Syftet med denna studie är att undersöka hur barnets grundkänslor kommer till uttryck i leken. För att svara upp till syftet har vi använt oss av två frågeställningar: Hur kommer barnets grundkänsla till uttryck, är det via kroppsspråket, verbalt eller båda? Hur bekräftar barn känslouttryck till andra barn, är det via kroppsspråket, verbalt eller båda? Vi valde att observera barn till barn interaktionen mellan de äldre barnen. För att vi bedömde att det vore lättare att urskilja deras känslouttryck och om de bekräftas. Vi observerade två grupper med fyra- respektive femåriga barn i deras fria lek. Observationen gjordes på en förskola i Mellansverige och blev totalt åtta timmar. Vi har använt oss av en kvalitativ observationsstudie och utgått ifrån ett eget observationsschema. I det har vi avgränsat oss till grundkänslorna glädje, intresse, ilska och ledsamhet för att observera hur barnen uttrycker sin känsla och bekräftar varandras känslor. Vi observerade om både uttrycket och bekräftelserna skedde verbalt, kroppsligt eller både på ett verbalt och kroppsligt sätt.   Resultatet visar på att barnen uttryckte och bekräftade varandra till största del med glädje och intresse i leken. De skapar att konflikter sällan uppstår och det kan vara en indikation på att barnen känner sig trygga med varandra. Grundkänslorna ilska och ledsamhet uttrycktes och bekräftades inte av barnen i samma utsträckning. Det fanns några barn i de olika grupperna som uttryckte grundkänslorna och bekräftelserna mer frekvent i relation till gruppens uttryck och bekräftelse resultat. I uttrycken av grundkänslorna var det två barn i både fokusgruppen och övriga gruppen som uttryckte ökad procentandel ilska och ledsamhet. I bekräftelsens resultat uttryckte två barn i fokusgruppen ökade procentandelar ilska och ledsamhet och i övriga gruppen var det tre barn som uttryckte högre procentandelar ilska, ledsamhet och intresse. I samtliga grundkänslor uttryckte barnen sig mest verbalt och med både verbalt och kroppsligt sätt. Barn behöver utveckla konstruktiva strategier i hanteringen om sina grundkänslor för att kunna agera i sin omgivning. Det skapar empatiska relationer och samhörighet i kamratkulturen.

Picture books are often used as an educational tool to develop childrens language and empathy. However norms in society suggest that some emotions are more acceptable than others. This caused an interest in how norms about emotions are reflected in picturebooks. The study aims to examine how emotions are expressed in Swedish picturebooks. What space different emotions get in relation to each other and how emotions are expressed depending on the gender and age of the characters.Using content analysis for a quantitative study of the emotions spelled out in the text and the emotions illustrated in the pictures allows for a comparison between how different elements in picturebooks express feelings. The expressed emotions are further examined from a norm critical perspective using Yvonne Hirdmanns theory of the gender system.The study shows that emotions are rarely named in the text but often illustrated in the pictures. The study also finds that not all emotions were represented in the material. It also became evident that women are portrayed as norm breaking by appropriating masculine characteristics and that norm breaking men are not represented in the material. In some books the heteronormative family were portrayed in the same way as in the 1970s. The conclusion is that norms in society are reflected in picturebooks and that it might have an educational effect not only on how and what emotions children should express, but also how parents and adults close to the children are expected to manage their emotions.

Mitt mål är att jobba med ett produktkoncept mot förskolan och skapa en leksak som välkomnar utforskande av känslor. Min önskan är att pedagoger och barn medvetet ska använda leksaken till att öppna upp dialog om känslor. Lek är en grundläggande rättighet, och viktigt för barns emotionella utveckling då de genom lek utvecklas emotionell, socialt, fysiskt och psykiskt. Att hantera sina känslor kräver träning och det är inte alltid så enkelt. Barn måste lära sig detta i tidig ålder då de är emotionella och låter känslorna styra väldigt mycket, så finns det också ett behov att lära sig att kontrollera och hantera känslorna.  Min förhoppning är att skapa en leksak som kan tas emot i förskolan och användas av barn och pedagoger för att tillsammans arbeta mot en mer social hållbar framtid. Desto mer träning barn får i de emotionella, desto mer förberedd och kunskap har de kring de bitarna som senare kan visa sig vara hjälpsam i deras sociala värld. Men som jag även upptäckte så kan det även påverka barnens akademiska kunskaper. Som förälder vill man sitt barns bästa, och ge dem den kunskap och verktyg man kan så att de ska vara rustad för livet i den mån som är möjlig. Man vill att de ska må bra, ha det bra och inte ha det kämpigt eller tufft. Med mitt arbete vill jag, och hoppas att jag kan ge ett verktyg som kan hjälpa barn att prata om känslor, och i det få en förståelse och lära sig hantera dem också. Syftet med mitt arbete är att ta fram leksaker som tillåter förskolebarn att utforska och leka med känslor