Práce zkoumá původ a obsah ekonomického a účetního jevu zvaného goodwill. V textu pak kombinuje teoretické úvahy s praktickými aspekty účtování podle konkrétních účetních úprav. Stručně jsou v ní popsány současné úpravy podle IAS/IFRS, US GAAP a úprava v ČR. Dále se práce zabývá věcným obsahem goodwillu, popisem jednotlivých konsolidačních konceptů, odpisováním a testováním na pokles hodnoty, vztahem prvotního a nakoupeného goodwillu a vykazováním nehmotných aktiv obecně. Zvláštní kapitola je věnována daňovým souvislostem. Představeno je konsorcium Enhanced Business Reporting, zabývající se unifikovaným vykazováním tzv. nefinančních informací. V závěru se práce zabývá aktuálně připravovanou novelizací IFRS 3 a s ní souvisejícím konceptem totálního goodwillu.

O propósito desta tese foi investigar as operações de fusões e aquisições - F&A, uma subárea do que se denomina \"combinação de negócios\", observadas entre firmas brasileiras no período de 2002 a 2006, em que ao menos uma delas (firma \"bidder\" ou firma \"target\") fosse listada na Bovespa. Não foram amostradas fusões e aquisições celebradas entre firmas sob um mesmo controle, excluindo dessa forma as incorporações reversas. Foram amostrados 101 anúncios (1º Fato Relevante arquivado) envolvendo 104 operações, totalizando R$ 223,7 bilhões, ou 66,86% do universo que integrou o ranking da ANBID de 2002 a 2006. Duas técnicas foram utilizadas: o estudo de eventos por retornos ao redor dos anúncios e o estudo de eventos amparado por métricas contábeis. Para fins de amostragem, além da base de dados da ANBID, foi utilizada a base da Economática, a base da \"Melhores e Maiores\" e o sistema IPE da CVM/Bovespa. As evidências empíricas e os testes estatísticos conduziram à conclusão de que o anúncio das operações de fusão e aquisição criou expectativas de maximização de valor para os acionistas das firmas combinadas. Contudo, para os acionistas das firmas \"target\", na ocorrência de uma OPA, com a possibilidade da tensão durante o processo de definição do prêmio de controle a ser pago a acionistas não controladores, especialmente se investidores institucionais como fundos de pensão integram o grupo de não controladores, o anúncio das operações de fusão e aquisição foi precificado de modo diferenciado entre ações ordinárias e preferenciais, causando no mercado uma reação similar à hipótese da miopia, um fenômeno peculiar no ambiente brasileiro. A Contabilidade, por seu turno, não corroborou as expectativas médias do mercado no que concerne às possíveis sinergias advindas da combinação de firmas amostradas. Vale dizer que a medição da performance por métricas contábeis não foi influenciada pelo \"big bath\" tampouco por múltiplas aquisições efetivadas por firmas \"bidder\". Os resultados econométricos sugerem a necessidade de se proceder a um teste de \"impairment\" para averiguar a substância econômica de ágios. Por fim, em se tratando dos efeitos sobre os preços das operações não efetivadas e anunciadas (\"unsuccessful takeovers\"), as evidências empíricas indicam que o mercado de capitais brasileiro ajusta tempestivamente os papéis das firmas combinadas, em linha com o que prescreve a hipótese do mercado eficiente na sua forma semi-forte. / The aim of this thesis was the investigation of Mergers and Acquisitions - M&A, a subset of what is named \"business combination\", observed among Brazilian firms from 2002 to 2006, which at least one of them (bidder firm or target firm) was listed in Bovespa. Mergers and Acquisitions - M&A among firms under the same group of control were not sampled, which means that special transactions usually named \"incorporações reversas\" were not considered in the sample. There have been sampled 101 announcements (1st Fato Relevante filed) involving 104 M&A, totalizing R$ 223,7 billion, or 66,86% of the universe that took part in ANBID ranking from 2002 to 2006. Two techniques were used: the event studies on returns before and after M&A announcements and the event studies on accounting based measures. For sampling purposes, besides ANBID database, Economática database, \"Melhores e Maiores\" database and IPE system from CVM/Bovespa were used. The empirical evidences and the statistical tests led to the conclusion that the announcement of M&A transactions raised expectations of value maximization to the shareholders of the firms combined. Nonetheless, for the target firm shareholders, in the occurrence of a tender offer, with the possibility of a tension during the process of defining the control premium to be paid to minorities, specially if institutional investors such as pension funds take part in the minority group, the announcement of M&A transactions was priced differently among common and preferential shares, causing in the market a reaction alike to the myopia hypothesis, a particular phenomena in Brazil. Accounting, it must be pointed out, did not corroborate the average expectations of the market related to synergies associated with the combination of firms sampled. It must be mentioned that the measurement of the performance based on accounting based measures was not influenced by \"big bath\" neither by multiple acquisitions done by bidder firms. The econometric results suggest the necessity of adopting impairment test to check the economic substance of goodwill. Last, concerning the price effects of the unsuccessful takeover transactions announced, the empirical evidences indicate that the Brazilian stock market timely adjusts the stock prices of the combined firms, which is coherent with the efficient market hypothesis in the semi-strong form.

O conhecimento constitui bem jurídico, passível de tutela tanto sob a ótica da criação - por meio dos direitos de propriedade intelectual - quanto sob a ótica da sua utilidade econômica - juntamente com os demais elementos intangíveis do estabelecimento empresarial. Questão amplamente debatida e objeto de controvérsia é a destinação desses bens intangíveis por ocasião do afastamento de um sócio da sociedade empresária. Discute-se se esses bens devem integrar a base de cálculo dos haveres do sócio afastado. Neste trabalho, pretende-se oferecer resposta a essa indagação. Para tanto, analisaremos de que maneira são formadas as dimensões patrimoniais da sociedade - capital social, patrimônio líquido e estabelecimento -, as diversas hipóteses de extinção parcial do vínculo societário, o conteúdo econômico dos elementos intangíveis integrantes do estabelecimento e a natureza jurídica do eventual pagamento por esses bens ao sócio que se desliga da sociedade. / Knowledge is legally protected both as a creation - by means of intellectual property rights - and as na economic asset - jointly with the other intangible components of the goodwill. A highly controversial topic concerning this issue is the treatment given to these intangible assets when a shareholder or partner decides to withdraw from the company. Should such intangible assets be included in the appraisal rights of the withdrawing party? This study aims at attempting to answer this question by analyzing the development of the equity dimensions of a company; the different reasons for a partner and/or shareholder to withdraw; the economic features of intangible assets; and the legal nature of a possible payment made to the withdrawing partner and/or shareholder in consideration of said intangible assets.

This thesis analyses the Australian approach to taxation of goodwill and related intangibles. It asks the questions: 'Is the current Australian approach to taxation of goodwill coherent?'; and 'Could a different approach minimise any distortions?' The thesis identifies the increasing importance of goodwill and other intangible property in a modern information-based economy. It identifies benchmarks for a 'good' tax system ??? such as efficiency, simplicity, and equity. It emphasises the criteria of simplicity and efficiency but includes other criteria and specifically considers the issue of alignment of accounting and legal concepts. It concludes that the current misalignment makes it difficult for the tax system to deal with goodwill coherently. The thesis criticises the treatment of goodwill under various Australian taxes, including stamp duty; Goods and Services Tax; taxation of capital gains; and income tax. It specifically considers the treatment of intangible sources of goodwill and their relationship with goodwill itself. The discussion of income tax pays particular attention to the role of goodwill and other intangibles in international transfer pricing. The thesis draws conclusions about the treatment of goodwill in Australia and whether the Australian approach meets the benchmarks established at the outset. The thesis demonstrates that the current Australian approach leads, inter alia, to tax avoidance. The current approach also offends a number of other criteria of a 'good' system. The thesis considers the UK tax treatment of intangibles held by resident companies and considers this model for Australia. It also considers the abandoned 'Tax Value Method' previously proposed for Australia. From this and other material, it suggests possible new directions and an alternative approach to taxing goodwill in Australia. These include a consistent and coherent definition of goodwill for tax that is compatible with law and accounting. The thesis also urges the development of a consistent approach to taxing goodwill at both the state and federal levels; and suggests greater reliance on the existence of goodwill as a means to establish jurisdiction to impose tax in international tax situations.

<p>Summary</p><p>In a world where distances have become shorter and shorter, boundaries are to some extent disappearing and are creating space for integration and globalisation. One significant example of the integration process is the foundation of the European Union.</p><p>The need to improve the economical development within the European Union has lead to the elaboration of a complex assemble of international standards to regulate the way companies should present their economical situation. The IAS /IFRS standards must be applied in all quoted companies from January 2005; and at the same time the four biggest auditing agencies in the world are characterized by their biggest employment session since many years. When it comes to the implementation of the new standards, companies and auditors have experienced many difficulties in learning how to deal with purchased goodwill and financial instruments.</p><p>What practical adjustments the introduction of the new European standards has brought in the work of auditors and how does their adaptation process look like from an educational perspective?</p><p>The purpose of our study is to understand what practical adjustments auditors have made in order to adapt to the new standards when it comes to the verification of financial statements, in particular for goodwill and financial instruments. We will try to achieve this understanding trough the analysis of the learning context behind the transition process in four different auditing agencies. Together with this, we want to analyse in what extend the complexity of the new rules influenced the phenomenon of high recruitment. In order to answer our purpose we have chosen to carry out seven qualitative interviews with public certified auditors.</p><p>We believe that knowledge about reality can be achieved through the interpretation and deep analysis of different information and for this reason we argue for a hermeneutical scientific ideal.</p><p>Our theoretical frame is important to both understand the theoretical differences between the old and the new standards, but also to have an overview of the profession of auditors. We also present theories behind organisational learning; and we create a background to understand the different factors behind the higher demand.</p><p>Our empirical information is presented in different categories that we identified partially through the study of the theoretical frame, and partially through the discussion with our respondents in semi structured interviews.</p><p>Our analysis is both linked to the theoretical frame, but it also tries to look at different aspects directly from the empirical material collected.</p><p>The result of our research shows that the organisational learning in auditing agencies is very effective, partially because this profession is used to continuous changes. Auditors have experienced several practical modifications in their way of verifying financial statements, which depends both on the standards, but also on the relationship with the clients. Finally we discovered that the influence of the complexity of the standard on the higher recruitment is not significant if seen as a single factor.</p>

<p>Datum: 2006-10-10</p><p>Nivå/utbildning: Kandidat uppsats</p><p>Författare: Diana Joseph och Ander Sandström</p><p>Handledare: Gösta Söderlund</p><p>Titel: IAS/IFRS?</p><p>Problem: Hur påverkas företag och dess intressenter av IAS/IFRS</p><p>implementeringen och hur har deras föreberedelser fungerat?</p><p>Syfte: Att få en djupare inblick i hur företagsintressenterna i form av revisorerna och analytiker har förberett sig inför IAS/IFRS införandet.</p><p>Metod: En kvalitativ studie</p><p>Resultat/slutsatser: Att respondenterna till stor utsträckning varit väl förberedda inför den nya standarderna och att de överlag är positivt inställda till en ökad jämförbarhet och harmonisering av redovisningsreglerna. Det finns dock vissa värderingsproblem av tillgångar som uppstår och där inte alla respondenter har samma åsikter om hur de kan lösas.</p><p>Sökord: IAS/IFRS, Goodwill, redovisning, koncernredovisning, de nya</p><p>standarderna, impairment test, intangible assets</p><p>Omfång, sidor: 50</p><p>Antal ref/källor: 26</p>

<p>Problem: Hur arbetar olika banker med att särskilja immateriella tillgångar med begränsad nyttjandetid från goodwill och finns det skillnader mellan hur detta tillämpas i praktiken före och efter införandet av IFRS 3? Vad finns det för problem vid behandling av immateriella tillgångar?</p><p>Syfte: Denna studie har till syfte att studera hur företag har anpassat sig till de nya reglerna IFRS 3.</p><p>Metod: Studien består av en empiri- och en litteraturinsamling. Empiri-insamlingen genomfördes med hjälp av en intervju, granskande av årsredovisningar och e-postfrågor som skickades till representanter hos de tre undersökta bankerna. Litteraturinsamlingen består av artiklar, broschyrer och böcker. De inhämtades från databaser och biblioteket på Mälardalens högskola.</p><p>Resultat och Slutsats: Innan IFRS 3 behandlade de undersökta bankerna immateriella tillgångar relativt olika, men i och med införandet blev de mer lika varandra. Detta betyder att IASB har kommit en bit på väg vad gäller harmoniseringen mellan företag, åtminstone vad gäller de undersökta bankerna. För att komma längre i harmoniseringsprocessen krävs det att de får större förståelse för vikten av att immateriella tillgångar redovisas på rätt sätt.</p> / <p>Research Issue: How do various banks work to distinguish intangible assets with limited amortization from goodwill, are there differences between how it is applied in practice before and after the introduction of IFRS 3? What are the problems in treatment of intangible assets?</p><p>Purpose: This study has the purpose to study how companies have adapted to the new rules IFRS 3.</p><p>Method: One empirical and one literature study were made. The empirical data collection was carried out by means of an interview, review of annual reports and e-mail questions were sent to representatives of the inquired banks. The literature consists of articles, brochures and books. They were found in databases and the library at Mälardalen University.</p><p>Results and Conclusion: Before IFRS 3 the banks treated intangible assets rather differently, but after the implementation their treatment became more similar. This means that the IASB has made some progress in terms of harmonization the accounting standards between companies, at least for the inquired banks. In order to advance further in the harmonizing process, it requires that the banks gain more understanding of the importance that intangible assets are accounted properly.</p>

<p>Bakgrund:</p><p>Företagsförvärv är sedan länge en vanligt förekommande företeelse i företagens tillväxt, vilket bland annat medfört att redovisning av goodwill varit ett flitigt diskuterat ämne. I och med införandet av EUs 4:e direktiv utformar samtliga de i EU noterade bolag från och med 1 juni 2005 sin finansiella rapportering enligt IASBs standardverk IFRS. Förändringen innebär att goodwill istället för att skrivas av över dess nyttjandeperiod nu årligen skall testas för nedskrivning. Något som införts i och med implementeringen av IAS 36 är att goodwill skall fördelas på de kassagenererande enheter som förväntas få synergier av ett förvärv. Identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill på kassagenererande enheter är något som kan orsaka bolagen problem.</p><p>Syfte:</p><p>Att undersöka och beskriva hur IAS 36 tolkas i praktiken vid nedskrivningstest av goodwill med avseende på kassagenererande enheter. Genom att syftet uppfylls minskar den kunskapsbrist som finns avseende praxis i användandet av IAS 36.</p><p>Genomförande:</p><p>Uppsatsen har genomförts som en kvalitativ fallstudie på ett svenskt bolag. Utöver fallföretaget har ett verifieringsföretag använts. Som förstudie har två redovisningsexperter intervjuats vilka likväl hjälpte till med att förklara IAS 36 olika beståndsdelar.</p><p>Resultat:</p><p>Uppsatsen har visat på att IAS 36 rekommendationer inte är så tydlig för företagen som de till en början tycks vara. Såväl identifiering av kassagenererande enheter som fördelning av goodwill kan innebära problem för företagen och att standardens intentioner inte alltid följs. Fallföretagets fördelning av goodwill skulle i förekommande fall kunna ske på en högre nivå än vad den görs idag. Fördelas goodwillen på en högre nivå skull det ske helt i enlighet med det viktiga begreppet rättvisande bild som IASBs föreställningsram hänvisar till. Dagens fördelning av goodwill kan göra att synergier från enheter som inte tilldelats goodwill inte beaktas i den nedskrivningsprövning som görs av goodwill. Uppsatsen har även visat på att väsentlighet är en viktig faktor. Beaktas inte väsentlighet kan identifiering av kassagenererande enheter och fördelning av goodwill bli allt för godtyckligt för att vara av värde, till de beslutsunderlag som används av fallföretagets intressenter.</p>

<p><strong>Titel:</strong> Vilka effekter upplever svenska företag efter införandet av IFRS 3 med avseende på goodwill? Har denna syn förändrats sedan tiden kring införandet av standarden?</p><p> </p><p><strong>Nivå:</strong> C-uppsats i ämnet företagsekonomi</p><p> </p><p><strong>Författare:</strong> Jenny Lenell och Katarina Ström</p><p> </p><p><strong>Handledare:</strong> Tomas Källqvist / Stig Sörling</p><p> </p><p><strong>Datum: </strong>2009 – januari<strong> </strong></p><p> </p><p><strong>Syfte:</strong> Vårt syfte med detta arbete är att vi vill skapa förståelse och analysera hur svenska företag upplever införandet av IFRS 3 med avseende på goodwill. Vi vill även titta på om denna syn har förändrats sedan införandet av standarden och om den överensstämmer med tidigare studier.</p><p> </p><p><strong>Metod: </strong>I detta arbete har vi valt att genomföra en kvalitativ studie. För att utföra studien har vi intervjuat ett antal svenska företag. Den information vi samlat in ligger till grund för vår analys och slutsats. Vi har även samlat in redan befintlig teori och ställt denna mot vår insamlade empiri.</p><p> </p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong>Det som vi har funnit är att de största förändringarna företagen upplever till följd av IFRS och den nya goodwillredovisningen är det årliga nedskrivningstestet och de ökade upplysningskraven. Företagens syn på de nya reglerna har inte förändrats så mycket i jämförelse med studier gjorda vid tiden kring införandet. Företagen är fortfarande negativt inställda till de nya reglerna och behöver ha mer tid på sig att anpassa sig till dem för att kunna acceptera dem fullt ut.  Dock har vi sett att de är mer positiva nu än för några år sedan. Ett av syftena med IAS-förordningen var att skapa en enhetlig och jämförbar redovisning vilket verkar ha lyckats då företagen upplever att detta blivit bättre.</p><p> </p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning:</strong> Ett förslag till fortsatt forskning skulle kunna vara att man om något år gör en liknande undersökning för att då se om företagens uppfattning och syn på standarderna och tillämpningen av dessa har förändrats. Vi tror att företagens syn kan ha utvecklats då standarderna och arbetssättet är mer inarbetade om några år.</p><p> </p><p><strong>Uppsatsens bidrag: </strong>Vi anser att uppsatsen har bidragit till att tydliggöra företagens syn på standarderna och visar på om denna syn har förändrats något sedan införandet. Uppsatsen visar på att den största förändringen för företag gällande den nya goodwillredovisningen är kraven på nedskrivningstest och de ökade upplysningskraven.</p><p> </p><p><strong>Nyckelord: </strong>IFRS 3, goodwill, kvalitativa kriterierna, rättvisande bild och tidigare studier.  <strong></strong></p><p> </p><p> </p>

<p><p><strong>Syfte: </strong><strong><strong>Syftet med denna uppsats är att undersöka i vilken utsträckning företag noterade på </strong>OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 samt om tre </strong><strong>oberoende variabler, omsättning, bransch och revisionsbyrå, har någon inverkan på i vilken </strong><strong>utsträckning företagen följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134. Mot bakgrund av </strong><strong>syftet har vi kommit fram till följande frågeställningar.</strong></p></p><p><strong>I vilken utsträckning följer företagen redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134? </strong></p><p><strong>Har företagens omsättning någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden <strong>IAS 36 punkt 134?</strong></strong></p><p><strong>Har företagens val av revisionsbyrå någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden <strong>IAS 36 punkt 134?</strong></strong></p><p><strong>Har bransch någon inverkan på efterlevnaden av redovisningsstandarden IAS 36 punkt <strong>134?</strong></strong></p><p><p><strong>Metod:</strong><strong>Vi har i denna uppsats använt oss av en kvantitativ metod för att samla in </strong><strong>information. Vi har studerat litteratur, artiklar samt årsredovisningar från företag noterade </strong><strong>på OMX-börsen i Stockholm för att i analysdelen undersöka om det finns ett samband </strong><strong>mellan vår beroende variabel och våra oberoende variabler.</strong></p></p><p><strong>Resultat & slutsats: </strong><strong>Resultatet av vår undersökning visar att medelvärdet på företagens </strong><strong>efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 är 55,08 %. Undersökning visar </strong><strong>att det inte finns några statistiskt säkerställda samband mellan den beroende </strong><strong>och våra </strong><strong>oberoende variabler.</strong></p><p><strong>Förslag till fortsatt forskning: <strong>Det vore intressant att undersöka andra oberoende <strong>variabler, göra en liknande </strong></strong></strong><strong>undersökning igen om några år samt att undersöka om hårdare </strong><strong>sanktioner vid dålig efterlevnad av redovisningsstandarden IAS 36 punkt 134 skulle </strong><strong>förbättra efterlevnaden.</strong></p><p><strong>Uppsatsens bidrag: <strong>Vi hoppas att denna uppsats skall visa och belysa i vilken utsträckning </strong></strong><strong>företag noterade på OMX-börsen i Stockholm följer redovisningsstandarden IAS 36 punkt </strong><strong>134.</strong></p>