No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att jämföra tre vårdcentraler i Stockholms läns landsting med avseende på hur de arbetar med nyckeltal i sin verksamhetsstyrning. Uppsatsen är utförd genom en flerfallsstudie och är baserad på både primär- och sekundärdata. Underlaget till studien har samlats in genom tre intervjuer med antingen verksamhetschef eller ekonomichef på respektive vårdcentral. Våra sekundärdata innefattar artiklar, elektroniska och tryckta källor.  För att kunna besvara uppsatsens syfte och frågeställningar samt för att kunna bearbeta våra empiriska data har vi valt några teorier och modeller. Modellerna berör styrprocesser och verksamhetsstyrning medan teorierna bemöter fenomenet nyckeltal. Dessa modeller och teorier har sammankopplats till vår empiri som ligger till grund för vår analys. I analysen får utvalda teorier och sekundärdata möta empirisk data i form av intervjuer. Jämförelser görs med respondenternas svar samt med uppsatsens angivna teorier och modeller. Vår avsikt var att utgå från primärdata med teorihänvisningar, med syfte att se om vi har fått svar på frågeställningarna. Mål- och resultatstyrning är den typ av styrning som används på vårdcentralerna i vår studie. De använder sig av nyckeltal i sin verksamhet för att exempelvis mäta och öka sin effektivitet och produktivitet. Med hjälp av nyckeltal utför de uppföljningar och jämförelser i sina verksamheter. Nyckeltalsanvändning är beroende på typen av verksamheten.

No description available.

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser hälso- och sjukvårdspersonalen hade i mötet med den döende patienten. Vidare var syftet att beskriva hur hälso- och sjukvårdspersonalen hanterade svårigheter som kunde uppstå i mötet med den döende patienten. Metod: Artikelsökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och Science Direct. Inklusionskriterier var vetenskapliga artiklar publicerade mellan åren 2000 – 2011, tillgängliga i fulltext, skrivna på svenska eller engelska samt att målgruppen var patienter 19 år och äldre. Huvudresultat: Flertalet studier visade att erfarenhet av omvårdnadsarbete med döende patienter skapade kunskap och trygghet för hälso- och sjukvårdpersonalen. Detta bidrog till en positiv inställning till omvårdnad av döende. Vidare visade studier att hälso- och sjukvårdspersonal upplevde arbetet med döende emotionellt påfrestande. För att hantera dessa känslor samt den stress de orsakade hos hälso- och sjukvårdspersonal användes individuella copingstrategier. Slutsats: Erfarenhet av arbete med döende patienter resulterade i positiva känslor hos hälso- och sjukvårdspersonal. Bristande erfarenhet i vård av döende skapade känslor som rädsla, ensamhet, stress samt hjälplöshet. De upplevelser som skapade negativa känslor hanterades individuellt med hjälp av copingstrategier, exempelvis humor, distansering och med stöd från kollegor.

No description available.

<p>Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt.</p><p>Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer.</p><p>Jag har sökt svar på följande frågeställningar:</p><p>• Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession?</p><p>• Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet?</p><p>Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter.</p><p>Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling.</p> / <p>A study based on the tension between different professional groups in health care in relation to developing care and introducing new work procedures. The purpose of the project has been to enhance the knowledge regarding professional identities and how they affect development of new work procedures in health care organizations.</p><p>The following issues have been looked into:</p><p>• Are there differences, and if so, what differences, in the view and practice of evidence based knowledge based on the clinical manager´s primary profession?</p><p>• How do clinical managers with different primary profession (nurses and physicians) experience their roll in developing new work procedures, and in applying evidence based knowledge?</p><p>This has been investigated quantitatively, by questionnaires to employed general practitioners and nurses at ten primary care unit within the County council of Örebro, in the middle of Sweden. To perceive a qualitative dimension, the clinical managers of the same units have been interviewed.</p><p>The study has not been able to show significant divergences in the views of the employees on the basis of the clinical manager´s primary profession. On the other hand, it is shown that the</p><p>system is not neutral regarding the clincal manager´s primary profession and that the professional groups have different views in significant aspects. This veryfies that the professional groups of employees are of crucial importance for the development of health care.</p>

Denna studie har sin utgångspunkt i spänningsförhållandet mellan sjukvårdens professioner i relation till vårdens fortsatta utveckling och införande av nya arbetssätt. Syftet med projektet har varit att öka kunskapen om de olika professionella identiteternas betydelse för utvecklingen av nya arbetssätt i hälso- och sjukvårdsorganisationer. Jag har sökt svar på följande frågeställningar: • Finns skillnader, och i så fall vilka, i sjukvårdspersonalens uppfattning om och tillämpning av evidensbaserad kunskap utifrån sin grundprofession och utifrån verksamhetschefens grundprofession? • Hur upplever verksamhetschefer med olika grundprofession sin roll i utvecklingen av nya arbetssätt i allmänhet och i arbetet med implementeringen av evidensbaserad kunskap i synnerhet? Detta har undersökts kvantitativt, via enkäter till anställda läkare och sjuksköterskor vid tio vårdcentraler i Örebro län samt kvalitativt via semistrukturerade intervjuer med verksamhetscheferna vid samma enheter. Studien kan inte påvisa skillnader i de anställdas förhållningssätt till evidensbaserad kunskap och tillämpning av denna utifrån verksamhetschefens grundprofession. Däremot påvisas att systemet inte är neutralt i förhållande till chefens grundprofession och att de olika professionella gruppernas förhållningssätt skiljer sig åt i viktiga avseenden. Detta styrker uppfattningen att sjukvårdens professioner är av avgörande betydelse för vårdverksamhetens utveckling. / A study based on the tension between different professional groups in health care in relation to developing care and introducing new work procedures. The purpose of the project has been to enhance the knowledge regarding professional identities and how they affect development of new work procedures in health care organizations. The following issues have been looked into: • Are there differences, and if so, what differences, in the view and practice of evidence based knowledge based on the clinical manager´s primary profession? • How do clinical managers with different primary profession (nurses and physicians) experience their roll in developing new work procedures, and in applying evidence based knowledge? This has been investigated quantitatively, by questionnaires to employed general practitioners and nurses at ten primary care unit within the County council of Örebro, in the middle of Sweden. To perceive a qualitative dimension, the clinical managers of the same units have been interviewed. The study has not been able to show significant divergences in the views of the employees on the basis of the clinical manager´s primary profession. On the other hand, it is shown that the system is not neutral regarding the clincal manager´s primary profession and that the professional groups have different views in significant aspects. This veryfies that the professional groups of employees are of crucial importance for the development of health care.

SAMMANFATTNING Bakgrund Arbetsplatser som bedriver hälso- och sjukvård är de verksamheter där flest arbetsskador och sjukdomar anmäls till följd av hot och våld. Sjuksköterskors arbetsmiljö påverkas av hot och våld då våldshandlingar sker i samband med det patientnära arbetet. Personcentrerad omvårdnad är en del av omvårdnaden som kan leda till vårdrelationer baserade på tillit och trygghet. Vårdrelationer kan skapa möjlighet för sjuksköterskor att få förståelse för patienters behov och resurser. Syfte Att beskriva hur hot och våld kan påverka sjuksköterskan i vårdrelationen med patienter inom hälso- och sjukvård. Metod Metoden som valdes var litteraturöversikt. Sökningar efter artiklar gjordes i databaserna PubMed, Medline och CINAHL. Resultatet baseras på 20 vetenskapliga artiklar som klassificerades, värderades och sammanställdes i en matris. Resultat Sjuksköterskor påverkades psykiskt och fysiskt av hot och våld. Konsekvenserna manifesterades genom att sjuksköterskor agerade utifrån ett undvikande beteende där försämrad kommunikation var ett återkommande problem. Strategier för att etablera och upprätthålla vårdrelationer med patienter visade sig vara sjuksköterskors förmåga att ge uttryck för lyhördhet och förståelse. Slutsats Kunskap kring hur vårdrelationen mellan sjuksköterskor och patienter kunde påverka förutsättningar för personcentrerad omvårdnad var nödvändig vid omvårdnad av hotfulla och våldsamma patienter. Otrygga arbetsplatser försämrade förutsättningarna för sjuksköterskor att erbjuda personcentrerad omvårdnad och vårdrelationer baserat på tillit och trygghet.

Hälso- och sjukvårdens ständigt pågående utveckling medför ökad arbetsmängd, högt arbetstempo och minskad återhämtning för medarbetarna. Mellanchefer är betydelsefulla för skapandet av hälsosamma arbetsmiljöer, men deras arbetsbörda och upplevda stress påverkar ett långsiktigt arbete med psykosocial arbetsmiljö. Syftet med studien var att belysa mellanchefers erfarenhet av att arbeta med psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård. Intervjuer genomfördes med 12 kvinnliga mellanchefer inom kommun och landsting. Utförda intervjuer skrevs ut ordagrant och analyserades med innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudkategorier och åtta underkategorier. Den första huvudkategorin beskrev mellanchefers strävan efter ett ändamålsenligt arbetssätt. Underkategorier som bildades beskrev deras erfarenhet av att vara lyhörd och närvarande, att förmedla information och tydlighet, att förebygga och hantera konflikter, att främja ett gott teamarbete samt att skapa delaktighet och ansvarskänsla. Den andra huvudkategorin beskrev faktorer som begränsar mellanchefers arbetssätt och underkategorierna skildrar mellanchefers erfarenheter av begränsningar i organisationen och ekonomin, bristande stöd samt önskemål om förbättringar. I diskussionen rekommenderas transformellt ledarskap och stöd för att uppnå god psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården. Studiens slutsats är att medarbetares och mellanchefers psykosociala arbetsmiljö måste ses i samhörighet, ur ett helhetsperspektiv, för att en god psykosocial arbetsmiljö skall uppnås inom hälso- och sjukvårdens organisation.