Denna uppsats ämnar undersöka, problematisera och diskutera användningen av färgenrosa på feministiska kommunikationsbyråers hemsidor genom en diskursanalys. Det försäven ett resonemang kring vad användningen av rosa i denna kontext har för följder fördiskursen om färgen rosa och/eller feminism. Uppsatsen ska bidra till att ifrågasättanormer och strukturer inom en feministisk diskurs med avstamp i ett normkritisktperspektiv. Övriga teorier som underbygger analysen är bland annat Stuart Halls teorierom representation, Gillian Roses diskursteori, samt Yvonne Hirdmans resonemang omgenus. Resultatet redogör för en mångfacetterad tolkning av färgen, samt attanvändningen av färgen rosa blir en symbol för kommunikationsbyråernas feministiskaställningstagande. Användningen både upprätthåller och bryter normer om femininitetgenom att färgen blir en motsättning till maskulinitet.

Den här uppsatsen har syftet att undersöka diskurser och designstereotyper inom hållbarhetsdesign på ekologiska livsmedelsförpackningar. Undersökningen görs via en visuell och diskursanalys som granskar ett begränsat urval av produkter. Det görs även en komparativ visuell analys för att kunna sätta de ekologiska produkterna i relation till det normativa utbudet. Analyserna visar på tydliga mönster i framställningen av de ekologiska livsmedelsprodukternas identitet. Hållbarheten i de ekologiska produkterna representeras med främst gröna och vita färgval samt med en mer sammanhållen produktidentitet. Dessa representationer medför de identifierade diskurser, som framförallt är kopplade till hälsa, miljö och hållbarhet.

Uppsatsen undersöker förhållandet mellan den grafiska designpraktiken och den kritiskakartografin. Genom en kritisk diskursanalys undersöks hur produktionen, konceptet ochutformningen av kartorna i analysen förhåller sig till den sociala praktiken. De teoretiskautgångspunkterna i uppsatsen fokuserar på representation, kartografi, psykogeografi,deltagande- och konstnärlig utforskande praktiker samt diskurser. Kartor utgår ofta frånett universellt perspektiv och denna uppsats synliggör den makt som kartor besitter.Resultatet visar att kartor är högst beroende av sin kontext och styrks av att ses som enprocess snarare än en artefakt. Den har en unik möjlighet i att kunna kombinerageografisk information med annan information och genom formgivning synliggöra nyaperspektiv. Avslutningsvis hävdar uppsatsen att den grafiska praktiken och denkartografiska praktiken på många sätt är beroende av varandra och inte bör ses som tvåskilda praktiker, utan som olika dimensioner av varandra.

Uppsatsen har som syfte att undersöka om fyra restauranger i Malmö använder sig av nudging via grafisk design för att få folk att konsumera mer hälsosamt. Problemet är att fetma och dess följdsjukdomar ökar i Sverige. Samtidigt ökar även trenden med att äta ute. Jag har därför gjort en komparativ visuell analys av fyra menyer från restauranger i Malmö. Slutresultatet visade att de använder sig av såväl typografi som färg, hierarki och bilder som nudgingmetoder för att marknadsföra sina maträtter, men inte för att främja de mer hälsosamma alternativen. Genom min undersökning kan jag ge en grundläggande förståelse för begreppen menypsykologi och nudging, och hur man kan leda människor till att välja mer hälsosamma alternativ när de äter på restauranger.

I dag tillverkas produkter baserad på en linjär struktur. Detta medför att det globala avfallet ökar samtidigt som människan fortsätter att förbruka jordens naturresurser på att ohållbart sätt. Sverige är ett av länderna som har antagit FN:s globala mål för hållbar utveckling och ska mål 12 uppnås, som handlar om att säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster till år 2030, måste en omställning till ett cirkulärt samhälle ske. Syftet med min studie var att undersöka hur cirkulär design kan främja hållbar konsumtion genom produkter tillverkade av matavfall eller restprodukter från livsmedelsindustrin. Resultatet visade att det finns ett intresse av att konsumera inredningsprodukter tillverkade av matavfall och att det finns en positiv inställning till att förändra invanda konsumtionsmönster.

I en tid där den politiska retoriken alltmer öppet polariserar och stöter ut det som inte anses vara svenskt nog, utgår jag från min egen mixade bakgrund och viljan att omfamna det oönskade. Med avstamp i Guaman Pomas bokstavsformer, Chicha-affischens gradienter och väven som format utforskar jag visuella referenser som arv och nutida motstånd. / In a political time that incressingly polarizes and rejects what is not considered Swedish enough, I dive into my own mixed background, embracing the unwanted. Trough a visual mixture inspired by Guaman Poma's lettershapes, the Chicha posters' gradients, and the weave as a grid, I explore visual references as heritage and resistance.

Under en kris tenderar människor att aktivt söka upp information under pågående kris och vänder sig till alternativa källor om den primära upplevs otillräcklig. Därför är det extra viktigt att information finns tillgänglig samt att den är begriplig att förstå. I denna uppsats undersöks Sveriges 21 regioners startsidor. Syftet är att ur ett universellt utformningsperspektiv undersöka hur Sveriges regioner kommunicerar krisinformation visuellt. Genom metoden kvantitativ innehållsanalys har både det totala utrymmet och frekvensen av de visuella elementen färg, typografi och bild mätts. Fokus låg på att undersöka den visuella kriskommunikationen vilket kommunicerade pandemin covid-19. För att få en bättre förståelse i hur väl respektive region visuellt kommunicerade kris, relaterat till covid-19, jämfördes värdena med övrig visuell kommunikation. Undersökningsens resultat visar på att samtliga regioner i överlag är eniga i den visuella kriskommunikatinen när det gäller typografi och färger. Det som skiljer regionerna åt är användandet av bilder, där de olika typer av bild urskiljer varandra. Där somliga regioner väljer att kommunicera med enbart eller till stor del med illustrationer väljer andra regioner att kommunicera enbart eller till stor del med fotografier.

I samband med coronapandemin har intresset för odling ökat i Sverige. Odling har många positiva aspekter som produktion av livsmedel, ökat psykiskt välbefinnande, ökat biologisk mångfald samt att det kan skapa gemenskap. För att odla och plantera hemma kan jord köpas i påsar i många butiker. Däremot är ett stort problem i dagens samhälle ohållbara produktions- och konsumtionsvanor. Det finns studier som visar på att design kan användas som problemlösningsverktyg inom detta problemområde. I utgångspunkt ur detta har denna studie syftat till att ur ett designperspektiv undersöka hur blomjordsförpackningars visuella kommunikation ser ut kopplat till hållbarhet och ursprung. För att undersöka detta har metoderna visuell research och kvantitativ innehållsanalys utförts. Den visuella researchen utfördes genom en fotodokumentation i butiker utifrån ett strategiskt urval. Fotografierna gav en överblick över hur förpackningarna ser ut på den svenska marknaden idag. Resultatet av den visuella researchen låg till grund för den kvantitativa innehållsanalysen då analysenheterna var de blomjordsförpackningar som fotograferats. Den visuella innehållsanalysen visade på frekvensen av bland annat grafiska designelement samt miljö- och ursprungsmärkningar. Resultatet kan generaliseras till teoriområdena i studien, vilka huvudsakligen var visuell kommunikation och grafiska designelement, samt hållbar konsumtion och produktion. Huvudsakligen kan det sägas att det finns potential för visuell kommunikation att underlätta för konsumenter att göra miljövänligare val och därmed bidra till en hållbarare konsumtion av blomjordar. Det finns även utvecklingsmöjligheter för produkt- och förpackningsdesigners att bilda till en mer hållbar produktion. Denna studie visade nuläget på marknaden och kan därmed användas som utgångspunkt för framtida utvecklingsmöjligheter. Under våren har jag undersökt blomjordsförpackningar och de problem, kopplade till hållbarhet, som finns inom odlingsvarumärken idag. Ett tydligt problem var det överflödiga användandet av plastförpackningar, vilketbidrar till att något så naturnära som odling kan ha en negativ miljöpåverkan. Ytterligare problem med jordsäckarna är att de är stora, tunga och svåra att bära.Jag har med utgångspunkt ur FN:s globala hållbarhetsmål nummer 12, hållbar konsumtion och produktion och 13, bekämpa miljöförändringarna, skapat varumärket Jordnära. Varumärket har fokus på att arbeta med att minska plastanvändandet i dess förpackningarna. Ett sätt att göra detta är att sälja torkad jord som konsumenten själv får blöta upp innan användning, samt att sälja växtnäring i fast form i stället för flytande. Namnet Jordnära står för varumärkets fokus på jorden och växternas hälsa samt att produkterna produceras i Sverige, det vill säga nära. Jordnära vill hjälpa konsumenter att odla hållbarare. Den följande delen kommer visa hela min process med varumärket, från idé till slutgiltig produkt och utställning.

Konsumenter stöter på mängder av förpackningar både i butik och via nätet. En förpackning har stor betydelse när det kommer till att återspegla en produkt och ett varumärke. En ökad miljömedvetenhet hos konsumenter har påverkat företag till att skapa mer hållbara produkter och förpackningar där den visuella kommunikationen har en avgörande roll i hur varumärket uppfattas och försäljningen påverkas. Genom miljömärkningar, förpackningsmaterial och grafiska element som typografi, bild och färg kan förpackningar kommunicera hållbarhet.    Med hjälp av en kvantitativ innehållsanalys har ett urval engångsartikelförpackningar analyserats för att se hur de kommunicerar hållbarhet och miljö till konsumenterna.    Resultatet tyder på att varumärkena har tänkt till hur de kommunicerar hållbarhet med hjälp av de olika element som förekommer på förpackningarna, även fast de i sig själv inte är helt hållbara med tanke på att en majoritet av alla förpackningar är tillverkad av plast. Detta resultat visar på att det fortfarande finns potential för att skapa en mer hållbar marknad för engångsartiklar och deras förpackningar. Utifrån den vetenskapliga undersökningen fick jag komma på idéer för vad min designlösning skulle bli. Efter genereringar av idéer hamnade jag i att skapa ett varumärke med en stark inriktning på hållbarhet med produkter för hår- och hudvård för hotell, samt resor och hemmabruk. Genom att tillverka hållbara produkter och förpackningar ska det negativa trycket på miljön minskas. I den kreativa delen har jag arbetat utifrån fyra faser; idéfas, prototypfas, funktionsfas och gestaltningsfas där jag presenterar min arbetsprocess och slutligen mitt resultat.

Problemformulering:  Den biologiska mångfalden har de senaste årtiondena minskat drastiskt och vi är just nu i “jordens sjätte massutdöende” (Naturskyddsföreningen, 2023). Biologisk mångfald är inte enbart viktig för att det ska finnas variationer bland arter utan är avgörande för även vi människors överlevnad. Det är till största del vi människors ohållbara produktion och konsumtions fel att den biologiska mångfalden minskar vilket även betyder att nya sätt att leva och konsumera kan vara lösningen på att bevara den biologiska mångfalden.  Eftersom design historiskt har varit en del i att ändra på normer och livsstilar med hjälp av sina representationer kan design vara en del av lösningen till att få fler människor intresserade av att själva hjälpa till att skapa en biologisk mångfald med hjälp av sin egen livsstil. Kampanjbilder är en form av design skapad för att övertyga människor och få dem att agera. Därför var deras visuella kommunikation intressant att undersöka ur ett designvetenskapligt perspektiv.  Syfte:  Syftet i studien var att ur ett designperspektiv undersöka hur ett urval kampanjer från Sverige kopplade till biologisk mångfald kommunicerar visuellt.  Metod och material:  Metoden som användes var en semiotisk bildanalys av ett urval kampanjer kopplade till biologisk mångfald i Sverige.   Huvudresultat:  Kampanjerna använde sig av färger kopplade till naturen och känslor kopplade till positiva och negativa associationer, exempelvis glädje, skräck, naturen, döden. Dem hade mestadels fotografier och illustrationer föreställande insekter, djur och natur, använde främst asymmetriska kompositioner i fotografierna, sanserifftypsnitt och kontrastverkan.   För att nå ut till mottagare använde sig kampanjerna av olika retoriska medel, främst patos vilket handlar om att försöka väcka känslor i form av exempelvis rädsla, empati och hopp. Det var ett blandat resultat när det handlade om ifall kampanjbilderna använde sig av text och formuleringar som gjorde det tydligt för konsumenter om hur de kunde agera. Här återkom handlingsmetoden i form av att skänka pengar till en organisation, men även andra handlingsalternativ presenterades. I min kreativa del har jag arbetat fram mitt koncept och mina produkter genom en iterativ process där jag i samarbete med handledare och självständigt med hjälp av användartester har kommit fram till de bästa lösningarna för mitt projekt. Processen har inte varit helt rak och jag ändrade mig någonstans i mitten av processen från en idé om att skapa produkter som var ämnade för lag och föreningar att sälja, till att istället skapa produkter som kunde säljas under en sagovandring, något som bättre svarade på min kreativa brief och som kändes som ett hållbarare koncept.  Vid val av produkter utgick jag från min målgrupp och utefter dess intressen. Detta även vid andra designval och resultatet blev ett varumärke som på roliga sätt utbildar barnfamiljer om hur invasiva växter bör hanteras och som låter dem ”äta upp problemen” i formen av livsmedel baserade på dessa produkter.