By owning our language and being confident in how we communicate we create our identity. But are all forms of communication equal? My degree project examines and exposes the feeling of being limited by your verbal ability. By using visual storytelling I want to share my experiences on what it can be like to be perceived as quiet and how obstructive it can be. Society expects introverted people to practice being more assertive, but my work just creates a place for them to be. Not wanting to talk does not mean that one has nothing to say.

På grund av bland annat övergödning finns det en ökad mängd kväve i regnet som faller på vår jord. Detta ändrar förutsättningarna för växtlighet. Ogräset brännässlan växer snabbt av den allt mer näringsrika jorden och får då en fördel gentemot andra växter. Genom att ta vara på den starka och outnyttjade råvaran, som jag anser att brännässlan är, vill jag agera hållbart både för människan och naturen. Jag vill kommunicera växtens goda egenskaper, som exempelvis högt näringsvärde via en nässeldryck. Formgivningsarbetet innefattar en grafisk profil samt en förpackning till en mousserande nässelnektar med vinkaraktär. En lokal produkt verkar för ett hållbart samhälle. Skandinaviens traditionella och naturliga kök kallas för ”New nordic cuisine”. Ett ökat intresse för lokal mat, hälsosamma drycker och hållbarhet bereder väg för ogräs på menyn. Jag marknadsför drycken i en PET-flaska svept med mönstrat papper. Förpackningens nässelmönster ska illustrera växtens vilda natur. PET valdes för att minska vikten vid transport och papper för att ge flaskan ytterligare en taktil dimension, samt en exklusivitet. Fokus har legat på det undersökande arbetet. Hur marknadsför man hållbarhet? Fält som jag har arbetat inom är bland annat: hälsa, semiotik, förpackningsdesign, materialundersökningar och begreppet ”rural urbanism”. Min slutsats är att nässlans många positiva egenskaper är en del i vår hållbara utveckling.

Arbetet syftar till att genom grafisk design lyfta upp problemet och de faror som ryttare utsätter sig själva och hästarna varje gång de rider på vägarna. För att ge ut mer information/statistik om problemet, har ett flertal undersökningar utförts. Dessa undersökningar ligger till grunden för vad som senare kom att bli en konstärlig artefakt.

Orden du gav mig. Har du någon gång tänkt på hur mycket intryck du får varje dag? Hur många saker som sägs till dig och hur du ställer dig till dem? Mitt examensarbete heter ”Orden du gav mig” och är en konstnärlig loggföring över en tidsperiod på 31 dagar under vintern 2017 där jag undersökt kausalitet mellan sociala intryck och självbild. För att förklara vad kausalitet så kan man tänka på engelskans ”cause” – orsak. Kausalitet kallas även för orsakssamband. Om kausalitet råder mellan två fenomen, kallas det ena orsak och det andra verkan. Arbetet gestaltas genom ett tidningsformat där fotografier, typografi och texter från olika källor hämtats och sammanställts för att skapa en kontext där ordförråd och bild står i relation till det intryck som rubriksatts för dagen det gäller. Precis som en nyhet så kan man även se på ett socialt intryck som en slags nyhet som dimper ned i knät. Och likt ett besked så sätter intrycket förutsättning för individ och självbilden. Det finns saker vi minns mer eller mindre ifrån en dag, intryck som etsar sig fast i minnet eller tynar bort beroende på hur stor influens det hade eller vi lät det ha för oss. Det kan handla om ett brev, sms, ett mail eller en konversation. Intrycken/nyheten är alltså själva ”orsaken” och "verkan" är effekten som sker, vilken innebörd orden får för individ. Det här fenomenet går hand i hand med det som kallas för ”pragmatism”. Tidningen jag gjort innehåller 31 dagar med samlade intryck. Intrycket används som rubriksättning och själva brödtexten och citaten är orddefinitioner som förklarar den abstrakta reaktionen jag upplevt inombords – tagen till sin absoluta spets och nästintill överdrift. Varje rubrik är taget från en reell situation genom kanaler såsom konversationer, e-post, sms, brev och sociala medier. Varje rubrik har en avsändare och en mottagare, men det är endast mottagaren som presenteras i tidningen.För mig har alltid ord betytt mycket och haft en enormt stor inverkan på mig som person. Meningar som kommer från människor ibland i välmening men också ibland för att såra eller kanske sätta på plats? Och tittar man på en global skala så betyder ord verkligen något. Ord kan forma individer, ord kan skapa rörelser, ord kan flytta landsgränser. Words do matter. Intryck och uttryck kan liknas vid design. Att ett intryck för mig också kan vara något som formger individs konstruktion, utseende och funktion. Med utgångspunkt från brukarens behov. Brukaren är andra människor, eller användaren. Vi talar om användare inom design – användarvänlighet, användbarhet. När blir en människa användbar? Lagom, pinsam, ful, fin, trevlig, snäll, glad, ledsen. Vi konsumerar människor, identiteter, "brands." Jag har använt mig av ordlistor och citat – i brödtexten och citat för att förenkla svårigheten i att kommunicera mina tankar genom att man tänker sig att reaktionen inombords kommuniceras genom en ordlista som representerar en inre reflektion och vissa citat hämtade från litterära källor får stå för de känslor som inte går att slå upp i en ordbok. Självbilden och självporträttet är den ända bildsättningen jag använt mig av. För utgångspunkten har varit mig själv som filter för reflektion av orsak och verkan. Idén kring bildsättningen har jag hämtat från Tehching Hsieh's perfomanceverk "Time Clock Piece" där han under ett års tid stämplar in i en gammal stämpelklocka, varje timme, varje hel timmes klockslag. Dygnet runt. Varje gång Tehching stämplar in dokumenteras ögonblicket med ett fotografi av sig själv taget i ett så kallat "mugshot"- manér eller vad som idag skulle kallas för en "selfie". "One Year Performance. 1980–1981 (Time Clock Piece). For one year, from 11 April 1980 through 11 April 1981, Hsieh punched a time clock every hour on the hour. Each time he punched the clock, he took a single picture of himself, which together yield a 6-minute movie. He shaved his head before the piece, so his growing hair reflects the passage of time." Källa: https://en.wikipedia.org/wiki/Tehching_Hsieh#One_Year_Performance_1980.E2.80.931981_.28Time_Clock_Piece.29 Den första upplagan av tidningen är tryckt med offset i endast 20 exemplar på ett 55 grams klassiskt "newsprint" papper, oerhört sprött och skört. Hashtagen nedan används för spridningen i sociala medier: #ordendugavmig

Intresset för friluftsliv ökar och de flesta människor har idag förutsättningar att regelbundet vistas i alpin miljö där lavinrisker förekommer, exempelvis på semesterresor. En av de grupper som vars vistelse ökar mest är är offpist skidåkare, men även ett ökat antal av skoteråkare, bergsklättrare och andra utövare av friluftsliv vistas i den alpina miljön. Skidåkning i alla former har länge varit en folkkär sport i Sverige och idag är offpist skidåkning och att “gå på tur” de grenar som fått ett stort uppsving speciellt bland yngre utövare. Det finns idag goda förutsättningar att hantera den alpina miljön med de risker den innebär genom att ha korrekt lavinutrustning, ha genomgått en lavinutbildning och ta del av de hjälpmedel som erbjuds i realtid. SVELAV, Sveriges lavinutbildningar som leds av Naturvårdsverket anordnar de svenska lavinutbildningarna för allmänheten och yrkesverksamma och håller internationell kvalité. Där det brister idag för många är utbildningsmomentet som uppfattas som svårtill-gängligt och många väljer på sin höjd att delta vid någon enstaka föreläsning i tron om att man därefter har den kunskap som behövs för att vistas säkert i lavinterräng i kombination med lavinutrustning. Detta medför en falsk trygghet och omedvetet utsätter de sig för onödiga risker i terrängen. Sedan 2000 talets början har ett 30-tal svenska skidåkare omkommit i lavinterräng och det ser i dagsläget inte ut att bli bättre. Syftet med examensarbetet är att öka riskmedvetenheten genom en interaktiv designlösning som får skidåkarna att uppmärksamma situationen de försätter sig i och därmed minska antalet lavinolyckor och dödsfall i Svenska fjällen. Tillsammans med SVELAVs experter och målgrup-pen har arbetet utforskat den nuvarande kommunikationen av risk i lavinterräng och potentiel-la designlösningar och kommit fram till att den analoga utbildningarna behövde bli digitala. Att hitta en mer attraktiv och lättillgänglig digital lösning är en förutsättning för att effektivare nå aktuell målgrupp som då kan få en medvetenhet om de risker de utsätter sig för, anpassa sitt beteende därefter och förhindra att skidåkare och andra som vistas i alpin miljö invaggas i en falsk trygghet i framtiden och genom detta minska antalet tillbud och dödsfall. Arbetet har resulterat i en informativ digital prototyp av SVELAVs introduktions utbildning till risker i lavinterräng, SVELAV Intro. Fokus ligger på funktionalitet, tillgänglighet till informationen och användarvänlighet som kritiska faktorer för att få den önskade effekten. I arbetet har den grafiska utformningen varit en viktig del för att tilltala målgruppen och få dem intresserade av utbildningen. Målet med den här webbaserade utbildningen är att den i det här fallet ska öka riskmedvetenheten och förståelsen om vikten av kunskap hos friluftsmänniskor för säkrare vistelser fjällvärlden.

Detta examensarbete är en del av utbildningen Kandidatpåbyggnad med inriktning Informatik som är ett påbyggnadsår för Grafisk design och webbutveckling på Jönköping University: School of Engineering. Vid en snabb granskning av hemsidor idag går det enkelt att se att det är dominerande att använda sans serif-typsnitt både till rubriker och i brödtext. I grafiska utbildningar lärs det ut att för bäst läsbarhet bör serifer användas i brödtext. Syftet med examensarbetet var att undersöka vad som påverkar läsbarheten på en digital skärm och varför det inte är vanligare att använda serifer på en webben, med tanke på hur långt tekniken kommit idag med nya högupplösta skärmar som inte borde påverka användningen av serifer. Syftet var även att undersöka om val av typografi idag alltid baseras på typografiska regler. Resultatet visade att ett serif-typsnitt upplevs som mer lättläst än ett sans serif-typsnitt oberoende på om de läses på en digital skärm eller på ett tryckt papper. Resultatet visade även att dominationen av sans serif-typsnitt på webben beror på en vana som hänger kvar sen förr, men att detta troligen kommer att förändras i framtiden. Det finns geografiska begränsningar i arbetet, då examensarbetet endast undersöker södra Sverige. För att öka validiteten kunde representanter från hela Sverige ha deltagit. Det hade kunnat påverka och förändra resultatet. Undersökningen hade kunnat förbättras generellt genom att utveckla den och använda fler typsnitt, för att få ett tydligare svar på frågeställningen den undersökte. Även detta hade kunnat påverka resultatet till något annat.

Storytelling is a marketing tool that works as a media where companies can communicate their history, values and message through stories. In order to meet customer demand for involvement and experiences, companies need to satisfy their emotional needs.  The usage of storytelling as a marketing method has grown and companies use it more and more to externally convey their message. Despite this development, there is a lack in the amount of research on how storytelling is used and how companies should go about applying storytelling in their marketing.  This study aims to develop recommendations for how storytelling can be applied in the physical environment. The aim of the study is to contribute to filling the theoretical gap that currently exists about how storytelling can be used in physical servicescapes. The study focuses on restaurant environments and deals with the physical environment and graphic design elements. Theories of storytelling, service landscape and design have been chosen for the study.  The study is based on the company's perspective and the two research questions read; How can companies work with storytelling within physical environment and graphic design and what factors are crucial in developing a storytelling concept? To create a deeper understanding, a qualitative method has been used where interviews combined with observations have been used as an approach to gather empirical data.  The results show that research is a fundamental step of the process of developing a storytelling concept. Through research, an understanding of the company, customers and competitors is created. Thorough preliminary work is critical for a successful communication of the message that is desired to be expressed to the customer. Other important steps are discussed in detail in the final chapter of the thesis. The study results in a model that includes the fundamental elements of creating an experience through storytelling and shows the different steps in the process of implementing storytelling. / Storytelling är ett marknadsföringsverktyg som fungerar som ett media för företag att förmedla företagshistoria, värdegrund och budskap genom berättelser. För att uppfylla kundens efterfrågan om involvering och upplevelser behöver företagen tillgodose deras känslomässiga behov.   Storytelling har växt som marknadsföringsmetod och företag använder storytelling i allt större utsträckning för att externt förmedla sitt budskap. Trots denna utveckling finns det brist i mängden forskning om hur storytelling används och hur företag ska gå tillväga för att applicera storytelling i sin marknadsföring.    Denna studie riktar sig till att utveckla rekommendationer för hur storytelling kan appliceras inom fysisk miljö. Målet med studien är att bidra till att fylla den teoretiska lucka som just nu existerar om hur storytelling konkret kan användas i fysiska servicelandskap. Studien riktar in sig på restaurangmiljöer och behandlar den fysiska miljön samt grafiska designelement. Till studiens referensram har teorier inom storytelling, servicelandskap och design valts.    Studien utgår från företagets perspektiv och de två forskningsfrågorna lyder ; Hur kan företag arbeta med storytelling inom fysisk miljö och grafisk design och vilka faktorer är avgörande vid utveckling av storytelling-koncept? För att skapa en djupare förståelse har en kvalitativ metod använts där intervjuer kombinerat med observationer har använts som tillvägagångssätt för att samla in empiri.   Resultaten som tagits fram visar på att research är en fundamental grundsten i processen att utveckla ett storytelling-koncept. Genom research skapas en förståelse för företaget, kunderna och konkurrenterna. Ett väl genomarbetat förarbete är kritiskt för en framgångsrik förmedling av det budskap som önskas uttryckas till kunden. Övriga grundstenar presenteras ingående i uppsatsens sista kapitel. Studien resulterar i en modell som består av grundstenarna för hur man skapar en upplevelse genom storytelling.

Denna undersökning handlar om hur konsumenten möts och påverkas av visuell kommunikation i livsmedelsbutiken. För att komma närmare svaret på dessa frågor har en fotodokumentation genomförts med en efterföljande analys av ett urval bilder, för att ge en bild av vad det är konsument möts av. För att få en förståelse för hur en konsument kan reagera på dessa visuella element samt för att få en uppfattning som konsumenternas konsumtionsmönster har en enkätundersökning genomförts där deltagarna fått möjlighet att svara på en rad frågor gällande sin konsumtion i livsmedelsbutiker och även fått lämna svar gällande olika visuella exempel från butik. Studien fokuserar på vad det faktiskt är konsumenten möts av inledningsvis, för att sedan undersöka i analysfasen hur olika konsumenter reagerar på olika visuella element.

Användare har idag höga krav på webbplatser eftersom det har blivit allt vanligaremed företag som väljer att kommunicera över internet. Användare blir otåliga efter 5-10 sekunder och det är därför viktigt att på ett effektivt sätt tillfredsställa användarnasbehov. Det räcker inte med att informationen finns på webbplatsen, utan den måstepresenteras på ett effektivt och tilltalande sätt, annars lämnar användaren webbplatsenoch går vidare till konkurrenten.Denna studie syftar till att skapa kunskap för olika aspekter inom grafisk design ochanvändbarhet för att sedan skapa förståelse för hur grafisk design kan användas för attöka användbarheten på en webbplats.Undersökningen utgår från teoretiska studier som har testats mot verkligheten genomenkäter och intervjuer. Denna empiri analyserades sedan genom att den jämfördesmed den teoretiska undersökningen för att ta reda på hur webbdesigners arbetar tillskillnad mot teoretiska påståenden. Analysen gav oss sedan kunskap och förståelseför att kunna svara på huvudfrågan om hur grafisk design kan användas för att ökaanvändbarheten på en webbplats.Analysen har visat att teorier för grafisk design och användbarhet inte alltid följs tillpunkt och pricka av webbdesigners. Det har även visats att det är av stor vikt att ha engod förståelse för grafisk design och användbarhet för att kunna tillfredsställa de högakraven som dagens användare har.De slutsatser vi har kommit fram till är att grafisk design är viktigt föranvändbarheten eftersom det ger större möjligheter att kunna framhäva innehåll,effektivisera användningen och göra webbplatsen mer tilltalande. Detta i sig ökaranvändarens förtroende för webbplatsen och gör användarna till effektivare brukareav webbplatsen. / Program: Interaktions- och kommunikationsdesignerutbildningen

Syftet med denna uppsats är att ta reda på vilka designprinciper som är viktiga för att en användare skall känna förtroende och trygghet när de handlar på en e-handelssida. Idag finns det tyvärr många e-handelssidor som är dåligt utformade och har dålig användbarhet. Det räcker inte att endast tekniken fungerar, utan användaren ska även förstå hur webbsidan används och hur denne ska navigera sig på webbsidan. Trygghet och förtroende är en viktig punkt för e-handelssidor, att handla på Internet ska kännas lika tryggt för kunderna som att handla i en vanlig butik. De huvudbegrepp jag har behandlat i denna studie är interaktionsdesign, informationsdesign och grafisk design.I min studie har jag valt att arbeta kvalitativt. Utifrån den teori jag tagit fram har jag kunnat relatera den redan existerande teorin med verkligheten. För att samla data i empirin har jag använt mig av två olika webbsidor för e-handel, en som säljer tjänster och en som säljer produkter. På dessa sidor har jag utfört användartester på sex personer i olika åldrar och olika erfarenhet med Internet och e-handel. Efter användartesterna intervjuade jag testpersonerna för att få deras synpunkter från användartestet och om webbsidan i allmänhet. Jag har även gjort en egen utvärdering av dessa webbsidor utifrån den framtagna teorin. I analysen jämför jag sedan min egen utvärdering och den data jag fått från användartesterna och intervjuerna med varandra.De slutsatser jag kommit fram till är baserad på analysen av den framtagna teorin och empirin. I slutsatsen svarar jag på min huvudfråga som handlar om vilka principer som är viktiga att beakta vid design av en webbplats för e-handel för att kunden ska känna förtroende för det säljande företaget. Denna fråga får jag svar på genom att svara på mina delfrågor.