The green bond market has grown rapidly in the past years but still only stands for 1 percent of the total bond market. More issuers need to issue green bonds for the green bond market to grow, and investors need to invest in new issuers. A weakness of the green bond market is that there is no universal definition of sustainability. This thesis investigates the green bond market from investors’ perspectives, focusing on the role of trust in the green bond market. The thesis is qualitative research containing eight interviews with people on pension funds, asset management firms, an insurance company, and a fixed-income institute. The interviews were supplemented with a short questionary. The main findings are that trust has a vital role in the green bond market. Trust between investors and issuers can be strengthened through increased transparency from the issuer. Issuers’ general sustainability work is essential for investors when investing in green bonds. The research identified that the green bond market growth would benefit if a third-party actor would vouch for the company’s sustainability work. A recommendation to facilitate market growth is to establish a voluntary standardized sustainability rating with clear financial incentives for the issuer. It would enhance issuers’ sustainability awareness and increase transparency for the investors as the rating would be on the issuers’ initiative. / Den gröna obligationsmarknaden har vuxit kraftigt de senaste åren men står endast för 1 procent av den totala obligationsmarknaden. För att marknaden ska växa behöver fler emittenter utfärda gröna obligationer samtidigt som investerare behöver investera i nya emittenter. En svaghet för den gröna obligationsmarknaden är att det saknas en universell definition av hållbarhet. Detta arbete undersöker den gröna obligationsmarknaden från en investerares perspektiv med fokus på tillitens betydelse på marknaden. Arbetet är en kvalitativ studie som baseras på åtta intervjuer med personer inom pensionsbolag, kapitalförvaltning, försäkringsbolag och ett ränteinstitut. Intervjuerna kompletterades med en kort enkät. De viktigaste resultaten visar på att tillit har en betydande roll på den gröna obligationsmarknaden. Tillit mellan investerare och emittenter kan stärkas genom ökad transparens från emittentens sida. Resultat visar även på att emittentens generella hållbarhetsarbete är viktigt för investerare när de investerar i en grön obligation. Det identifieras att den gröna obligationsmarknaden skulle kunna dra fördel av om det existerar en tredjepartsaktör som kan bekräfta en emittents hållbarhetsarbete. Ett förslag som eventuellt skulle kunna leda till marknadstillväxt är att införa ett standardiserat hållbarhetsbetyg kopplat till tydliga finansiella incitament för både emittenten och investeraren. Detta skulle öka transparensen för investerare samt kunna förbättra emittentens medvetenhet gällande hållbarhet eftersom bedömningen skulle göras på emittentens initiativ.

Att nå miljömålen och följa klimatmålen i Parisavtalet är avgörande för att vår generation ska kunna överlämna jorden till nästa generation med gott samvete. Vi ser idag tydliga exempel på att världen står inför allt större miljöutmaningar, såsom klimatförändringar, förlust av biologisk mångfald och föroreningar. Klimatförändringarna leder till extrema väderförhållanden, stigande havsnivåer och påverkar jordens ekosystem negativt. Förlust av biologisk mångfald hotar livsmedelsförsörjningen och ekosystemens stabilitet, medan föroreningar skadar både miljö och mänsklig hälsa. Gröna obligationer har blivit ett allt viktigare finansiellt instrument för att stödja hållbar utveckling och miljövänliga projekt. Detta intresse för gröna obligationer har ökat i takt med att behovet att finansiera miljövänliga initiativ har blivit alltmer akut. Gröna obligationer fungerar som ett sätt för företag, kommuner och stater att finansiera projekt som har en positiv inverkan på miljön, till exempel investeringar i förnybar energi, hållbar vattenhantering och energieffektiva byggnader. Dessa obligationer bidrar till att kanalisera kapital mot projekt som inte bara ger ekonomisk avkastning utan också bidrar till att minska den ekologiska fotavtrycket och främja en hållbar framtid. Denna studie undersöker hur gröna obligationer används som ett verktyg för att främja hållbar finansiering inom den svenska marknaden. Genom att analysera integrationsprocesser, kriterier för projektval, mätning och rapportering av miljöpåverkan samt de drivkrafter och utmaningar som aktörer möter, ger studien en omfattande bild av den praktiska tillämpningen av gröna obligationer. Resultaten visar att gröna obligationer blir alltmer centrala i företagens hållbarhetsstrategier, där kapital allokeras till miljövänliga initiativ inom ramen för bredare strategiska, operativa och finansiella mål. Studien betonar vikten av transparens och strikta kriterier vid projektval och rapportering, och framhåller behovet av kontinuerliga förbättringar i standarder och praxis för att stärka trovärdigheten och effektiviteten hos gröna obligationer i att uppnå långsiktiga hållbarhetsmål. / Achieving environmental goals and adhering to the Paris Agreement is crucial for our generation to pass on the Earth to the next generation with a clear conscience. Today, we face significant environmental challenges such as climate change, biodiversity loss, and pollution. Climate change leads to extreme weather conditions, rising sea levels, and negatively impacts ecosystems. Biodiversity loss threatens food security and ecosystem stability, while pollution harms both the environment and human health. Green bonds have become an increasingly important financial instrument to support sustainable development and environmentally friendly projects. The interest in green bonds has grown as the need to finance eco-friendly initiatives becomes more urgent. Green bonds enable companies, municipalities, and states to fund projects that positively impact the environment, such as investments in renewable energy, sustainable water management, and energy-efficient buildings. These bonds help channel capital towards projects that not only provide economic returns but also contribute to reducing the ecological footprint and promoting a sustainable future. This study examines how green bonds are used as a tool to promote sustainable financing within the Swedish market. By analyzing integration processes, criteria for project selection, measurement and reporting of environmental impact, as well as the driving forces and challenges faced by stakeholders, the research provides a comprehensive picture of the practical application of green bonds. The findings show that green bonds are becoming increasingly central to corporate sustainability strategies, where capital is allocated to environmentally friendly initiatives within broader strategic, operational, and financial goals. The study emphasizes the importance of transparency and strict criteria in project selection and reporting, highlighting the need for continuous improvements in standards and practices to enhance the credibility and effectiveness of green bonds in achieving long-term sustainability objectives.

Gröna obligationer har fått växande uppmärksamhet på marknaden för hållbara investeringar under de senaste decennierna. Finansieringsformen blir alltmer utbredd världen över och användningen förväntas öka ytterligare. I dagens läge har användningen av gröna obligationer i större utsträckning gått till att finansiera mitigering av växthusgasutsläpp snarare än klimatanpassning av samhällen. Med det som bakgrund fokuserar studien på att undersöka förutsättningar för användning av gröna obligationer som finansieringsform för klimatanpassning i Sverige. Vidare kommer studien utifrån ett kommun- och investerarperspektiv att undersöka erfarenheter, för- och nackdelar med gröna obligationer jämfört med andra finansieringsformer samt framtidens finansieringsverktyg för klimatanpassning. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer har empiri samlats in från sex aktörer; Göteborg Stad, Örebro kommun, Kristianstad kommun, SEB, Kommuninvest och SMHI. En induktiv kodning av intervjuerna identifierade sex teman som presenteras under följande rubriker i resultatdelen; Komplex ansvarsfördelning och låg prioritet av klimatanpassningsprojekt, Kommunernas finansiering av klimatanpassning, För- och nackdelar med gröna obligationer, Ramverk för rapportering och effektredovisning av gröna obligationer, Möjliga finansieringsformer för klimatanpassning och Framtida användning av obligationer för klimatanpassning. Diskussionen lyfter relevanta delar från resultatet och förankrar dem i de teoretiska utgångspunkterna för att fördjupa förståelsen. Den första slutsatsen från studien visar att det inte är tillgång på extern finansiering som är anledningen till varför få klimatanpassningsåtgärder har genomförts. Det beror istället på att arbetet främst varit i uppstartsfas hos svenska kommuner och prioritering har varit på mitigerande åtgärder. Även lågt samhällsengagemang kan vara bidragande till den låga prioriteringen. Den andra slutsatsen berör utformningen av gröna obligationer; tidsramen, rapporteringen och prestandaindikatorer hade kunnat utvecklas för att öka möjligheterna att använda finansieringsformen för klimatanpassning. Den tredje slutsatsen är att klimatanpassning i svenska kommuner i nuläget finansieras främst internt, men även möjligheter till extern finansiering finns. Framtidens finansiering av klimatanpassning kommer troligtvis utgöras av både interna och externa medel. För den externa finansieringen är gröna obligationer ett troligt alternativ, men även andra obligationsformer uppkommer på marknaden, varav en är hållbarhetslänkade obligationer. / During the last decades green bonds have gained increased interest in the market for sustainable investments. Green bonds is a funding tool that is becoming more widely used around the world and it can be expected to grow further. Historically this funding tool has to a greater extent been used to fund mitigation of greenhouse gas emissions, rather than to adapt societies to climate change. Hence this study aims to investigate the conditions for using green bonds as a funding tool for climate adaptation in Sweden. Further, the study investigates how players from the municipality and investor sectors experience green bonds, pros and cons compared to other funding tools and future funding methods for climate adaptation. To fulfill the aim of this study empiri has been collected through qualitative semi structured interviews with six organizations; Municipality of Gothenburg, Municipality of Örebro, Municipality of Kristianstad, SEB, Kommuninvest and SMHI. The interviews were coded with an inductive approach and six themes were identified, which are presented below the following headlines in the result: Complex distribution of responsibility and low priority of adaptation projects, The municipalities’ funding of climate adaptation, Pros and cons of green bonds, Framework for reporting and presentation of the green bonds’ effects, Possible funding tools for climate adaptation and Future use of bonds for climate adaptation. The discussion highlights relevant parts from the result and anchors them to the theoretical framework to deepen the understanding. A first conclusion is that the reason why few climate adaptation projects have been implemented is not lack of funding but the fact that many Swedish municipalities are in a starting phase of climate adaptation projects. Other contributing factors are that mitigation measures have been prioritized more and there is a lack of involvement from citizens. Another conclusion concerns the design of green bonds; the time frame, reporting and performance indicators could be developed to increase the opportunities for using this funding tool for climate adaptation. A final conclusion is that climate adaptation in Swedish municipalities currently is funded mostly through internal capital but it is also possible to use external capital. Climate adaptation will most likely be funded through both internal and external resources in the future. Green bonds will probably be an important part of the external funding, but it is also likely that other types of bonds which are emerging on the market will be used, for example sustainability-linked bonds.

The phenomenon of climate change is widely recognized and declared as the single most threatening issue of the 21st century (UN Environment, 2018). In this context, the presented study is aligned with scientific research on the domain of sustainable development and sustainability transitions aiming to counterbalance climate change and its impact on this planet as much as possible. This research focuses on Green Bonds as a financial tool to promote this kind of climate-resilient transition. Professionals from the financial sectors of the Swedish Green Bond market were interviewed, reflecting current opinions and strategies of one of the most developed and progressive nations in the world. The goal is to understand the dynamics behind the development of the Green Bond market using the Multi-Level Perspective framework and to find out to what extent these experts view Green Bonds as a tool in the process of sustainability transitions. The findings firstly point out the role of the different actors of the Green Bond market, describing the interactions between investors, issuers banks, politics and advisors. In addition, the results show that the opinions on drivers and barriers amongst the interviewees and between the interviewees and literature differ somewhat.  In particular, greenwashing, lacking transparency and missing standardization are seen by some of the different interviewed stakeholders to be less barriers but rather as opportunities. In conclusion, this study points out the particular influence that politics, as representant of the strongly environmentally aware people of Sweden, occupy in steering the market’s development and describes its importance as regulatory drivers of Green Bonds as a tool for sustainability transitions and sustainable development. / Mänskligheten står inför en global utmaning; att kollektivt bekämpa den mänskligt orsakade klimatförändringen (UN Environment, 2018). Det är från detta sammanhang som denna studie ursprungar, där teorier inom vetenskaplig forskning för området hållbarhetsutveckling och hållbarhet förändringar används för att bekämpa klimatförändringens inverkan. Denna forskning fokuserar särskilt på gröna obligationens roll för en hållbar klimatrelaterad utveckling i det svenska samhället. För att utvärdera den svenska marknaden för gröna obligationer intervjuades experter inom området utvalda på basis av post och sektor. Målet med en kvalitativ forskningsmetod är att förstå de bakomliggande faktorerna för den progressiva utvecklingen i Sverige. Detta görs ytterligare genom ”The Multi-Level Perspective framework” för att kontextualisera experternas insyn på hur gröna obligationer kan användas som verktyg för hållbarhetsutveckling. Kartläggningen användes för att beskriva dynamiken mellan obligations utfärdaren, investerare, banker samt rådgivare i Sverige. Intervjuerna visade på nyanser inom dagens teori och praktik avseende hur man utvärderar tillväxten på den gröna obligationsmarknaden och framförallt gällande integritet faktorer som standardisering och transparens. Ett bristande ramverk kan ses som en möjlighet för tillväxt istället för ett hinder. Sammanfattningsvis understryker undersökningen politikernas inflytande för att kunna omvandla gröna obligationer från en nisch till en standardprodukt i samhället. Detta påvisar effektiviteten inom den svenska gröna obligationsmarknaden, där hög grad av miljömedvetenhet hos befolkningen blivit representerad i politiken.

Green bonds have rapidly increased in popularity over the past years, and are often seen as afacilitator in achieving the Paris Agreement of limiting global warming to 2°C. The Swedishreal estate sector is one of the most frequent issuers in the Swedish green bond market, as itstands for 49% of the total volume outstanding. Previous research has shown a positive linkbetween issuing green bonds and stock market performance, where stock turnover increasesin relation to the green bond announcement. Researchers argue that it can be explained by thesignaling theory, where issuing green bonds sends a signal to the market that the company iscommitted to the environment. This thesis aims to examine the effects on Swedish real estatecompanies following a green bond issuance. The research method was divided into two partsto capture the short and long term perspective. Firstly, an event-study method was conductedto compute the short term cumulative abnormal returns (CAR) on the issuing companies’stock price, and the cumulative average abnormal returns (CAAR) for the full sample.Secondly, an interview study was conducted to capture the long term effects of the issuingcompany. The results of the event study indicate no statistically significant evidence ofincreased stock price following the green bond announcement. In fact, a slightly negativeimpact is observed in the days following the announcement. This may be due to green bondissuance being perceived as an expected norm in today’s market. The results of the interviewstudy reveal that issuing green bonds can enhance company branding and attract increasedinvestor attention. These findings in our sample support the signaling theory, as itdemonstrates how it signals the company's sustainability strategy and reduces informationasymmetry. Overall, this thesis contributes to the understanding of the effects of green bondissuance on Swedish real estate companies, as it provides valuable insights to involved actors. / Gröna obligationer har ökat kraftigt i popularitet under de senaste åren och ses ofta som enfrämjande faktor för att uppnå Parisavtlalet om att begränsa den globala uppvärmningen till2°C. Den svenska fastighetssektorn är en av de mest frekventa emittenterna på den svenskagröna obligationsmarknaden, då den står för 49% av den totala utestående volymen. Tidigareforskning har visat på ett positivt samband mellan att emittera gröna obligationer ochaktiepriset, där priset på aktien ökar i samband med annonseringen av en grön obligation.Forskarna argumenterar för att det kan förklaras av signaleringsteorin, där utförandet avgröna obligationer skickar en signal till marknaden om att företaget är engagerad i miljön.Detta examensarbete syftar till att undersöka effekterna på svenska fastighetsbolag efter att deemitterat gröna obligationer. Metoden för arbetet har delats upp i två delar för att fånga detkorta och det långa perspektivet. I den första delen genomfördes en event-studie för attberäkna den kortsiktiga kumulativa onormala avkastningen (CAR) på de emitterandebolagens aktiekurs, samt den genomsnittliga kumulativa onormala avkastningen (CAAR) förhela urvalet. I den andra delen genomfördes en intervjustudie för att fånga de långsiktigaeffekterna för det emitterande bolaget. Resultaten från eventstudien indikerar inga statistisktsignifikanta bevis på ett ökat pris på aktien efter annonseringen av en grön obligation.Faktum är att en något negativ påverkan kan observeras under dagarna efter annonseringen.Detta kan bero på att emittering av gröna obligationer uppfattas som en förväntad norm pådagens marknad. Resultaten av intervjustudien visar att emittering av gröna obligationer kanförbättra företagets varumärke och locka till sig en ökad uppmärksamhet från investerare.Dessa resultat i våra observationer stöder signaleringsteorin genom att visa hur signalering avföretagets hållbarhetsstrategi kan minska informationsasymmetri. Sammanfattningsvis bidrarexamensarbetet till förståelsen av effekterna för svenska fastighetsbolag av att emittera grönaobligationer, eftersom det ger en värdefull inblick till de inblandade aktörerna.

Diminishing green bond premia have been associated with the risk of greenwashing. In response, third-party verification (TPV) has emerged as a market-driven solution to mitigate risks from asymmetric information and safeguard the credibility of green bonds. This thesis examines the complexities of TPV mechanisms within the green bond market, employing a novel approach by comparing two leading verification institutions: the Climate Bonds Initiative (CBI) and the International Capital Market Association (ICMA). The goal is to ascertain the effectiveness of TPV and examine their impact on bond yields. Additionally, this study examines the role of these verification systems in reducing information asymmetry and mitigating the threat of greenwashing. Utilising propensity score matching, our analysis reveals a TPV premium ranging from approximately -15 to -19 basis points (bps) for green bonds verified by the CBI, while the ICMA does not reliably demonstrate a TPV premium. Furthermore, our investigation extends to the differential impact of TPV on government and corporate green bonds. We find a clearer TPV premium for corporate green bonds verified by the CBI, estimated at -21 to -23 bps, compared to government green bonds, which yielded insignificant findings. Complementing our quantitative findings, a key informant interview provides nuanced insights. We also uncover potential biases inherent in dataset preferences favouring specific verification institutions. Our research highlights the efficacy of verification through the CBI, as the advantages significantly outweigh the associated costs, making it a sensible choice for issuers. Moreover, we advocate for the adoption of uniform reporting standards to streamline administrative processes and enhance transparency, particularly for corporate green bond issuers. / Minskande premievärden på gröna obligationer har kopplats till risken för greenwashing. Som svar på detta har tredjepartsverifiering (TPV) framträtt som en marknadsdriven lösning för att minska riskerna från asymmetrisk information och säkerställa trovärdigheten hos gröna obligationer. Denna avhandling undersöker komplexiteten i TPV-mekanismer inom marknaden för gröna obligationer, genom att jämföra två ledande verifieringsinstitutioner: Climate Bonds Initiative (CBI) och International Capital Market Association (ICMA). Målet är att fastställa effektiviteten av TPV och undersöka deras inverkan på obligationsräntor. Fortsättningsvis, granskar denna studie rollen av dessa verifieringssystem i att minska informationsasymmetri och motverka hotet om greenwashing. Genom att använda propensity score matching avslöjar vår analys en TPV-premie på cirka -15 till -19 baspunkter (bp) för gröna obligationer verifierade av CBI, medan ICMA inte på ett tillförlitligt sätt visar en TPV-premie. Vidare undersöker vi den differentierade effekten av TPV på gröna stats- och företagsobligationer. Vi finner en tydligare TPV-premie för företagsobligationer verifierade av CBI, uppskattad till -21 till -23 bp, jämfört med statsobligationer, som inte gav signifikanta resultat. För att komplettera våra kvantitativa resultat, ger en intervju med en nyckelinformant nyanserade insikter. Vi upptäcker även potentiell partiskhet inneboende i datasettet som gynnar specifika verifieringsinstitutioner. Vår forskning belyser effektiviteten av verifiering genom CBI, eftersom fördelarna överväger de associerade kostnaderna, vilket gör det till ett vettigt val för emittenter. Dessutom förespråkar vi antagandet av enhetliga rapporteringsstandarder för att förenkla administrativa processer och förbättra transparensen, särskilt för emittenter av gröna företagsobligationer.

För att nå Parisavtalet 2050 är det viktigt att öka miljömedvetenheten och minska klimatavtrycket. Fastighetsbranschen bidrar till en betydande del av Sveriges totala utsläpp, närmare 21 procent. Följande examensarbete fokuserar på de gröna finansieringsalternativen inom de svenska kommersiella fastighetsbolagen och undersöker vad som krävs för att erhålla grön finansiering samt hur dessa kriterier påverkar små och stora fastighetsbolag. Studien bygger på en kvalitativ metod där litteraturstudier, dokumentstudier och tio semistrukturerade intervjuer utgör materialet för att besvara frågeställningarna. Studien visar att kriterierna för gröna finansieringsalternativ kan tolkas på olika vis, men att EU-taxonomin haft en inverkan på vad som kan klassificeras som “grönt”. Vidare kommer studien fram till att olikheterna i fastighetsbolagens gröna ramverk beror på avsaknad av enhetliga definitioner och standarder, vilket ger bolagen flexibilitet men skapar även otydlighet på marknaden. Jämförelsevis med bankerna som tillämpar EU-taxonomin för att öka standardiseringen. Studien pekar på att fastighetsbolagen som uppfyller EU-taxonomin har en bättre tillgång till grön finansiering från bankerna. Däremot lyfts det fram att förutsättningarna för grön finansiering skiljer sig mellan små- och stora fastighetsbolag, där brist på kunskap och resurser är utmanande för de mindre bolagen. Trots detta förväntas grön finansiering bli normen i framtiden, och fastighetsägare som inte arbetar proaktivt för att uppfylla kriterierna kan potentiellt påverkas av möjligheterna till finansiering. För de mindre fastighetsbolagen krävs dessutom en balans mellan kostnad och nytta för att välja gröna finansieringsalternativ. Sett till framtiden förväntas EU-taxonomin få en större inflytande på kriterierna, och hållbarhetslänkad finansiering kan vara ett alternativ för att möjliggöra förflyttningen inom det befintliga fastighetsbeståndet. Framtida forskning kan undersöka hur direktivet om energiprestanda kan minska energianvändningen i befintliga fastigheter och synen hos oberoende granskare samt investerare när det gäller skillnader i gröna ramverk. Slutligen kan vidare studier undersöka möjligheterna och utmaningarna med hållbarhetslänkad finansiering. / To achieve the Paris Agreement by 2050, it is important to increase environmental awareness and reduce carbon footprint. The real estate industry accounts for a significant portion of Sweden's total emissions, around 21 percent. The following thesis focuses on the green financing alternatives within the Swedish commercial real estate sector and examines the requirements for obtaining green financing and how these criteria affect small and large real estate companies. The study is based on a qualitative method where literature studies, document studies and ten semi-structured interviews constitute the material to answer the questions. The study reveals that the criteria for green financing options can be interpreted in different ways, but that the EU-taxonomy has had a significant impact on what can be classified as "green" and contributes to clarity. Furthermore, the study concludes that the differences in the green frameworks among real estate companies are due to the lack of unified definitions and standards, which gives companies flexibility but also creates ambiguity in the market. On the other hand, banks use the EU-taxonomy to increase standardization. The study also highlights that real estate companies that meet the EU-taxonomy have better access to green financing from banks. However, it is noted that the conditions for green financing differ between small and large real estate companies, where a lack of knowledge and resources is challenging for the smaller companies. Despite this, green financing is expected to become the norm in the future, and property owners who do not proactively work to meet the criteria may potentially be affected in their financing opportunities. For smaller real estate companies, a balance between cost and benefit is required for them to choose the green financing alternatives. Looking ahead, the EU-taxonomy is expected to have an increasing impact on the criteria’s, and sustainability-linked financing may be an option to enable the transition within the existing property stock. Future research could focus on how the energy performance directive can reduce energy consumption in existing properties and the perspectives of external reviewers and investors regarding differences in the green frameworks. Lastly, future studies could explore the opportunities and challenges of sustainability-linked financing.

The interest for green investments has risen rapidly in the past years and with it, the green bond market. In line with the EU’s new Green Deal for a sustainable future, a Taxonomy of sustainable activities has been released along with a complementary green bond framework, the EU Green bond standard (EU GBS). Within the literature, there is a consensus that the green bond market has not yet reached its full potential and a number of obstacles for market growth have been identified. The new EU GBS is predicted to have an impact on the market, but it is not clear what it will look like, what role it will take on the market, and if it has the prerequisites to become the new market praxis framework. As the EU GBS will have an impact on the market, it could also have an impact on the obstacles for market growth. It is also at this stage uncertain if the EU GBS will contribute with new obstacles. Findings show that the EU GBS does have the prerequisites to become the standard framework on the market. It has advantages in being closely linked to the mandatory Taxonomy as well as a credible organization behind it. However, there are many other options, and it may be difficult for some issuers to issue an EU GBS as the criteria is set high. The EU GBS could help overcome some of the obstacles, but could also make some worse. It could open some doors, such as new sectors for green bonds and a common standard among European countries which could simplify the process. However, the uncertainty around it, the highly set thresholds and the do no significant harm criteria could decrease its growth. There are also issues around possible sub optimization and its credibility due to the notable presence of politics in the decision-making process. / Intresset för gröna investeringar har snabbt ökat de senaste åren och således även intresset för gröna obligationer. I linje med EU:s nya Green Deal för en hållbar framtid har en taxonomi för hållbara aktiviteter släppts tillsammans med en kompletterande ramverk för gröna obligationer, EU Green bond standard (EU GBS). Inom litteraturen råder det enighet om att den gröna obligationsmarknaden ännu inte har nått sin fulla potential och ett antal hinder för marknadstillväxt har identifierats. Det nya EU GBS förutspås ha en inverkan på marknaden, men det är inte klart hur den kommer att se ut, vilken roll EU GBS kommer att ta och om ramverket har förutsättningar för att bli marknadspraxis. Eftersom EU GBS kommer att påverka marknaden kan det också komma att påverka hindren för marknadstillväxt. Det är också i detta skede osäkert om EU GBS kommer att bidra med nya hinder. Resultaten visar att EU GBS har förutsättningar att bli marknadspraxis. En av dess fördelar är sin nära koppling till den obligatoriska taxonomin såväl som en trovärdig organisation som står bakom. Det finns dock många andra alternativ och det kan vara svårt för vissa emittenter att utfärda ett EU GBS eftersom kriterierna är höga. EU GBS kan hjälpa till att övervinna några av hindren, men kan också arbeta emot dem. Ramverket kan öppna vissa dörrar, till exempel för nya sektorer för gröna obligationer och en gemensam standard för europeiska länder som kan förenkla processen. Osäkerheterna kring ramverket, de högt ställda tröskelvärdena samt ”do no significant harm”-kriterierna skulle dock kunna minska tillväxten av den gröna obligationsmarknaden. Det finns också frågor kring möjlig suboptimering och Taxonomins trovärdighet på grund av den politiska inblandningen i beslutsprocessen.

Human practices linked with speedy industrialization and globalization have, unfortunately,caused severe harm to the Planet. In the vicious circle for development, Countries proceededtowards forming developed economies, which resulted in rapid depletion of the available renewable and non-renewable resources. It was only after the effects of such reckless practices started showing globally (in terms of environmental issues such as climate change, rising pollution levels, etc.) that the realization about saving the Planet started settling in. Over the years, studies have been conducted to evaluate the damages caused to the Planet through several heavy industrial practices or even through smaller household practices (such as improper waste segregation and waste disposal), and attempts have been made to sensitize the world population about such issues and the growing need to incorporate sustainability intobusiness practices as well as a way of living. The Real Estate and Construction industries have been infamous for having practices which have not been considerate towards the environment. There have been numerous reports about harmful practices, such as the use of certain materials, which have had enormous emissions and have caused depletion of the environment. One of the ways the industry is now looking to make a positive impact is by adopting sustainability practices with finance, thus giving rise to the practice of ‘sustainable finance’ or ‘green finance’. This thesis focuses on studying how certain green finance instruments (sustainability linked bonds, green bonds, circular economy and impact investing) are being implemented for financing green projects and thereby promoting sustainability in the long run in these industries. The study has been conductive using a qualitative approach. The methodology involved adopting the triangulation method, including empirical data collection through extensive literature review along with conducting semi-structured interviews with professionals working iiwithin the field of green finance. The data collected was then analysed via an inductive approach.  The conclusion derived from the data collected shows a growing trend and a changing mindset (including accepting the risks involved) towards accepting the use of these green finance instruments in the best interest of the environment. The process of quantifying the impact caused by the use of green finance instruments as compared to the conventional finance methods is ongoing, and as a result, these instruments are still being researched and reworked for improvisation, which is an ongoing process. However, the presence of malpractices such as greenwashing serves as a hindrance to sustainable finance. Another major issue regarding this is the quantification of greenwashing. This also brings to light the need for increased regulation in this field. Nonetheless, it can be clearly concluded there is huge future scope for such instruments in the future. / Mänsklig verksamhet i samband med snabb industrialisering och globalisering har tyvärr orsakat allvarliga skador på planeten. I den onda cirkeln för utveckling fortsatte länderna mot att bilda utvecklade ekonomier, vilket resulterade i snabb utarmning av tillgängliga förnybara och icke-förnybara resurser. Det var först när effekterna av sådana hänsynslösa metoder började visa sig globalt (i form av miljöproblem som klimatförändringar, ökande föroreningsnivåer etc.) som insikten om att rädda planeten började slå igenom. Under årens lopp har studier genomförts för att utvärdera de skador som orsakats planeten genom flera tunga industriella metoder eller till och med genom mindre hushållsmetoder (såsom felaktig avfallssegregering och avfallshantering), och försök har gjorts för att sensibilisera världsbefolkningen om sådana frågor och det växande behovet av att integrera hållbarhet i affärsmetoder såväl som ett sätt att leva. Fastighets- och byggbranschen har varit ökänd för att ha metoder som inte har varit hänsynsfulla mot miljön. Det har kommit många rapporter om skadliga metoder, till exempel användning av vissa material, som har haft enorma utsläpp och orsakat utarmning av miljön. Ett av de sätt som branschen nu försöker påverka positivt är genom att anta hållbarhetspraxis inom finans, vilket har gett upphov till "hållbar finans" eller "grön finans". Denna avhandling fokuserar på att studera hur vissa gröna finansieringsinstrument (hållbarhetslänkade obligationer, gröna obligationer, cirkulär ekonomi och impact investing) implementeras för att finansiera gröna projekt och därigenom främja hållbarhet på lång sikt i dessa branscher.  Studien har genomförts med hjälp av en kvalitativ ansats. Metoden innebar att använda trianguleringsmetoden, inklusive insamling av empiriska data genom omfattande litteraturgenomgång tillsammans med semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma som arbetar inom området grön finansiering. De insamlade uppgifterna analyserades sedan med hjälp av en induktiv metod. Slutsatsen från de insamlade uppgifterna visar en växande trend och ett förändrat tankesätt (inklusive att acceptera de risker som finns) mot att acceptera användningen av dessa gröna finansieringsinstrument i miljöns bästa intresse. Processen att kvantifiera den påverkan som orsakas av användningen av gröna finansieringsinstrument jämfört med konventionella finansieringsmetoder pågår, och som ett resultat forskas dessa instrument fortfarande och omarbetas för improvisation, vilket är en pågående process. Förekomsten av oegentligheter som greenwashing utgör dock ett hinder för hållbar finansiering. En annan viktig fråga när det gäller detta är kvantifieringen av greenwashing. Detta belyser också behovet av ökad reglering på detta område. Trots detta kan man tydligt dra slutsatsen att det finns ett enormt framtida utrymme för sådana instrument i framtiden.