Yes / This study investigates the associations between audit committee characteristics and the likelihood of auditors' going-concern decisions among UK failed firms. Specifically, we examine whether the threat posed by auditor-provided non-audit services (NAS) to auditors' reporting decisions is mediated by audit committee characteristics. We find that failed firms with higher proportions of independent non-executive directors (NEDs) and financial experts on the audit committee are more likely to receive auditor going-concern modifications prior to failure, but that there is no significant relationship between NAS fees and the likelihood of receiving a going-concern modification. The evidence further suggests that the association between NAS and auditors' reporting decisions is subject to audit committee characteristics. Where the audit committee is more independent and includes a greater proportion of financial experts, auditors providing the client with NAS are less likely to issue a standard unmodified going-concern report prior to failure. Overall, the findings provide support for corporate governance regulators' concerns about the monitoring benefits of audit committee independence and the presence of financial expertise on the audit committee for auditors' reporting decisions.

Varje år avslutas tusentals företagskonkurser, dessa leder till konsekvenser för både företaget, intressenter och samhället. Behovet av att kunna upptäcka varningssignaler innan konkursen är ett faktum och behovet att åtminstone mildra de negativa konsekvenserna som kommer till följd av att en verksamhet upphör är stort. Svenska revisorer har enligt lag en skyldighet att bedöma ett företags möjlighet till fortsatt drift samt göra en notering om företaget har en kapitalbrist. Fortlevnadsvarningen är revisorns varningssignal till intressenter och kravet på kontrollbalansräkning vid kapitalbrist är statens varningssignal. Tidigare studier på området har fokuserat på de finansiella varningssignalerna samt orsaker till varför revisorernas träffsäkerhet vid utfärdandet av fortlevnadsvarningen varierar. Denna uppsats fokuserar på fortlevnadsvarningar och notering om kontrollbalansräkning och syftet är att identifiera förekomsten av fortlevnadsvarningarna samt öka insikten kring de icke-finansiella grunderna som kan ligga bakom en fortlevnadsvarning. Studiens metod är av kvantitativ karaktär där de tre sista revisionsberättelserna hos samtliga aktiebolag som avslutade konkursen under 2018 undersöktes. Innehållet i revisionsberättelsen studerades utifrån förekomsten av fortlevandsvarningar och notering om kontrollbalansräkning, dessa data låg sedan som grund för summeringar, beräkningar och analyser. Studiens resultat visar att förekomsten av notering om kontrollbalansräkning är mer vanligt än att företaget får en fortlevnadsvarning av revisorn. De finansiella grunderna bakom en fortlevnadsvarning är mer förekommande än icke-finansiella grunder. Samtliga grunder och notering om kontrollbalansräkning är i vissa fall synliga redan tre år innan verksamheten upphör. / Thousands of business failures end every year, which leads to consequences for both the company itself, stakeholders and society. The need to be able to detect warning signals before the bankruptcy is an actuality and the need to at least bate the negative consequences which follows due to the business ceases is huge. Swedish auditors have, according to the law, an obligation to evaluate a company’s going concern status. They also have the obligation to do a listing in the audit report if the company has a lack of capital. The going concern warning is the auditors warning signal for stakeholders and the governments warning signal is the requirement of balance sheet for liquidation purposes when a company has a lack of capital. Previous studies in the field has focused on financial warning signals and the reasons why the auditors’ accuracy in issuing the going concern warnings varies. This study focuses on going concern warnings and the listing about balance sheet for liquidations purposes. The purpose of the study is to identify the existence of going concern warnings and to increase the insight into the non-financial bases behind a going concern warning. The method of the study is of a quantitative nature and examined the last three audit reports of all companies which business failure ended in 2018. The content in the audit reports were studied to find going-concern warnings and listings about balance sheet for liquidation purposes, this information was later the basis for summaries, calculation and analyses. The study indicates that the presence of a listing regarding balance sheet for liquidation purposes are more frequent than the going-concern warnings from the auditor. The financial reasons behind a going concern warning is more frequent than the non-financial reasons. Going concern warnings and listing of balance sheet for liquidation purposes are in some cases visible as early as three years before the business ceases.

Inom revisionsprofessionen sker en förskjutning i könsbalansen. Andelen kvinnor ökar successivt. Tidigare forskning, främst från andra länder än Sverige, tyder på att kvinnliga revisorer kan leverera högre revisionskvalitet än manliga revisorer. Syftet med denna studie är därför att beskriva och analysera eventuella skillnader i kvalitet mellan manliga och kvinnligarevisorer i Sverige. Likaså tyder tidigare forskning på att större revisionsbyråer (Big 4) kan ha högre revisionskvalitet än mindre byråer (icke Big 4), varvid syftet även är att beskriva och analysera om kvaliteten påverkas av byråtillhörighet.För att mäta revisionskvalitet har träffsäkerhet och tydlighet i going concern-varningars formuleringar samt utfärdandet av övriga anmärkningar i revisionsberättelsen använts. Studien baseras på data från 1407 aktiebolag som gått i konkurs under år 2014. Informationen grundar sig på dessa aktiebolags årsredovisningar och revisionsberättelser året före konkurs.Datamängden har sedan testats genom chi-2 tester och analyserats gentemot tidigare forskning på området.Resultatet visar inga signifikanta skillnader mellan manliga och kvinnliga revisorer när det gäller träffsäkerhet, tydlighet samt övriga anmärkningar. Däremot visar resultatet att det finns signifikanta skillnader mellan Big 4 och icke Big 4 byråer. De större byråerna har inte bara en högre träffsäkerhet i going concern-varningar utan är även tydligare i formuleringarna avdessa. Gällande övriga anmärkningar återfinns inga signifikanta skillnader men resultatet antyder att revisionsbyråer tillhörande Big 4 utfärdar färre övriga anmärkningar än icke Big 4 byråer.Sammanfattningsvis visar resultatet, till skillnad från vissa andra studier som genomförts på området, att revisorns kön inte har någon betydelse för revisionskvaliteten. Däremot indikerar resultatet att revisionsbyråer tillhörande Big 4 har en högre kvalitet i sin revision än icke Big 4 byråer, vilket är i linje med tidigare forskning på området. / Within the audit profession there is a shift in the gender balance, where more and more women are entering the industry. Previous research, mainly from other countries than Sweden, indicates that female auditors have a higher quality in their auditing than male auditors. The purpose of this study is therefore to describe and analyze possible differences in audit quality between male and female auditors in Sweden. Likewise, previous research indicates that big audit firms may have a higher quality in their auditing than small audit firms. The purpose is therefore also to describe and analyze if audit quality is affected by audit firm size.Accuracy in going concern opinions, wording in going concern-opinions and other audit opinions in the audit report were used to measure audit quality. The study is conducted on data from 1407 limited companies, which filed for bankruptcy in 2014. The information comes from financial statements and audit reports from the year before bankruptcy. The data was later on tested by chi-2 tests and analyzed together with previous research in the area.The result provides no significant differences between male and female auditors when it comes to accuracy, wording and other audit opinions. However, the result shows significant differences between Big 4 and non Big 4 audit firms. Big 4 firms are not only more accurate, but also use a clearer wording in their going concern opinion. Regarding other audit opinionsthere are no significant differences but the result still indicate that Big 4 audit firms issue less other opinions than non Big 4 firms. / <p>Betyg B, 170602</p>

Bakgrund: Going concern är en av grundprinciperna inom redovisning, vilket innebär att företagen ska fortsätta sin verksamhet under en överskådlig framtid. Under kriser kan osäkerheter uppstå för företag, vilket gör att revisorernas granskning av ett företags förmåga till fortlevnad blir extra intressant att studera. I tidigare forskning har studier gjorts om hur coronapandemin generellt påverkat revisorernas granskning, medan den här studien undersöker hur revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Det finns ingen tidigare forskning angående skillnader och likheter mellan coronapandemin och finanskrisen med avseende till revisorns granskning av going concern, vilket är anledningen till att det undersöks. Problemformuleringar: Hur och varför har revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern) förändrats under coronapandemin och finanskrisen? Vilka skillnader eller likheter finns det mellan coronapandemin och finanskrisen angående revisorernas granskning av förmågan till fortsatt drift (going concern)? Syfte: Syftet med studien är att få en förståelse över hur revisorerna granskar förmågan till fortsatt drift (going concern) under coronapandemin och finanskrisen och varför revisorernas granskning förändras under dessa kriser. I studien kommer det institutionella trycket hjälpa till att skapa en förståelse för varför revisorernas granskning förändras under kriser. Studien kommer även undersöka utifrån revisorernas perspektiv om det finns några skillnader eller likheter i väsentliga osäkerheter i företagen, ändamålsenliga revisionsbevis samt djupgående granskning mellan finanskrisen och coronapandemin. Resultat och slutsats: Studiens slutsatser är att revisorernas granskning av going concern har förändrats under coronapandemin och finanskrisen. Nya lagar och regler har tillkommit som revisorer i sin granskning behöver förhålla sig till, vilket studien indikerar att dessa förändringar kan förklaras av ett förändrat institutionellt tryck. Coronapandemin och finanskrisen har bidragit till mer djupgående granskning och revisorerna måste säkerställa att de inhämtade revisionsbevisen har en hög kvalitet. Studien har även identifierat att det finns skillnader och likheter angående revisorernas granskning av going concern mellan coronapandemin och finanskrisen, vilket härrör från väsentliga osäkerheter, ändamålsenliga revisionsbevis och djupgående granskning. / Background: Going concern is one of the basic principles in accounting, which means that companies must continue their operations in the foreseeable future. In previous research studies have been done on how the corona pandemic generally has affected the auditors review, while this study examines what the auditors' review of going concern has shown during the corona pandemic. There are already studies on the financial crisis linked to going concern, but there is no previous research regarding differences and similarities between the corona pandemic and the financial crisis. Research questions: How and why have the auditors' review of the ability to continue operating (going concern) changed during the corona pandemic and the financial crisis?What are the differences and similarities between the financial crisis and the corona pandemic regarding the auditors review of going concern? Purpose of study: The purpose of the study is to gain an understanding of how the auditors examine the ability to continue operations (going concern) during the corona pandemic and the financial crisis and why the auditors examine changes during these crises. In the study, the institutional pressure will help to create an understanding of why auditors examine change during crises. The study will also examine from the auditors' perspective whether there are any differences or similarities in significant uncertainties, appropriate audit evidence and an in-depth review between the financial crisis and the corona pandemic. Results and conclusion: The study's conclusions are that the auditors' review of the going concern has changed during the corona pandemic and the financial crisis, which contributes to the review not looking the same during a crisis. The corona pandemic and the financial crisis has led to the introduction of new laws and regulations, which auditors must follow and can be explained by institutional pressure. This has contributed to a more in-depth audit and also to the fact that the auditors must ensure that the audited evidence obtained is of a high quality. The study has identified that there are differences and similarities regarding the auditors' review of the going concern between the corona pandemic and the financial crisis, which stems from significant uncertainties, appropriate audit evidence and in-depth review.

<p>För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka om svenska publika aktiebolag som gått i konkurs erhållit ett going-concern utlåtande från revisorn i den senaste årsredovisningen. Vi ämnar även se om det finns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs samt mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod. För att uppnå syftet valde vi att utifrån den teoretiska referensramen formulera tre hypoteser som vi därefter prövade kvantitativt genom att samla in årsredovisningar och granska tillhörande revisionsberättelser för samtliga konkursdrabbade publika aktiebolag mellan år 1997-2010. För att säkerställa delar av resultatet genomförde vi även en statistisk prövning av hypotes 2 och 3 genom Cramers kontingenskoefficient V.</p><p><em>I den första </em>hypotesen undersökte vi om mindre än hälften av de svenska konkursdrabbade publika aktiebolagen erhöll ett going-concern utlåtande i den senaste årsredovisningen. Utifrån resultatet kunde vi konstatera att det var 18,2 procent av bolagen som erhöll ett goingconcern utlåtande i årsredovisningen närmast konkursen, vilket ligger i linje med tidigare studier. <em>I den andra </em>hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Resultatet visade att andelen going-concern utlåtanden var få för samtliga år men ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Den statistiska analysen ger stöd till hypotesen och visar att det finns ett signifikant samband mellan utlåtande och konkurs. <em>I den tredje </em>och sista hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade vid ett revisorsbyte. Resultatet visar att det inte fanns något samband mellan revisorsbyte och going-concern utlåtande då samtliga bolag som fått detta utlåtande inte bytt revisor. Detta bekräftas även av den statistiska prövningen. Bland de bolag där revisorsbyte genomfördes kunde vi däremot urskilja ett mönster som visade att endast de bolag som gjorde externa byten erhöll orena revisioner efter revisorsbytet.</p>

För omvärlden kom Enrons krasch som en chock men det fanns de som visste vad som pågick inom bolaget. Bland annat var ansvarig revisor införstådd med de finansiella svårigheterna men valde ändå att inte påpeka detta i revisionsberättelsen. Flera studier indikerar att detta är fallet även för andra bolag då resultaten visade på en liten andel going-concern utlåtanden trots hotande konkurs. Det här väcker tankar om revisorns utlåtande verkligen ska ses som en garanti. Enron-skandalen väckte även frågor kring revisorns oberoende då det framkom att samma revisor reviderat bolaget i flera år. Syftet med denna uppsats är därmed att undersöka om svenska publika aktiebolag som gått i konkurs erhållit ett going-concern utlåtande från revisorn i den senaste årsredovisningen. Vi ämnar även se om det finns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs samt mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod. För att uppnå syftet valde vi att utifrån den teoretiska referensramen formulera tre hypoteser som vi därefter prövade kvantitativt genom att samla in årsredovisningar och granska tillhörande revisionsberättelser för samtliga konkursdrabbade publika aktiebolag mellan år 1997-2010. För att säkerställa delar av resultatet genomförde vi även en statistisk prövning av hypotes 2 och 3 genom Cramers kontingenskoefficient V. I den första hypotesen undersökte vi om mindre än hälften av de svenska konkursdrabbade publika aktiebolagen erhöll ett going-concern utlåtande i den senaste årsredovisningen. Utifrån resultatet kunde vi konstatera att det var 18,2 procent av bolagen som erhöll ett goingconcern utlåtande i årsredovisningen närmast konkursen, vilket ligger i linje med tidigare studier. I den andra hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och konkurs, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Resultatet visade att andelen going-concern utlåtanden var få för samtliga år men ökade ju närmre bolagen var en konkurs. Den statistiska analysen ger stöd till hypotesen och visar att det finns ett signifikant samband mellan utlåtande och konkurs. I den tredje och sista hypotesen undersökte vi om det fanns ett samband mellan going-concern utlåtande och revisorns mandatperiod, om andelen bolag som erhöll ett going-concern utlåtande ökade vid ett revisorsbyte. Resultatet visar att det inte fanns något samband mellan revisorsbyte och going-concern utlåtande då samtliga bolag som fått detta utlåtande inte bytt revisor. Detta bekräftas även av den statistiska prövningen. Bland de bolag där revisorsbyte genomfördes kunde vi däremot urskilja ett mönster som visade att endast de bolag som gjorde externa byten erhöll orena revisioner efter revisorsbytet.

Intressenter grundar många av sina investeringsbeslut på vad som presenteras i bolags finansiella rapporter. Revisorer har därmed en viktig roll i samhället eftersom deras uppgift är att bestyrka finansiella rapporter och säkerställa att de i all väsentlighet ger en rättvisande bild av bolaget. För att revisorers arbete ska kunna ses som tillförlitligt krävs det att de producerar revision av hög kvalitet, vilket kräver att de är opartiska, har rätt kompetens och följer de riktlinjer och standarder som finns. Ett vanligt sätt att mäta revisionskvalitet är genom antalet fortsatt drift-kommentarer som utfärdats i revisionsberättelsen hos konkursdrabbade bolag. Att bristande revisionskvalitet har en negativ inverkan på samhället visades tydligt efter de uppmärksammade revisionsskandaler som inträffade under början av 2000-talet. Till följd av detta blev revisionskvaliteten starkt ifrågasatt, diskussioner och arbete för att höja revisionskvaliteten påbörjades. Forskning fokuserade mycket på att finna vilka faktorer som påverkar revisionskvaliteten. Dessa visade varierade resultat och det har även efterfrågats forskning med fokus på hur en revisors egenskaper kan påverka revisionskvaliteten. Det ger tydliga indikationer till att mer forskning gällande revisorers egenskaper behövs. Syftet med studien var att genom fortsatt drift-kommentarer uppskatta revisionskvalitet för att se om det skett en förbättring mellan åren 2012–2017. Syftet var också att undersöka hur en revisors kön, erfarenhet, ålder och storleken på staden revisorn arbetar i påverkar revisionskvaliteten. Studien genomfördes med en kvantitativ metod där ett urval på 1871 på bolag gjordes. De bolag som inkluderades i urvalet var svenska aktiebolag som har inlett en konkurs mellan 2012-01-01 och 2018-03-16. Det krävdes att konkursen var inledd inom loppet av tolv månader från det senaste bokslutsåret och att bolaget har haft en årsredovisning med en revisionsberättelse tillgänglig. Resultatet visar att det skett en procentuell förbättring av revisionskvalitet mellan år 2012 och 2017. Dock har det endast skett en signifikant förbättring från år 2012 fram till 2014. Resultatet visar även att det finns ett negativt samband mellan revisionskvalitet och en revisors ålder respektive erfarenhet. Sambandet innebär att yngre och mindre erfarna revisorer håller högre revisionskvalitet jämfört med äldre och mer erfarna revisorer. Studien visar att det inte förekommer något samband mellan en revisors kön och revisionskvalitet. Det identifierades endast ett svagt samband mellan stadsstorleken på staden som revisorn arbetar i och revisionskvalitet. Dock finns indikationer att revisorer som arbetar i storstäder håller högre revisionskvalitet.

Denna uppsats berör ämnet konkurser och behandlar två olika sätt att förutsäga dessa. Dessa tillvägagångssätt är dels revisorers fortlevnadsvarningar, vilket är det tillvägagångssätt som används idag, och dels beräkning med en konkursprediktionsmodell. Syftet med denna studie är att diskutera möjligheten att förbättra träffsäkerheten hos revisorers fortlevnadsvarningar genom att tillämpa en standardiserad fortlevnadsvarning med hjälp av Z”-modellen. Möjligheten undersöks genom att jämföra träffsäkerheten mellan revisorer och Z”-modellen. För att bedöma lämpligheten hos Z”-modellen kartläggs även faktorer och nyckeltal som påverkar revisorers fortlevnadsbedömningar. Studien är av kvantitativ natur och den använda metoden är en dokumentstudie. Studiens urval är samtliga svenska aktiebolag med inledd konkurs under året 2017 och som vid deras senaste bokslut hade en omsättning överstigande tio miljoner kronor samt hade en revisor. Dessa bolag summerar till 336 stycken. De studerade bolagen underkastades en innehållsanalys av årsredovisningarna och tillhörande revisionsberättelser. Från årsredovisningarna inhämtades de siffror som sedan beräknades med hjälp av Z”-modellen, och från revisionsberättelserna inhämtades revisorernas uttalanden om bolagen. Denna data var grunden till hela analysen där träffsäkerheten i att förutsäga en konkurs jämfördes mellan de två olika tillvägagångssätten; revisorernas fortlevnadsvarningar kontra Z”- modellen. Resultatet visar att Z”-modellen är bättre på att förutsäga konkurser än vad revisorer är. Skillnaden i träffsäkerhet analyserades och förklarades med hjälp av teorier som pekar på att revisorerna och deras subjektiva bedömningar kan medföra bias och en underskattning av ett företags negativa siffror. Z”-modellen är å andra sidan objektiv varför dessa problem ej uppstår, vilket verkar medföra en bättre träffsäkerhet. Resultatet visar även att ett statistiskt signifikant samband finns mellan revisorers fortlevnadsvarningar och Z”-modellen. Detta indikerar att revisorer beaktar liknande nyckeltal som Z”-modellen. En faktor som, av studien att döma, påverkar revisorers träffsäkerhet är revisorns tillhörande revisionsbyrå. Detta förklarades av att de olika byråerna använder olika tumregler. / This paper deals with the subject of bankruptcies and deals with two different ways of predicting these. These approaches are partly the auditor's going concern warnings, which is the approach used today, and partly the calculation by a bankruptcy prediction model. The purpose of this study is to discuss the possibility to improve the accuracy of auditors’ going concern warnings by applying a standardized going concern warning with the help of the Z”-model. The possibility is examined by comparing the accuracy in predicting bankruptcies between auditors’ going concern warnings and the Z”-model. Furthermore, to evaluate the suitability of the model, factors and financial ratios that affects the auditors’ judgements are mapped. The method used was of quantitative nature and was a document study. The sample of the study is all Swedish companies that began bankruptcy during the year of 2017 and had a turnover of more than SEK ten million in the last fiscal year and had an auditor. These companies totaled 336. The companies studied were subjected to a content analysis by analyzing the annual reports and associated audit reports. From the annual reports, the figures were then calculated using the Z”- model, and from the audit reports, the auditors' statements about the companies were obtained. This data was the basis for the whole analysis, where the accuracy of predicting bankruptcy was compared between the two different approaches; Z”-model versus auditors' going concern warnings. The result shows that the Z”-model is better in predicting bankruptcy than the auditors. The difference was analyzed and explained using theories that indicate that the auditors and their subjective assessments may lead to bias and an underestimation of a company's negative figures. The Z”-model, on the other hand, is objective why these problems probably do not occur, which ultimately seems to lead to an overall better accuracy. Furthermore, the result shows that a statistically significant relationship exists between the auditors’ going concern warnings and the Z”-model. This indicates that the auditors asses similar financial ratios as the Z”-model. One factor that seems to affect the auditors’ accuracy is the auditor’s audit firm. This was explained by the different firms’ heuristics.

According to generally accepted auditing standards, the auditor should give a going concern warning if there is substantial doubt regarding the client’s ability to survive. Research has shown that the accuracy is low because most companies receiving a going concern warning survives and most companies that declare bankruptcy has not received a going concern warning. This study focuses on the accuracy of given going concern warnings, because previous research in this area is limited. The results indicate that the competence and independence of the auditor has an impact on the accuracy of given going concern warnings and that the accuracy is higher when the time lag is longer. The study contributes with a wider definition of accuracy and shows that there are significant differences in accuracy between the big audit firms. / Bakgrund Enligt god revisionssed ska revisorer utfärda en fortlevnadsvarning i revisionsberättelsen om det råder tvivel angående klientens förmåga till fortsatt drift. Träffsäkerheten har i tidigare studier visat sig vara låg, då de flesta företag som får en fortlevnadsvarning inte går i konkurs och de flesta företag som går i konkurs inte har fått en fortlevnadsvarning. Tidigare studier har främst fokuserat på om företag som går i konkurs har fått en fortlevnadsvarning och denna studie fokuserar därför på typ I-fel, alltså att företag som fått en fortlevnadsvarning inte går i konkurs. Syfte Syftet med studien är att förklara om revisorns kompetens och oberoende påverkar träffsäkerheten av givna fortlevnadsvarningar. Dessutom syftar studien till att undersöka om träffsäkerheten påverkas av att tidsfördröjningen är längre än 12 månader efter fortlevnadsvarningen. Metod Studien har en deduktiv ansats och utgår från tidigare forskning, vilket legat till grund för studiens tre hypoteser. Vidare har studien en tvärsnittsdesign, där det kvantitativa datamaterialet främst har hämtats från svenska aktiebolags årsredovisningar. Slutsats Resultatet tyder på att revisorns kompetens och oberoende påverkar träffsäkerheten av givna fortlevnadsvarningar och att ökad tidsfördröjning har positiv påverkan på träffsäkerheten. Studien bidrar med en utvidgad definition av träffsäkerhet och visar på en signifikant skillnad i träffsäkerhet mellan de större revisionsbyråerna.

SAMMANFATTNING Andelen orena revisionsberättelser och Going Concern-varningar (GC-varningar) ligger enligt tidigare studier mellan 60 och 68 procent respektive 12 och 20 procent bland svenska aktiebolag som gått i konkurs. Fenomenet förklaras vanligen som nära kopplat till negativa konsekvenser, som bolaget, revisorn och bolagets intressenter kan komma att utsättas för vid en oren revisionsberättelse eller GC-varning. Flera förklaringar bortser från demografiska faktorer, som också kan spela en roll i sammanhanget. Syftet med denna studie är att kartlägga andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar samt att pröva om det finns samband mellan utvalda demografiska faktorer (revisorers kön, revisorers kompetens, revisorers arbetsbelastning samt revisorers arbetsplats) och andelen orena revisionsberättelser och GC-varningar, samt klargöra hur starka dessa eventuella samband är. Vi utförde studien kvantitativt utifrån material från ett forskningsprojekt i företagsekonomi på Mittuniversitetet i Sundsvall. Våra data omfattar 3101 aktiebolag, som gått i konkurs år 2010 mellan perioden 01-01 till 08-31. Vi har genom statistiska undersökningar med Chi 2 test kommit fram till att träffsäkerheten för orena revisionsberättelser är 66 procent och GC-varningar ligger på 16 procent. Med hjälp av Chi 2 test och P-värde har vi kommit fram till våra resultat angående sambanden. Vi finner inget som tyder på att kvinnor utfärdar fler orena revisionsberättelser eller GC-varningar än män. Vi finner inte heller något stöd för att auktoriserade revisorer utfärdar fler orena revisionsberättelser än godkända revisorer, men ett visst stöd gällande GC-varningar. Vi ser ett starkt samband mellan räkenskapsåret 12-31 och orena revisionsberättelser men inget samband gällande GC-varningar. Det finns inte heller något samband mellan de sju största revisionsbyråerna i Sverige och orena revisionsberättelser respektive GC-varningar enligt vår studie. Våra slutsatser i studien är att träffsäkerheten på GC-varningar är låg och vi ifrågasätter om det ska vara revisorers uppgift att utfärda sådana varningar. Om detta fortsatt ligger hos revisorn att bedöma, skulle träffsäkerheten kunna öka om andelen auktoriserade revisorer ökade. En eventuell borttagning av viss lagstiftning kan behövas för att eventuellt öka spridningen på arbetsbörda för revisorer och förbättra revisionens kvalité.