Bakgrund: Antalet olika sociala medier har ökat snabbt och har blivit allt fler det sista 10 åren. Unga vuxna (18–30 år) står för stor del av användningen av sociala medier. Ohälsan, speciellt psykiska ohälsan har också ökat de senaste 10 åren. Tidigare forskning visar att Facebook är ett av de ledande sociala medierna, forskningen indikerar också att flera hälsofaktorer kan påverkas av användningen av Facebook och andra sociala medier. Delar av sjuksköterskans roll är att identifiera faktorer som påverkar hälsan.  Syfte: Att beskriva unga vuxnas erfarenheter av att använda sociala medier med avseende på hälsan.  Metod: En beskrivande litteraturstudie av 11 kvantitativa artiklar från databasen PubMed.  Huvudresultat: Resultatet visade att unga vuxna rapporterade både positiva och negativa effekter på hälsan beroende på vilket sätt sociala medier användes samt vad individen hade för upplevelser av tiden som de spenderade uppkopplad på internet. Det rapporterades upplevd försämrad hälsa vid användning av sociala medier. Det rapporterades även att tid spenderat på Facebook kunde öka det sociala stödet och även den fysiska aktiviteten, därmed upplevdes ett bättre välmående. Positiva erfarenheter på sociala medier associerades även minska risken för ensamhet och även öka välbefinnandet. Negativa erfarenheter på sociala medier visade sig associera med depressiva symtom och ångestkänslor. Slutsats: Hälsan påverkas både positivt och negativt av tiden spenderad på sociala medier. Användning som styrts känslomässigt, påverkade psykiska hälsan negativt och depressiva symtom rapporterades. Detta i sin tur kan leda till ensamhet. Positiva erfarenheter rapporterades av de som har ett stabilt socialt nätverk runt sig och de som inte upplever negativa erfarenheter på sociala medier. Sjuksköterskor kan med hjälp av denna litteraturstudie få insikt hur sociala medier påverkar hälsan och använda kunskapen vid omvårdnads-samtal. / Background: The number of different social media is increasing rapidly and has increased the last 10 years. Young adults (18–30 years) account for a large part of the use of social media. Health, especially mental illness, has also increased in the last 10 years. Previous research shows that Facebook is one of the leading social media and that several health factors are affected by the use of Facebook and other social media. Part of the nurse's role is to identify factors that affect health. Aim: The aim was to describe young adults´ experiences of using social media with regard to public health.  Method: A descriptive literature review of 11 quantitative articles from the Medline database PubMed.  Main Result: The results showed that young adults reported both positive and negative effects on health depending on the way social media was used and what the individual had for experiences of the time they spent connected to the internet. There were reports of perceived deterioration in health when using social media. It was also reported that time spent on Facebook could increase social support and also physical activity, thus experiencing better well-being. Positive experiences on social media were also associated with reducing the risk of loneliness. Negative experiences on social media were found to be associated with depressive symptoms. Conclussion: Health was affected both positively and negatively by the time spent on social media. Use controlled emotionally affected mental health negatively, where depressive symptoms were experienced, which in turn can lead to loneliness. Positive experiences were reported by those who have a stable social network around them. With the help of this literature study, nurses can gain insight into how social media affects health and use the knowledge in nursing conversations.

Studien syftar till att öka kunskap och förståelse för hur olika grundskolor i Södra Sverige arbetar hälsofrämjande för att skapa god hälsa bland eleverna. Studiens målgrupp är skolans elevhälsoteam.Skolornas hälsoarbete belyses ur ett salutogent perspektiv där huvudfokus ligger på det hälsofrämjande arbetet snarare än det patogena, sjukdomsförebyggande. Studien har resulterat i en ökad uppfattning om de olika skolornas elevhälsoarbete samt elevhälsorepresentanternas upplevelser av det egna hälsofrämjande och förebyggande arbetet. Särskilt intressant för studien var elevhälsoteamens positiva respons till en eventuell samverkan med en folkhälsovetenskaplig kompetens, som fullt ut kan arbeta med hälsofrämjande insatser. Detta skulle kunna resultera i avlastning av arbetsuppgifter för elevhälsans medicinska kompetenser.

<p>The aim of this study was to investigate the importance of nature for the health and well-being of young adults. A qualitative method was used and data was collected through semi-structured interviews with eleven people from the ages of 15-20. The interviews were transcribed with the results of the study revealing that nearly everyone felt calm and relaxed while they were in a natural environment. The most common motivation to be outdoors was socializing with friends, performing any kind of sport and/or taking walks. Reasons to stay indoors were rainy, cold weather, lack of time, and in some cases circumstances related to their surroundings, such as where they live. The findings suggest that a natural environment has positive effects for the health of adolescents. Measures should be taken to promote the outdoors, especially for people who live in countries where the weather makes it less enticing to be outside, for example Northern Europe. Further research is needed to investigate <em>what</em> measures should be taken, and a suggestion for future research is to give adolescents an opportunity to provide with ideas.</p> / <p>Denna uppsats har skrivits med syfte att ta reda på vilken betydelse naturen har för ungdomars hälsa, samt redogöra för vad som får ungdomar att spendera tid utomhus respektive stanna inomhus. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. Intervjumaterialet transkriberades innan en innehållsanalys genomfördes. Studiens huvudresultat visade att vistelse i naturen gav ungdomar en känsla av avslappning och lugn och att naturen var en plats de trivs i. De vanligaste orsakerna till vistelse utomhus var umgänge med kompisar, utförande av någon typ av sport eller promenader. Anledningar till att stanna inomhus var regn och kyla, tidsbrist samt i vissa fall omständigheter på grund av omgivningen, såsom var boendet ligger i förhållande till naturen. Eftersom vistelse i naturen visade sig positivt för ungdomars hälsa bör åtgärder vidtas för att öka deras utomhusvistelse. Detta speciellt för ungdomar som bor i länder där vädret ofta gör det mindre lockande att gå ut, såsom i norra Europa. Vidare forskning behövs för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas och ett förslag är att ge ungdomarna själva chansen att komma med idéer.</p>

The aim of this study was to investigate the importance of nature for the health and well-being of young adults. A qualitative method was used and data was collected through semi-structured interviews with eleven people from the ages of 15-20. The interviews were transcribed with the results of the study revealing that nearly everyone felt calm and relaxed while they were in a natural environment. The most common motivation to be outdoors was socializing with friends, performing any kind of sport and/or taking walks. Reasons to stay indoors were rainy, cold weather, lack of time, and in some cases circumstances related to their surroundings, such as where they live. The findings suggest that a natural environment has positive effects for the health of adolescents. Measures should be taken to promote the outdoors, especially for people who live in countries where the weather makes it less enticing to be outside, for example Northern Europe. Further research is needed to investigate what measures should be taken, and a suggestion for future research is to give adolescents an opportunity to provide with ideas. / Denna uppsats har skrivits med syfte att ta reda på vilken betydelse naturen har för ungdomars hälsa, samt redogöra för vad som får ungdomar att spendera tid utomhus respektive stanna inomhus. Uppsatsen är av kvalitativ karaktär och empirisk data samlades in genom semistrukturerade intervjuer med elva ungdomar mellan åldrarna 15-20 år. Intervjumaterialet transkriberades innan en innehållsanalys genomfördes. Studiens huvudresultat visade att vistelse i naturen gav ungdomar en känsla av avslappning och lugn och att naturen var en plats de trivs i. De vanligaste orsakerna till vistelse utomhus var umgänge med kompisar, utförande av någon typ av sport eller promenader. Anledningar till att stanna inomhus var regn och kyla, tidsbrist samt i vissa fall omständigheter på grund av omgivningen, såsom var boendet ligger i förhållande till naturen. Eftersom vistelse i naturen visade sig positivt för ungdomars hälsa bör åtgärder vidtas för att öka deras utomhusvistelse. Detta speciellt för ungdomar som bor i länder där vädret ofta gör det mindre lockande att gå ut, såsom i norra Europa. Vidare forskning behövs för att utreda vilka åtgärder som bör vidtas och ett förslag är att ge ungdomarna själva chansen att komma med idéer.

Games are a natural part of many people's everyday lives and have gone from being a divergent interest to become Sweden's biggest cultural export. As a result from this expansion, digital tools had to be further developed and through this progress these tools have reached new areas of usage, which has created new challenges for game developers. The games that offers a higher purpose than pure entertainment goes under the genre serious games. Serious games are used in various application areas such as; in the military, health care, education, business, and psychology, which is the framework of this thesis. By combining and unifying previous research grounded in psychology and game science I want to answer the questions: How can games be used as a therapeutic tool in a child's grieving process? and, Which features should such a game focus on? These questions are answered through the information gathered from two interviews conducted with respondents that have different expertise within the area of this study, this to reach a broader perspective. A child's grieving process can manifest itself in various ways depending on the individual's level of sensitivity. It is therefore difficult to draw any general conclusions on how such a game should be designed. All games have the opportunity to motivate and engage, but this is not unique to a serious game and therefore a measurement function is essential in a digital rehabilitation tool to provide the therapist with valuable information about the patient. The figurative language makes it possible for the child to communicate where the spoken language sometimes has limits. For older children social support can be important as it creates opportunities to meet others in similar situations and together work towards improvement. Grief is a non-linear process and can present itself in many different ways and it is therefore important that the game should offer various turn-outs to make it adaptable for the individual. / Spel är en naturlig del i många människors vardag och har gått från att vara ett mer avvikande intresse till att bli Sveriges största kulturexport. Expanderingen har även lett till att dessa digitala verktyg har fått utvecklats och hitta nya användningsformer som därmed skapar nya utmaningar för spelutvecklare. Spel som har ett högre syfte än den rena underhållningen hamnar under genren serious games och används inom olika användningsområden såsom försvaret, sjukvården, utbildning, affärsrörelser och psykologi vilket är ämnet för denna uppsats. Genom att kombinera och sammanföra tidigare forskning som bottnar sig i psykologin samt spelvetenskapen vill jag besvara frågorna: Hur kan spel användas som ett terapeutiskt verktyg i ett barn sorgeprocess? och Vilka egenskaper bör ett sådant spel fokusera på? Dessa besvaras genom granskning av tidigare forskning samt empiriskt insamlat material från två intervjuer med personer med olika specialistkunskaper för att få ett bredare perspektiv. Barns sorgeprocesser kan te sig väldigt olika beroende på individen och därför är det mycket svårt att dra några generella slutsatser för hur ett sådant spel ska designas. Spel har som möjlighet att motivera och engagera och detta är inget unikt för ett serious game, därför blir en mätningsfunktion avgörande i ett digitalt rehabiliteringsverktyg och ett sätt att förse terapeuten med information om patienten. Det bildliga språket gör det också möjligt för barnet att enklare förmedla sina känslor eftersom det talade språket kan vara en begränsning. För de äldre barnen så kan socialt stöd genom spelet vara viktigt för att kunna träffa andra i samma situation och tillsammans bearbeta sorgen. Sorgen är ingen linjär process och kan visa sig på olika sätt och därför bör spelet erbjuda olika tillägg för att kunna anpassas till den enskilda individen.

This paper aims to describe the dynamics of objective health and welfare in five populations, from the year 2000 to 2009, qua a methodological study. It proposes a three step approach to ensure the validity criteria in the conducted research process: firstly, to identify the relevant variables as predictors of the two phenomena, empiric studies and sociological theories by Esping-Andersen (1999) Nussbaum (1999, 2000, 2011), were consulted. This (with the data availability) frames the study to include five related categories of objective health and welfare indicators, including (1) demographic (e. g. life expectancy (LE), total fertility rate (TFR)), (2) child-welfare (i. e. under-five mortality rate (U5MR), (3) welfare services (immunization coverage and prevalence of tuberculosis (TB)), (4) education, and (5) indicators on health expenditure (HE). The applied theoretical frame–in a combination with the four posed research questions–indicates a need of an overall methodological approach that is primary quantitative. The data analysis follows an observational epidemiological type that is descriptive study, to analyse the indicators in five populations and two control groups. The study obtains descriptive data from three data bases, which are selected upon a qualitative analysis, to account for their validity and reliability. Further data analysis is strengthened qua the inclusion of the two control groups of populations, when appropriate. Since it wasn’t possible to compare data on populations across time, due to different data production methodologies. Main findings indicate that HE, immunization, TFR, male and female LE, U5MR and school enrolment, tend to diverge between and within the five populations, expressed in absolute and relative terms. The comparison of the estimated data for the five populations with the two control groups of populations, shows that most objective health and welfare indicators tend to converge, (within categories 1, 2 and 3, except TFR) when expressed in absolute and relative terms. When estimated data is analysed in the light of two sociological theories, it is evident that the existing gap between male and female LE, U5MR, and HE indicators can improve further. / B

The purpose of the study is to investigate women’s experiences with psychological violence in intimate partner relationships in order to understand how they view their situation based on interactions with their environment and authority representatives. By highlighting this subject, the ambition was to expand knowledge to professionals who meet women in the targeted group, due to knowledge gaps and lack of awareness among professionals regarding how psychological violence affects women. A qualitative approach was used by reading seven autobiographies by women with experience with psychological violence to capture the women’s subjective experiences. The results were analyzed through content analysis which means that common themes were selected from each autobiography by a reading schedule to form a coding scheme. The results showed that the women were exposed to psychological violence in the form of controlling behaviors, isolation and the violence was alternated with warmth and love. The women share experiences regarding the expression and consequences of the psychological violence, while they share differences about interactions with the environment and authorities that contain both positive and negative experiences. The environment was shown to be vital for the woman's opportunities to leave the violent relationship. However, dilemmas may arise for friends and family to help the woman because they may feel codependent, which results in them feeling hopeless. This concludes that professionals and the women’s environment need more knowledge regarding how psychological violence manifests itself, its consequences and how the women normalizes the violence in order to understand the women’s conditions and help them break free from factors that are maintaining the violence. KEY WORDS: psychological abuse, intimate partner violence, effects on mental health, help seeking, men’s violence against women, professional approach

De utsattas erfarenheter av mobbning i arbetslivetMobbning eller kränkande särbehandling är en företeelse som reflekterar hur den psykosociala arbetsmiljön på arbetsplatser uppfattas av medarbetarna. Den psykosociala arbetsmiljön kan generera trivsel och gemenskap eller konflikter och utanförskap. Syfte med studien var att undersöka mobbning på olika arbetsplatser i Sverige, med fokus på stöd, hjälp och eventuella motverkande insatser, samt uppfattning om hur mobbning påverkar hälsan och välbefinnandet. Nio respondenter med olika yrken och från olika delar av Sverige intervjuades. Studiens resultat visade brister i stöd till de utsatta vilket berodde mest på passivt ledarskap, svag gruppdynamik, hög arbetsbelastning och orättvis arbetsfördelning samt brister i förebyggande insatser. Resultaten visade också att de utsatta upplevde påverkan på deras psykiska och fysiska hälsa samt på deras tillvaro. Studien visar att mobbning och kränkande särbehandling existerar i det svenska arbetslivet oavsett individernas yrkeserfarenhet, social, kulturell eller etnisk bakgrund.