I slutet av år 2019 bröt viruset covid-19 ut som under senare tid ledde till en global pandemi som har påverkat både folkhälsan och ekonomin. Revisorernas arbete står inför en förändringsfas på grund av pandemin, där specifika delar i revisionen påverkats. Syftet med denna studie är att undersöka hur revisorns åtgärder och bedömningar har påverkats till följd av Covid-19 under revisionsprocessens gång för att revisorn ska känna sig komfortabel med sitt genomförda arbete. Genom att studera komfort teorin och revisionsprocessen tre huvuddelar vilka är planeringsfasen, granskningsfasen och rapporteringsfasen möjliggörs en koppling till studiens insamlade empiri som resulterar i en analys av studiens resultat som vidare resulterar i välgrundade slutsatser och förslag på vidare forskning. Trots de rådande omständigheterna med covid-19 valdes ett genomförande av en kvalitativ studie. Detta gjordes med anledning av att få en mer djupgående förståelse kring vårt ämne. Empirin samlades in genom semistrukturerade intervjuer som utfördes via digitala möten med revisorer från två olika revisionsbyråer från Big-4. Studiens slutsats är att pandemin både haft positiv och negativ påverkan på revisionsprocessen och att revisorerna behöver vidta och genomföra fler åtgärder än tidigare för att uppnå komfort. / Towards the end of 2019 the COVID-19 virus started spreading all over the world, which led to the global pandemic that has had an affect on both the public health and the economy. Because of the pandemic, specific parts of auditing have been affected, which has led to a change in the workload for auditors. The purpose of this study is to examine and analyse how the auditor's measures and assessments have been affected as a result of the COVID-19 outbreak, and how auditors can feel comfortable while they perform their audit process. By examining and exploring the comfort theory and the three main parts of the audit process; the planning phase, the review phase, and the reporting phase, a connection to the study's collected empirical data is enabled and an analysis of the results will result in legitimate conclusions and suggestions for further research. Despite the current circumstances with COVID-19, a qualitative study was chosen. This was chosen in order to get a more in-depth understanding of the subject. The empirics were collected through semi-structured interviews conducted through digital meetings with auditors from two different Big-4 auditing firms. The study concludes that the global pandemic has had both a positive and a negative impact on the audit process, and that auditors need to take and implement further measures than before COVID-19 to achieve comfort.

Bakgrund: I slutet av 2019 upptäcktes coronaviruset vilket föranledde den pandemi vi befinner oss i än idag. Tidigare studier visar på att en kris likt coronapandemin kan innebära förändringar hos revisorers oberoende. Olika företagsskandaler och andra kriser har inneburit att revisionslagar och regler kopplade till revisorers oberoende fått genomgå förändringar. Många tidigare studier belyser en ökad press hos revisorerna i samband med kriser likt coronapandemin. Syfte: Studiens syfte är att utreda hur revisorers oberoende har blivit påverkat av coronapandemin och om pandemin lett till en påverkan på revisorernas förmåga att följa principer och lagar. Metod: Vid datainsamlingen i studien har kvalitativ metod använts. Studien gjordes genom semistrukturerade intervjuer med auktoriserade och erfarna revisorer. Urvalet bestod av revisorer med lång erfarenhet vilket innebar att de arbetat med revision både innan och under coronapandemin. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar på att revisorers oberoende har varit opåverkat under coronapandemin men att andra faktorer under revisionen har påverkats. Faktorer så som arbetssättet och att fler uppgifter tillkommit. I empirin framkom det att de intervjuade revisorerna ändå har upplevt en ökad press bland annat i bedömningen om företags fortsatta drift. Många företag har haft det tufft i coronapandemin vilket har lett till att revisorer fått medverka i en del obekväma diskussioner med klienter men enligt revisorerna har det ändå inte påverkat deras oberoendeställning. Det framkom också att revisorerna inte såg en ökad risk för vänskapshot när revision sker på distans. Slutligen har revisorerna fått i uppdrag att granska olika stödåtgärder under pandemin. Dessa granskningsåtgärder kan anses gynna revisionens roll som ett legitimitetsstärkande verktyg för företag. / Background: The COVID-19 virus was first observed in late 2019. This virus has set the stage for the pandemic situation we still are living in today. Earlier studies show that a crisis like the COVID-19 pandemic may result in changes in auditor independence. Different business scandals as well as other crises has resulted in changes in auditing laws and regulations connected to auditor independence. Several studies also express an increasing pressure for auditors during crises such as the COVID-19 pandemic. Purpose: The purpose of the study is to examine how auditor independence has been affected due to COVID-19 and if the pandemic situation has resulted in an effect on the auditors’ ability to follow auditing laws and regulations. Method: In order to collect data a qualitative method has been used. The study used semi-structured interviews with authorized and well-experienced auditors. The sample consisted of experienced auditors who have worked in the field of auditing both before and during the pandemic. Result and conclusion: The result of the study shows that auditor independence has not been affected during the COVID-19 pandemic. The study does however show that other factors of the auditing has been affected. Factors such as changes in working methods and additional work tasks to be completed. In the empirical findings it was shown that the interviewed auditors had been experiencing an increased pressure in connection with their assessment of the companies’ going concern. Many companies have been experiencing a tough economic situation during the coronavirus pandemic, which has led to auditors having uncomfortable discussions with clients. However, according to the auditors interviewed the auditor independence have not been affected. Moreover, the empirical findings show that the auditors did not see an increased risk for familiarity threat when the auditing is held virtually. Lastly, the result of the study show that auditors have taken on the responsibility to revise different support measures during the pandemic. These revisions can be seen as a way of promoting the role of auditing as a tool for companies to achieve legitimacy.

Revisionsbranschen är en starkt reglerad bransch och styrs i dagsläget av många lagar som har som avsikt att värna om intressenter samt ge riktlinjer om god redovisningssed. Trots att dessa lagar existerar, är det många företag i obestånd som manipulerar bokföringen, vilket gör revisorns arbete att granska bokföringen mycket viktigt. Att företag får anmärkning på bokföringen är inte ovanligt och det kan finnas många orsaker till att företag som gått i konkurs får revisionsanmärkningar. Syftet med denna studie är att undersöka revisionsanmärkningar i ett företags sista årsredovisning innan konkurs. Vidare är syftet att undersöka om det finns något samband mellan företagens storlek och antal revisionsanmärkningar. I studien har den kvantitativa metoden använts där ett urval på 350 företag som gick i konkurs under 2015 och som haft revisor valts ut. Revisionsberättelser från dessa 350 har därefter samlats in från databasen Retriver för att sedan analyseras. Den genomförda studien visar att 61 % av alla företag har fått åtminstone en anmärkning i revisionsberättelsen. Enligt studiens empiriska material är den vanligaste anmärkningen att bolaget inte i rätt tid och med rätt belopp har redovisat samt betalt mervärdesskatt, avdragen skatt eller sociala avgifter. Därefter är det vanligt att årsredovisningen inte har upprättats i sådan tid att det varit möjligt att hålla årsstämma inom sex månader efter räkenskapsårets utgång och att en kontrollbalansräkning inte har upprättats. Det som vidare framkommit i studien är att i 22 % av företagen har revisorn anmärkt på företagets fortlevnad. Genom en analys av det empiriska materialet har det även framkommit att det finns ett samband mellan företagets storlek och antal anmärkningar då större företag får färre anmärkningar än vad mindre företag får. / The audit industry is highly regulated and controlled of many laws that seeks to protect stakeholders and to provide guidelines for companies so they can use generally accepted accounting principles. Although these laws exist, many companies in insolvency manipulates records, making the work of the auditor to review the accounts very important. That companies get notes on their accounting is not uncommon and it might be different causes to this. The purpose of this study is to investigate auditors notes in a company's last annual report before the bankruptcy. Furthermore, the purpose is to investigate whether there is any correlation between company size and number of notes. In this study, the quantitative method is used where a sample of 350 companies that went bankrupt in 2015 and who had an auditor has been selected. Audit reports from these 350 companies have been collected from the database Retriever and then analyzed. The survey shows that 61 % of all companies have gotten at least one note in the audit report. According to the study's empirical material, the most common complaint is that the company hasn’t, in the right time and with the right amount reported and paid tax, deducted tax or social security contributions. Next, it is common that the annual accounts have been prepared in such time that it has been impossible to hold the annual general meeting within six months after the financial years ending. The third commmon note in the audit report is that a company hasn’t done a balance sheet for liquidation. What further emerged from the study is that in 22 % of the companies the auditor have criticized the company's going concern. Through an analysis of the empirical material, it has also emerged that there is a correlation between company size and number of notes as larger companies get fewer notes from accountants than smaller companies gets.

Titel: Revisionskvalitet - En studie beträffande hur låg revisionskvalitet vidareutvecklarkonceptet revisionskvalitet. Bakgrund & problematisering: Revisorer befinner sig i förtroendebranschen där skandaler, vars grund ligger i bristande revisionskvalitet, har fått allmänheten att se på revisionsprofessionen med misstänksamhet. För att inte missbruka professionens förtroende såväl som frambringa skandaler finns ett behov av att reducera bristande revisionskvalitet. Då majoriteten av tidigare forskning, gällande konceptet revisionskvalitet, fokuserar på konceptets högre spektrum menar vi att ett nytt angreppssätt för att konceptualisera revisionskvalitet och därmed reducera bristande revisionskvalitet är nödvändigt. Syfte: Uppsatsens huvudsyfte är att utforska vad låg revisionskvalitet innebär utifrån den kontroll- och tillsynsåtgärd som övervakar revisionsprofessionen från insidan, för att på så vis skapa en vidare förståelse för konceptet revisionskvalitet. Uppsatsens delsyfte är att redogöra för utvecklingen av låg revisionskvalitet över tid fram till aktuell tidpunkt, för att på så vis få en mer flerdimensionell förståelse för hur låg revisionskvalitet har vidareutvecklat konceptet revisionskvalitet. Metod: Uppsatsen har tagit utgångspunkt i en abduktiv forskningsansats och har där igenom antagit en kvalitativ undersökningsmetod och longitudinell design. Den kvalitativa undersökningsmetoden har utförts i två steg, varvid förstudien har tagit sin utgångspunkt iintervjuer, medan huvudstudien har tagit sin utgångspunkt i en innehållsanalys av disciplinärenden utförda av Revisorsnämnden med den disciplinära åtgärden upphävande av auktorisation eller godkännande. Slutsats: Revisionskvalitet som koncept kan genom uppsatsens förstudie och huvudstudie definieras utifrån låg revisionskvalitet i from av överkategorierna; Dokumentation, Granskning, Okunskap, Regelverk, Formella brister samt Uppfyller inte steg i revisionen. Således har denna uppsats, genom nya aspekter såväl som nivåer, preciserat befintlig teori och befintliga konceptpå så vis att utvecklingen av låg revisionskvalitet har vidareutvecklat konceptet revisionskvalitet. Nyckelord: Audit, audit failure, audit failure definition, audit service quality, audit quality, audit quality definition, dysfunctional auditor behavior, ethics, etik, going concern warning, high audit quality, legitimacy, legitimacy theory, low audit quality, profession, professionalduty, revision, revisionskvalitet, revisionsmisslyckande, revisor och quality. / Title: Audit Quality - A thesis regarding how low audit quality further develop the concept ofaudit quality. Background & problem: Accountants are in the trust industry and scandals, whose foundationlies in the lack of audit quality, has thus gained the public to see the audit profession with suspicion. In order not to abuse the trust as well as produce scandals there is a need to reduce low audit quality. Since the majority of previous research has been focusing on the concept's higher spectrum, we believe a new approach for conceptualizing audit quality is necessary in aim to reduce low audit quality. Purpose: The main purpose with this thesis is to explore what low audit quality means based on the control and enforcement measure that monitors the audit profession from the inside, to thereby create a wider understanding of the concept of audit quality. The subsidiary aim of this thesis is to describe how the low audit quality has developed over time, compare with the current situation and thereby obtain a multidimensional understanding of how low audit quality has developed into the concept of audit quality. Method: This thesis has an abductive research approach and has therefore adopted a qualitative research method and longitudinal design. The qualitative survey methodology was conducted in two stages, the feasibility study has been based on interviews, while the main study has been based on a content analysis of disciplinary proceedings conducted by the Supervisory Boardwith the disciplinary action waiver of authorization or approval. Conclusion: Audit quality as a concept can through the thesis feasibility study and the mainstudy be defined by low-quality audits in the form of the categories; Documentation, Review, Ignorance, Regulatory framework, Formal shortage and Does not fulfill the stage of the audit. Thus, this thesis, through new aspects as well as new levels, has specified existing theory and existing concepts in a way that the development of low audit quality has further developed the concept of audit quality. Key words: Audit, audit failure, audit failure definition, audit service quality, audit quality,audit quality definition, dysfunctional auditor behavior, ethics, going concern warning, high audit quality, legitimacy, legitimacy theory, low audit quality, profession, professional duty andquality.

Auditors play an important role in the reliability of financial statements. Many investors and other financial information users rely on their opinion. During the financial crisis, auditors were critised since they did not warn the markets about financially distressed companies. In our thesis, we examine whether auditors change their behaviour during a financial crisis. Using our collected data for joint stock companies in the Czech Republic, we focus on frequency of modified and going concern opinions, amount of audit and non-audit fees charged by auditors, and audit reporting lag. Our audit fees model showed that there were significantly lower audit fees after the crisis than during the crisis years. The results also suggest that both Big 4 and non-Big 4 auditors increased their frequency of issuing modified opinions (most of which were going concern opinions) during the crisis period. In our logit going concern models for the individual years we observed change of the auditors' behaviour during the crisis years 2008-2010. We have also found out that Big 4 auditors increased their audit reporting lag in 2008 but our overall results suggest that the audit reporting lag was shorter during the crisis.

The aim of the thesis is to determine the value of the company Kofola a.s. as of May 1st, 2014 using only public data. The valuation is created for ordinary buyer who has the opportunity to diversify his portfolio, which means that the goal of the valuation is to find out the net market value of the company. The theoretical part is devoted to the basics of business valuation, terms, methodology and recommended practice which is focused on DCF entity approach. The practical part introduces the company, the strategic and financial analysis are processed here and result in confirmation of going concern principle, then financial plan based on value drivers is prepared and finally by DCF entity approach net market value of the company is calculated.

Titel: Revision i tider av social distansering Inledning: En kris är något som påverkar det normala och bidrar till en avvikelse i en organisation. Coronapandemin har bland annat satt krav på implementering av hemarbete och dess strategier. En revisors roll i företaget är att ge en rättvisande bild av företagets finansiella information. Som revisor behöver man säkerställa att man bibehåller den revisionskvalitet som krävs, även i tider av social distansering. Syfte och frågeställning: Denna studie syftar till att undersöka om, och hur, den sociala distanseringen, till följd av Coronapandemin, har påverkat kvaliteten på revisorns arbete. Hur har revisionskvaliteten påverkats av de krav som ställts på den sociala distanseringen till följd av Coronapandemin?Hur har följande fem punkter påverkats av Coronapandemin? Revisorsarvode Revisorns lön Fortlevnadsprincipen Revisionsförfarande HumankapitalSkiljer sig resultatet åt ifall man arbetar på “Big Four” eller inte?Teori: Studien bygger på den teoretiska studien gjord av Albitar, Gerged, Kikhia och Hussainey (2020), för att nå ytterligare bredd har även annan forskning bidragit till den teoretiska referensramen. Detta för att undersöka Coronapandemins påverkan på de fem ovan nämnda nyckelaspekter i ett senare stadie av Coronapandemin än den tidigare forskningen av Albitar med flera (2020).Metod: Studien antar ett deduktivt synsätt med inslag av induktion för att få en djupare förståelse kring ämnet. Genomförandet är av kvantitativ karaktär och genomförs genom enkäter med respondenter från revisionsbyråer Sverige över.Slutsats: Studiens resultat påvisar en viss påverkan på branschen till följd av Coronapandemin. Bland annat så har bedömningen om fortlevnad försvåras då framtiden är oviss för många av klienterna. Denna studie påvisar även att revisorsarvoden inte har sänkts till följd av Coronapandemin, inte heller revisorers löneutveckling. Vidare har de krav på digitalisering effektiviserat revisorers arbete som fått implementera andra arbetssätt för att samla in de ekonomiska underlag som krävs för revisionen. Det kan inte, i nuläget, påvisas att revisionskvaliteten påverkats av Coronapandemin. Det framforskade resultatet visar att de som arbetar inom "Big Four" är mer motiverade av lön när det handlar om utfört arbete jämfört med de som inte arbetar inom "Big Four". Resterande punkter skiljer sig inte parterna sig mellan.

Fortlevnadsprincipen är en av de grundläggande principerna för upprättandet av en årsredovisning, vilket innebär att företaget förutsätts kunna fortsätta bedriva sin verksamhet under en överskådlig tid. Covid-19 pandemin skapade osäkra marknader, vilket ökade osäkerheten kring den fortsatta driften hos företag. Revisorn har en viktig roll på en osäker marknad för att säkerställa att den finansiella rapporteringen inte innehåller väsentliga fel. I början av revisionsprocessen råder det många orosmoment för revisorn, vilket gör att dessa behöver minskas för att revisorn ska kunna uppnå komfort i sin bedömning av fortlevnadsprincipen. Det blir därmed intressant att utforska om Covid-19 pandemin haft någon inverkan på hur revisorn uppnår komfort. Tidigare studier visar att Covid-19 pandemin hade en inverkan på revisorns arbete, vilket ledde till försämrade möjligheter till en korrekt bedömning av den fortsatta driften. Det finns ingen tidigare studie angående effekten av Covid-19 pandemin vid bedömning av fortlevnadsprincipen med hänseende till revisorns komfortabilitet, vilket är anledningen till studien. En ytterligare anledning till vår studie är att öka revisorernas och intressenternas förståelse för vad som har en inverkan på komfortabiliteten hos revisorer. Syftet med studien är att utforska huruvida effekten av Covid-19 pandemin haft en inverkan på hur revisorn uppnår komfortabilitet i sin bedömning av fortlevnadsprincipen. Studien utgår från komfortteorin och dess tre dimensioner, komfort som lättnad, komfort som tillstånd och komfort som förnyelse. De tre dimensionerna ställs sedan mot studiens empiri för att utforska huruvida effekten av Covid-19 pandemin haft en inverkan på hur komfort uppnås. Empirin har samlats in genom sex semistrukturerade intervjuer, med auktoriserade revisorer.  Studiens slutsats är att effekten av Covid-19 pandemin inte haft någon inverkan på hur revisorn uppnår komfortabilitet vid bedömningen av fortlevnadsprincipen. Erfarenhet inom yrket samt respondenternas kundkännedom är två faktorer vilka bidragit till revisorns komfort. Beroende på om revisorn arbetar på en mindre eller större revisionsbyrå bidrar olika faktorer till revisorns komfortabilitet. På de mindre byråerna är granskningsprogrammet en bidragande faktor till komfort medan det på större byråer nämns, metodik, branschexperter och risk management som bidragande faktorer till att revisorn uppnår komfort. / The going concern principle is one of the fundamental principles for establish the financial statements, which assumes that the company can continue its operations for the foreseeable future. The Covid-19 pandemic created uncertain markets, which increased the uncertainty surrounding the going concern principle of companies. Auditors’ play a crucial role in an uncertain market to ensure that the financial reporting does not contain material misstatements. At the beginning of the audit process there are many concerns for the auditor, which need to be minimized for the auditor to achieve comfort in their assessment of the going concern principle. Therefore it’s interesting to explore whether the Covid-19 pandemic has had any impact on how the auditor achieves comfort. Previous studies show that the Covid-19 pandemic had an impact on the auditors' work, leading to reduced opportunities for an accurate assessment of the going concern. There is no previous study regarding the effect of the Covid-19 pandemic on the assessment of the going concern principle in relation to the auditors' comfort, which is the reason for this study. An additional reason for our study is to enhance the understanding of auditors and stakeholders regarding the factors influencing auditors´comfort.  The purpose of the study is to explore whether the effect of the Covid-19 pandemic has influenced how auditors achieve comfort in their assessment of the going concern principle. The study is based on the comfort theory and its three dimensions, comfort as relief, comfort as state, comfort as renewal. The three dimensions are then compared with the empirical data of the study to explore whether the effect of the Covid-19 pandemic has had an impact on how comfort is achieved. The empirical data has been collected through six semi-structured interviews, with certified auditors. The conclusion of the study is that the effect of the Covid-19 pandemic has not had any impact on how the auditor achieves comfort in assessing the going concern principle. Experience within the profession and the respondents' knowledge of their clients are two factors that have contributed to the auditor's comfort. Depending on whether the auditor works at a smaller or larger audit firm, different factors contribute to the auditor's comfort. In smaller firms the audit program is mentioned as a contributing factor to comfort, while in larger firms, methodology,experts in specific markets and risk management are mentioned as contributing factors to the auditor's achievement of comfort

Fortlevnadsprincipen är en redovisningsprincip som används när företag upprättar sina årsredovisningar, principen är ett grundlagt antagande. När en revisor inte finner betryggande bevis på att företag kommer att fortleva under nästkommande tolv månader ska en fortlevnadsvarning utfärdas. Tidigare studier tyder på att det föreligger skillnader i antal utfärdade fortlevnadsvarningar mellan revisionsbyråer beroende på om de tillhör Big 4 eller icke Big 4. En revisionsbyrå inom Big 4 hör till de fyra största revisionsbyråerna, icke Big 4 är resterande revisionsbyråer. Studien syftade till att studera om det förekommer skillnader i utfärdade fortlevnadsvarningar när konkursprediktionsmodellen Altmans Z-score indikerar på sådan. Studien har genomförts med en tvärsnittsdesign då flera fall i form av företag har studerats, där alla hanterats utifrån året 2019. För att begränsa studiens urval bestämdes populationen till små företag inom bygg-, design- och inredningsbranschen. De tre branscherna utgjorde tillsammans en passande urvalsstorlek för aktuell studie. Urvalet begränsades vidare till aktiva företag verksamma i minst tre år med en Zscore som indikerar på kommande konkurs. Med hjälp av deskriptiv statistik och chi2framkom att det inte förekommer någon skillnad i antalet utfärdade varningar mellan Big 4 och icke Big 4. Studien syftade även till att söka om det föreligger ett samband mellan indikationer i förvaltningsberättelsen och en ren revisionsberättelse. I studien genomfördes även en innehållsanalys med tillhörande kodning av den publicerade årsredovisningen, för att kunna genomföra statistiska tester. Testet genomfördes både deskriptivt och genom chi2-samt korrelationstest. Genom testerna har ett samband identifierats. Studiens slutsats blev således att det inte spelar en avgörande roll vilken tillhörighet revisionsbyrån har för om företag får en fortlevnadsvarning eller inte. Vidare inkluderar slutsatsen att det föreligger en korrelation mellan en ren revisionsberättelse och indikationer i förvaltningsberättelsen. / The principle of going concern is an accounting principle that is adopted when companies prepare their annual reports, the principle is a basic assumption. When an auditor does not find enough evidence to ensure that a company will survive for the next twelve months a going concern opinion should be issued. Previous studies indicates that there are differences in the number of going concern opinion that is issued depending on if the audit is implemented by a Big 4 or a non-Big 4-agency. An agency within Big 4 is an agency that belongs to the four biggest auditing firms, a non-Big 4 agency belongs to all other agencies. This paper aimed to study whether there are differences in issued going concern opinions when the model for prediction of bankruptcy, named Altman's Z-score, indicates such. The study was conducted with a cross-sectional design as several cases, companies,has been studied. They were all handled from the same year, 2019. The population was determined to small companies in three industries, construction-, design- and interior industry. The three industries together constituted a suitable sample size. The sample was also limited to companies that has been active for at least three years and which had a Z-score that indicates future bankruptcy. With both descriptive statistics and chi2 we found a test result that indicated that it may be no difference in issued going concern opinions between Big 4 and non-Big 4-agencys. The paper also aimed to search for whether there is a connection between indications in the management report and a clean audit report. Acontent analysis was also done with associated coding of the management report to be able to do statistical tests. The test was performed both descriptively and through chi2-and correlation. We have trough the tests found a connection. The conclusion of this paper was that it does not play a crucial role which audit firm the auditor represents whether companies receive a going concern opinion or not. Furthermore, the conclusion includes that there is a correlation between a clean audit report and indications in the management report.

Bakgrund och problemdiskussion: Prissättningen av revisionsarvodet är komplext och kan påverkas av faktorer såsom klientens storlek och risk eller vilken revisionsbyrå som har anlitats. Tidigare forskning har visat att könsskillnader bland revisorer kan påverka revisionsarvodets storlek, där kvinnliga revisorer kan associeras med högre arvoden på grund av bland annat deras egenskaper, personlighetsdrag alternativt externa krav på mångfald från klienternas sida. Det finns en föreställning om att Sverige är mer jämställt jämfört med andra länder i Europa. Trots detta tyder forskning på att andra länder, som inte har ett lika högt jämställdhetsindex, har kommit längre gällande jämställdhet inom revisionsbranschen. Frågan som kan ställas är: påverkar den kvinnliga påskrivande revisorn revisionsarvodets storlek i Sverige och finns det således en kvinnlig premie på revisionsarvodet? Syfte: Syftet med studien är att förklara den kvinnliga påskrivande revisorns eventuella effekt på revisionsarvodet, i svenska börsnoterade bolag. Metod: Denna studie utgår från en deduktiv forskningsansats där tidigare forskning om revisionsarvodet samt befintlig teori om genus har legat till grund för studiens teoretiska referensram. Den teoretiska referensramen har sedan använts för att skapa en teoretisk modell, där förväntade samband om kvinnans direkta och indirekta samt bestämningsfaktorernas påverkan på revisionsarvodet presenteras. Denna teoretiska modell har sedan testats genom en kvantitativ forskningsmetod med empiriska data från svenska börsnoterade bolag. Datainsamlingen kommer från databaser såsom Datastream, Holdings, Business Retriever men även årsredovisningar, med fokus på år 2022. Slutsats: Det kan konstateras att den ojämna fördelningen, mellan kvinnliga och manliga påskrivande börsbolagsrevisorer, fortsatt består i Sverige. Trots detta finner vi inga signifikanta samband för kvinnans direkta och indirekta påverkan på revisionsarvodet. Med andra ord kan det konstateras att det inte finns någon skillnad i revisionsarvode mellan kvinnor och män och således existerar det ingen kvinnlig revisionspremie i Sverige. Däremot finner denna studie flertalet betydelsefulla samband mellan bestämningsfaktorerna och revisionsarvodet. Detta bekräftar att tidigare forskning om dessa bestämningsfaktorer till viss del även gäller i den svenska kontexten. / Background and problem: The pricing of audit fees is complex and can be influenced by factors such as client size and risk, or the choice of audit firm. Previous research has indicated that gender differences among auditors can impact the size of audit fees, where female auditors are associated with higher fees due to their attributes, personality traits, or external demands for diversity from clients. There is a perception that Sweden is more gender-equal compared to other European countries. However, research suggests that other countries, with lower gender equality indices, have made more progress in gender equality within the audit industry. The question that arises is: does the qualified female auditor affect the size of audit fees in Sweden, and thus, is there a female premium on audit fees? Purpose: The purpose of the study is to explain the potential effect of the qualified female auditor on the audit fee, in Swedish listed companies. Method: This study is based on a deductive research approach where previous research on audit fees and existing gender theory forms the theoretical framework of the study. The theoretical framework is then utilized to construct a theoretical model, presenting expected relations regarding the direct and indirect influence of women and determinant factors on audit fees. This theoretical model is subsequently tested using a quantitative research method with empirical data from Swedish listed companies. Data collection is sourced from databases such as Datastream, Holdings, Business Retriever, as well as annual reports, focusing on the year 2022. Conclusion: It can be noted that the uneven distribution, between female and male qualified auditors in listed companies, persists in Sweden. Despite this, we find no significant correlations for the direct and indirect influence of women on audit fees. In other words, it can be concluded that there is no difference in audit fees between women and men, and thus, there is no female audit premium in Sweden. However, this study finds several significant correlations between determinant factors and audit fees. This confirms that previous research on these determinant factors applies, to some extent, in the Swedish context.