningsrätten saknar någon utförligare rättskällelära som förmår klargöra vilken inbördes hierarki som skall gälla mellan olika rättskällor. Uppsatsen har funnit att branschspecifik praxis bör tillmätas betydelse som rättskälla och god redovisningssed. Detta gäller under förutsättning att sedvanerätt föreligger, praxisen överensstämmer med lagstiftningen, är kvalitativt godtagbar, den aktuella branschen uppvisar särdrag som inte kan tillgodoses med hjälp av övriga rättskällor och slutligen att den aktuella praxisen anpassas efter och utvecklas i takt med övriga rättskällorna. Studien har vidare funnit att allmänt vedertagen rättskällelära kan fungera som lämplig utgångspunkt för att avgöra vilken inbördes dignitet en rättskälla skall tillmätas inom redovisningsrätten. Allmänt vedertagen rättskällelära förmår dock inte att närmare precisera de olika rättskällornas betydelse och vilken hierarki som skall gälla mellan dessa. / Within Swedish accounting law the non codified good accounting practise has long been an important source of justice as a complement to written law. As a result of the Swedish EC-membership as well as an increasing use of international accounting standards, Swedish accounting law has come to rely more upon a codified law, diminishing the need for and use of good accounting and customary law. Good accounting practise however still continues to serve as an important complement to codified law but its legal significance as source of justice compared to latter is uncertain to say the least. The matter is further complicated due to the fact that there is a close connection between taxation and accounting in Sweden, meaning that not only mere accountong issues have to be considered when trying to decide the importance of good accounting practise. In this thesis the above mentioned issue of the importance of good accounting practise as a source of justice within specific branches is investigated on the basis of Swedish and international accounting law and related regulations. Empirical data have further been collected thru use of interviews with accounting professionals. Special consideration has been given to the close connection between accounting and taxation and its implications upon Swedish accounting law and the studied topic. Based upon the collected data it has been found that good accounting practise and customary law formally still functions as as a important source of justice, only superseeded by written law. The use and development of customary law within specific branches however seems to be rather uncommon, mostly due to the fact most branches lack the economic incentives as well as the necessary knowledge to develop accounting practises of their own.

Sverige har haft ett starkt samband mellan redovisning och beskattning sedan 1920-talet men eftersom redovisningen utvecklas mot internationella regler blir det svårt att bevara det starka sambandet i framtiden. Regeringen tillsatte därför en utredning år 2004 för att undersöka hur sambandet skulle se ut i framtiden. Den 17:e sep 2008 lämnade utredningen SOU 2008:80 sitt slutbetänkande, där man i huvudsak föreslår att avskaffa det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning. Enligt utredningen SOU 2008:80 skulle inte ett avskaffande av det materiella sambandet leda till stora förändringar för K2 företagen medan vi tror att förslaget kan få betydande konsekvenser. Vi har därför valt att undersöka vilka effekter som kan uppstå vid en frikoppling. Syftet med uppsatsen är således att beskriva vilka tänkbara effekter ett avskaffande av det materiella sambandet mellan redovisning och beskattning kan få för K2 företagen, utifrån slutbetänkandet SOU 2008:80. Studien bygger på en kvalitativ metod där vi har genomfört semistrukturerade intervjuer med revisorer och skatteexperter från Skatteverket, FAR SRS, Öhrlings PricewaterhouseCoopers, KPMG, Företagarna samt Svenskt Näringsliv. Studiens resultat och slutsatser visar att utredningens konsekvensanalys är alltför bristande för att genomföra en sådan stor förändring som ett avskaffande av det materiella sambandet. Man har exempelvis inte tagit hänsyn till ökade administrativa kostnader som en frikoppling skulle medföra för företagen samt att risken för fel skulle öka eftersom det kommer att råda en stor osäkerhet för vilka regler företagen skall följa vid en övergångsfas. Studien visar även att ett avskaffande kommer att påverka Skatteverket och revisorerna i stor utsträckning.

Bakgrund och problem: Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring. Syfte och avgränsningar: Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer. Vidare är syftet att beskriva och förklara varför vissa företag uppvisar en bristfällig redovisningskvalitet. Denna statistiska undersökning avgränsas genom att studera aktiebolags årsredovisningar från 2007 eller senast godkända Metod: Vår surveyundersökning kvantifierar förekomsten av mängden felfria tilläggsupplysningar i 300 slumpmässigt utvalda aktiebolag. Studien bygger på en deduktiv-hypotetisk metod, vilket syftar till att undersöka om upprättade antaganden om populationen stämmer överrens med verkligheten. Resultat och slutsats: Det framkom brister för samtliga undersökta tilläggsupplysningar framförallt gällande sjukfrånvaron och intäkterna. Statistiskt signifikanta samband kunde påvisas mellan revisionsbyråns storlek och i vilken utsträckning kraven på tilläggsupplysningar uppfylldes. Förslag till fortsatt forskning: K2-reglerna för aktiebolagens årsredovisningar får tillämpas, men är fortfarande frivilliga, från och med räkenskapsåret 2008. Reglerna syftar till en förenklad redovisning för mindre bolag. Vi anser det betydelsefullt att studera om kvaliteten på redovisningen kommer att förbättras i och med införandet av det nya regelverket. Revisionsplikten för mindre bolag är uppe till förslag att avskaffas från och med 1 juli 2010. Om förslaget går igenom kommer så många som 96 % av de svenska aktiebolagen berörs av denna regeländring, vilket gör det till ett relevant och aktuellt ämne. Vilken påverkan kommer regeländringen att få för redovisningens framtida kvalitet och tillförlitlighet? Den andra frågan är; I vilken omfattning bolagen välja att behålla sin revisor och till vilket syfte?

<p><strong>Bakgrund och problem: </strong>Enligt de studier vi har tagit del av framgår det att det finns påtagliga brister i mindre bolags årsredovisningar. Eftersom årsredovisningen utgör ett väsentligt beslutsunderlag för olika intressentgrupper är det därmed viktigt att den finansiella informationen återges enligt gällande normer. Historiskt har informationsrapporteringen ökat väsentligt framförallt i notsystemet. Syftet med tilläggsupplysningar är att genom ytterligare information ge en rättvisande bild av företagets ställning. Avsaknaden av en övergripande teori som kan förklara redovisningsmässiga händelser och att redovisningens syfte är under ständig diskussion gör det extra intressant och relevant att ytterligare forska kring.</p><p><strong>Syfte och avgränsningar: </strong>Syftet är att utforska och analysera i vilken omfattning mindre bolag redovisar tilläggsupplysningarna varulager, sjukfrånvaro samt intäkter i enlighet med gällande praxis och rekommendationer. Vidare är syftet att beskriva och förklara varför vissa företag uppvisar en bristfällig redovisningskvalitet. Denna statistiska undersökning avgränsas genom att studera aktiebolags årsredovisningar från 2007 eller senast godkända</p><p><strong>Metod: </strong>Vår surveyundersökning kvantifierar förekomsten av mängden felfria tilläggsupplysningar i 300 slumpmässigt utvalda aktiebolag. Studien bygger på en deduktiv-hypotetisk metod, vilket syftar till att undersöka om upprättade antaganden om populationen stämmer överrens med verkligheten.</p><p><strong>Resultat och slutsats: </strong>Det framkom brister för samtliga undersökta tilläggsupplysningar framförallt gällande sjukfrånvaron och intäkterna. Statistiskt signifikanta samband kunde påvisas mellan revisionsbyråns storlek och i vilken utsträckning kraven på tilläggsupplysningar uppfylldes.</p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: </strong>K2-reglerna för aktiebolagens årsredovisningar får tillämpas, men är fortfarande frivilliga, från och med räkenskapsåret 2008. Reglerna syftar till en förenklad redovisning för mindre bolag. Vi anser det betydelsefullt att studera om kvaliteten på redovisningen kommer att förbättras i och med införandet av det nya regelverket.</p><p>Revisionsplikten för mindre bolag är uppe till förslag att avskaffas från och med 1 juli 2010. Om förslaget går igenom kommer så många som 96 % av de svenska aktiebolagen berörs av denna regeländring, vilket gör det till ett relevant och aktuellt ämne. Vilken påverkan kommer regeländringen att få för redovisningens framtida kvalitet och tillförlitlighet? Den andra frågan är; I vilken omfattning bolagen välja att behålla sin revisor och till vilket syfte?</p>

Inledning: Enligt IAS 19 ska diskonteringsräntan för bestämmande av pensionsskulden bestämmas utifrån räntan på företagsobligationer. Om det saknas en fungerande marknad för företagsobligationer ska räntan på statsobligationer användas. Efter finanskrisen år 2008 ökade räntespreaden mellan dessa två räntor och det uppstod ett problem för länder utan en fungerande marknad för företagsobligationer, däribland Sverige. Syfte: Syftet med denna studie är att undersöka hur svenska börsbolags diskonteringsräntenivå har påverkats av finanskrisen år 2008. Samt vad detta har för konsekvenser på boalgens finansiella rapporter och dess annvändare. Metod: Undersökningen studerar korrelationen som sambandsmått för att mäta hur diskonteringsräntan förhåller sig till soliditeten i svenska börsbolag som redovisar förmånsbestämda pensionsplaner. Referensram: Denna del av undersökningen består av en genomgång av relevanta delar av regelverket (IFRS) samt centrala redovisningsbegrepp och principer. Teori: Teorin består av teoretiska resonemang kring accounting choice, accounting disclosure och earnings management. Resultat &amp; analys: Undersökningens resultat visar att det finns en svag korrelation mellan och diskonteringsränta hos svenska börsbolag med förmånsbestämda pensionsplaner. Dessutom visar resultatet att svenska börsbolag inte längre har en diskonteringsränta i nivå med statsobligationsräntan. Diskussion: Diskussion förs kring hur svenska bolag förhållit sig till regelverket och redovisningsprinciper vid beräkning av sina pensionsskulder samt hur detta har påverkat intressenterna av den finansiella rapporten. Slutsats: Utifrån funna resultat kan slutsats dras att efter finanskrisen har bolag med en låg soliditet valt en högre diskonteringsränta. Dessutom visar resultatet att spreaden har ökat mellan statsobligationsräntan och svenska börsbolags diskonteringsränta.

<p>Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. Då Sverige blev medlem i EU skrevs begreppet ”rättvisande bild” in i den nya årsredovisningslagen. Syftet med vårt arbete har varit att mot bakgrund av de olika redovisningstraditionerna beskriva och analysera hur begreppet rättvisande bild tolkas och tillämpas i svenska företag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom en intervju-undersökning bland företag och en intervju med en revisor. Resultatet av undersökningen visar bland annat att företagen och revisorn tolkar rättvisande bild samstämmigt trots avsaknaden av en definition och att deras tolkning av begreppet stämmer bra överens med hur det är beskrivet i ÅRL och i förarbetena till denna. Vi kan se ”rättvisande bild” som ett mål för årsredovisningen som kan uppnås med hjälp av lagar, rekommendationer och god redovisningssed.</p> / <p>The development of accounting is distinguished by two different accounting traditions, the Anglo-Saxon and the Continental European tradition. They have taken different directions since they are founded on different legal systems. In order to harmonize accounting between the member states the EU has issued a number of Directives on Company Law. The most fundamental is the Fourth Directive. It contains a requirement that the annual accounts shall give a true and fair view of the company's assets, liabilities, financial position and profit or loss. Since there is no definition of the meaning of ”a true and fair view”, the interpretation has come to vary among the member states. As Sweden entered the EU, the requirement of a “true and fair view” was implemented in Årsredovisningslagen (the Annual Accounts Act). The purpose of this thesis has been to, in the light of the different accounting traditions, describe and analyze how the concept of ”a true and fair view” is interpreted and applied by Swedish companies. To do this a qualitative method has been used. We have conducted a survey among companies and an interview with an auditor. The results show, among other things, that the companies and the auditor interpret “true and fair view” unanimously, despite the lack of a definition. The interpretation corresponds well to how the requirement is described in Årsredovisningslagen. We can see ”true and fair view” as an objective for the annual accounts which can be achieved by complying with laws, recommendations and “good accounting practice”.</p>

Den historiska utvecklingen av redovisningen kännetecknas av två olika traditioner, den anglosaxiska och den kontinentala. De har utvecklats åt olika håll eftersom de bygger på två olika civilrättsliga system. I syfte att harmonisera redovisningen i medlemsstaterna har EU utfärdat ett antal bolagsrättsliga direktiv. Det mest grundläggande av dessa, det fjärde, innehåller ett krav på att årsredovisningen skall ge en rättvisande bild av företagets ställning och resultat. Eftersom det inte finns någon definition på vad en rättvisande bild innebär har begreppet fått en varierande tolkning i de olika länderna. Då Sverige blev medlem i EU skrevs begreppet ”rättvisande bild” in i den nya årsredovisningslagen. Syftet med vårt arbete har varit att mot bakgrund av de olika redovisningstraditionerna beskriva och analysera hur begreppet rättvisande bild tolkas och tillämpas i svenska företag. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metodansats. Det empiriska materialet har samlats in genom en intervju-undersökning bland företag och en intervju med en revisor. Resultatet av undersökningen visar bland annat att företagen och revisorn tolkar rättvisande bild samstämmigt trots avsaknaden av en definition och att deras tolkning av begreppet stämmer bra överens med hur det är beskrivet i ÅRL och i förarbetena till denna. Vi kan se ”rättvisande bild” som ett mål för årsredovisningen som kan uppnås med hjälp av lagar, rekommendationer och god redovisningssed. / The development of accounting is distinguished by two different accounting traditions, the Anglo-Saxon and the Continental European tradition. They have taken different directions since they are founded on different legal systems. In order to harmonize accounting between the member states the EU has issued a number of Directives on Company Law. The most fundamental is the Fourth Directive. It contains a requirement that the annual accounts shall give a true and fair view of the company's assets, liabilities, financial position and profit or loss. Since there is no definition of the meaning of ”a true and fair view”, the interpretation has come to vary among the member states. As Sweden entered the EU, the requirement of a “true and fair view” was implemented in Årsredovisningslagen (the Annual Accounts Act). The purpose of this thesis has been to, in the light of the different accounting traditions, describe and analyze how the concept of ”a true and fair view” is interpreted and applied by Swedish companies. To do this a qualitative method has been used. We have conducted a survey among companies and an interview with an auditor. The results show, among other things, that the companies and the auditor interpret “true and fair view” unanimously, despite the lack of a definition. The interpretation corresponds well to how the requirement is described in Årsredovisningslagen. We can see ”true and fair view” as an objective for the annual accounts which can be achieved by complying with laws, recommendations and “good accounting practice”.

Swedish municipalities are obliged to continually and annually account and disclose information in certain accounting reports. The accounting obligation for municipalities is set forth in the Swedish Local Government Act. Since the year 1998 there is also a Local Government Accounting Act (LGAA) in place. In accordance with LGAA a requirement on all accounting is that it needs to be established in line with Swedish General Accepted Accounting Principles (GAAP). At the same time as LGAA came into effect, the state and the municipal federations established a new standard-setting body. It had, and still has, the task to publish recommendations with the body’s view on how municipalities should account in accordance with Swedish GAAP. The body received the name The Council for Municipal Accounting, CMA. In this study the complex of norms that is of certain importance for Swedish municipalities when they account are analysed. Questions that are analysed are e.g. what position and function the standard-setting body CMA and the body’s recommendations have in a legal context. Another question that is analysed is how the regulation for municipalities should be understood in relation to the regulation for private sector. Some of the conclusions in the study are that there is a possibility to identify a Swedish GAAP for Municipalities which has its own systematic. The legal control of whether municipalities account in accordance to Swedish GAAP is weak though. When evaluating what should be seen as Swedish GAAP for municipalities, there is a presumption that the recommendations from CMA are the correct interpretations, even though the recommendations in line with the constitution can not be seen as any form of binding law. In light of this, the strength of the presumption is somewhat unclear, but should not be seen as strong as the equivalent presumption that recommendations from standard-setting bodies in private sector are the correct interpretation of Swedish GAAP. / Sveriges kommuner och landsting har sedan länge varit skyldiga att redovisa utfallet av sin verksamhet. Det kommunala redovisningsområdet har gått från att vara i stort sett oreglerat, till en reglering som under de senaste två decennierna utvecklats i väsentlig grad. Dagens reglering är emellertid inte okomplicerad utan ger upphov till ett flertal intressanta rättsliga frågeställningar, bland annat frågan om vilken rättslig ställning som kan tillskrivas olika typer av normer inom området. I denna rättsvetenskapliga studie analyseras, systematiseras och utvärderas regleringen som berör den kommunala redovisningsskyldigheten, särskilt i ljuset av att redovisningen ska upprättas i enlighet med den rättsliga standarden god redovisningssed. Undersökningen omfattar flera rättsområden där konstitutionella, kommunal- och redovisningsrättsliga frågor behandlas parallellt. Inom ramen för undersökningen utvärderas bland annat förhållandet mellan lagstiftningen och den s.k. kompletterande normgivningen, både ur ett principiellt perspektiv och genom en särskild undersökning av fyra utvalda redovisningsfrågor. De fyra redovisningsfrågor som behandlas är redovisningen av materiella anläggningstillgångar, bidrag till infrastruktur, pensionsåtagandet samt den sammanställda redovisningen.

<p>Syftet med denna uppsats är att få en djupare insikt om hur en frikoppling mellan redovisning och beskattning skulle kunna se ut. Genom att undersöka hur revisionsbolagen ställer sig till SamRoBs förslag om en frikoppling, SOU 2008:80, och vilka konsekvenser ett avskaffande av det materiella sambandet kan medföra för K2-företagen vill vi skapa en djupare förståelse i diskussionen om en total frikoppling av det materiella sambandet för K2-företagen.</p><p>Uppsatsens undersökning utgår från en kvalitativ forskningsmetod och har en analytisk ansats. Data består av primär- och sekundärdata som kritiskt granskas för att bedöma undersökningens giltighet och tillförlitlighet.</p><p>För att skapa förståelse kring sambandet mellan redovisning och beskattning presenteras relevanta begrepp och teorier. Vidare redogörs för innehållet i utredningen SOU 2008:80.</p><p>Empirin presenterar respondenternas åsikter och synpunkter om utredningens, SOU 2008:80, förslag om en frikoppling mellan redovisning och beskattning. Respondenterna avser tre anställda från tre av de största revisionsbolagen i Sverige.</p><p>För K2 företag innebär en frikoppling i praktiken en samordning. Om SamRoBs förslag anpassas till K2 reglerna kommer det nya regelverket i längden innebära en förenkling för K2 företagen. I stora drag kommer inte revisorernas arbete att förändras även om dagens revisorer kan tycka att arbetsbördan blir tyngre.</p> / <p>The purpose of the thesis is to gain a deeper insight into a decoupling between accounting and taxation. By a study on the audit firms’ attitude concerning SamRoBs proposal on decoupling and what affects K2 companies may be facing are we intending to create a deeper understanding in the discussion of a total decoupling of the material relationship for K2 companies.</p><p>The study is based on a qualitative research and has an analytical approach. The data consists of primary and secondary data that is critically reviewed to assess the validity and reliability of the study.</p><p>In order to create understanding of the relationship between accounting and taxation relevant concepts and theories are presented. The contents of SOU 2008:80 will also be described.</p><p>The empirical data presents the respondents´ views and comments on the proposal, SOU 2008:80, for a decoupling between accounting and taxation. Respondents interviewed were three employees from three of the largest audit firms in Sweden.</p><p>The true meaning of decoupling for K2 companies in practice is coordination. If SamRoBs proposal is adapted to the K2 regulation a new framework will appear and in the long run involve a simplification for K2 companies. Broadly, the work of the auditing firms will not mean considerable changes even though current auditors may think the workload will increase.</p>