Bakgrund: Borderline personlighetsstörning är en komplex diagnos som även kan medföra ett flertal samsjukligheter så som depression och ångest. Patientgruppen påtalar vikten av respekt, förståelse och bekräftelse i mötet med hälso-och sjukvårdspersonal. Det framkommer även att patienter med borderline personlighetsstörning upplever stigmatisering och diskriminering från olika kontexter i samhället, bland annat från hälso- och sjukvårdspersonal. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa hälso- och sjukvårdspersonalens upplevelser och erfarenheter som kan förklara den upplevda stigmatiseringen av patienter med borderline personlighetsstörning. Metod: En allmän litteraturstudie. Resultat: Det identifieras negativa attityder hos hälso- och sjukvårdspersonal i interaktionen med patienter med borderline personlighetsstörning. Det framkommer att det finns en bristande kunskap samt bristande riktlinjer i vårdandet av patientgruppen. Hälso- och sjukvårdspersonal uttrycker också rädsla och oro samt irritation och frustration i vårdrelationen. Slutsats: Hälso- och sjukvårdspersonal och sjuksköterskor i synnerhet påtalar att bristande utbildning och riktlinjer gör det svårt i interaktionen med patienter med borderline personlighetsstörning. Känslor av sårbarhet och rädsla yttrar sig till följd av patienternas manipulativa och uppmärksamhetssökande beteenden. Även irritation och frustration var något personalgruppen upplevde då behandlingsprocessen gick mycket långsamt och i emellanåt stod still. / Background: Borderline personality disorder is a complex diagnosis that can also cause a number of comorbidity´s such as depression and anxiety. The patient group emphasizes the importance of respect, understanding and confirmation in the meeting with health care professionals. It also emerges that patients with borderline personality disorder experience stigmatization and discrimination from different contexts in society, including from healthcare professionals. Objective: The purpose of the literature study was to elucidate the health professionals' experiences that can explain the perceived stigmatizaton of patients with borderline personality disorder. Method: A general literature study. Results: Negative attitudes of health professionals are identified in the interaction with patients with borderline personality disorder. It appears that there is a lack of knowledge and guidelines in the care of the patient group. Healthcare professionals also express fears and anxieties as well as irritation and frustration in the care relationship. Conclusion: Healthcare professionals and nurses in particular argue that lack of education and guidelines make it difficult in the interactions with patients with borderline personality disorder. Feelings of vulnerability and fear commented due patients' manipulative and attention-seeking behaviors. Even irritation and frustration were something personal group experienced when the treatment process went very slow and occasionally stood still.

Bakgrund: HIV är en kronisk immunsjukdom. Idag lever cirka 40 miljoner av världens invånare med HIV. Dagens effektiva behandlingsmetoder innebär att människor med HIV kan vara helt symtomfria utan risk att föra smittan vidare. Personer med HIV upplever att sjukdomen påverkar livssituationen på flera plan då stigmatisering och diskriminering fortfarande är vanligt förekommande i samhället. Syfte: Syftet är att beskriva hur personer med HIV upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: Litteraturöversikten genomfördes enligt Fribergs metod, där databassökning genomfördes i Medline och Cinahl Complete. Sökningarna resulterade i tio artiklar som besvarar studiens syfte. Artiklarna var både av en kvalitativ och kvantitativ design som genomgick en noggrann kvalitetsgranskning. Detta inkluderade även etiska aspekter för att säkerställa att artiklarna höll en hög vetenskaplig standard. Resultat: Resultatet visar att personer med HIV har upplevt både negativa och positiva möten med hälso- och sjukvårdspersonalen. Negativa möten orsakades av ett dåligt bemötande, stigmatisering och diskriminering samt bristfällig kommunikation och information. Positiva möten byggdes på goda kunskaper, lyhördhet, empati samt stöd. Resultatet presenteras i fem teman. Diskussion: Resultatet diskuterades utifrån vårdrelationens betydelse för omvårdnad. Konsensusbegrepp, Travelbees omvårdnadsteori samt hur information och kunskap påverkar patientens upplevelse av vårdmötet låg även i fokus för diskussionen. / Background: HIV is a chronic immune disease. Around 40 million people live with HIV in the world today. The effective treatments that exists today means that people with HIV can be completely symptom-free without the risk of passing on the disease. People with HIV feel that the disease affects different aspects of their lives, due to the fact that stigma and discrimination are still common in today's society. Aim: The aim is to describe how people with HIV experience the encounter with healthcare personnel. Method: The literature review was conducted according to Friberg´s method, where the database search was carried out in Medline and Cinahl Complete. The searches resulted in ten articles that answered the aim of the study. The articles were of both a qualitative and quantitative design that underwent a thorough qualitative review. Results: The results show that people with HIV have experienced both negative and positive encounters with healthcare personnel. Negative encounters were caused by poor attitudes, stigmatization, discrimination, inadequate communication and information. Positive meetings were built on good knowledge, responsiveness, empathy and support. The results are presented in five themes. Discussion: The results were discussed based on the importance of how the relationship between healthcare personnel and patients’ effects nursing and how information and knowledge among healthcare personnel affects the patient's experience of care. Consensus Concepts and Travelbee's nursing theory were also used in the discussion.

Bakgrund: Orsaken till att en person genomgår en stomioperation kan vara på grund av olika sjukdomar eller hälsotillstånd. Personer som genomgått en stomioperation kan behöva stöd från både familj och vårdpersonal då en livsförändring har skett. Information, undervisning och vägledning från sjuksköterskan är av stor vikt för att personen ska kunna hantera sin stomi. Syfte: Syftet var att belysa vuxna personers upplevelser av att leva med tarmstomi. Metod: En litteraturöversikt valdes som metod där elva vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod ingick. Artiklarna söktes fram från två databaser som var CINAHL Complete och Medline. Artiklarna analyserades med hjälp av Fribergs granskningsfrågor som sedan sammanställdes där likheter och skillnader tematiserades. Detta var underlag för litteraturöversiktens resultat. Resultat: Fyra teman identifierades i resultatdelen. Temana var förändrad kropp, samliv, rädsla/oro och förberedelser. Två subteman valdes under temat förberedelser som var positiva aspekter av förberedelser och negativa aspekter av förberedelser. Diskussion: I metoddiskussion diskuterar författarna sina svagheter och styrkor i det genomförda arbetet. I resultatdiskussion diskuterar författarna resultatens fyra teman relaterat till Dorothea Orems omvårdnadsteori där egenvård är en central del. / Background: The reason why a person goes through a stoma surgery can be due to various diseases or health conditions. Individuals who go through a stoma surgery can be in need of support from both healthcare professionals and family since a life change has occurred. Information, education and guidance from nurses are vital for the person to be able to manage their stoma. Aim: The aim was to describe adults’ experiences of living with intestinalstoma. Method: A literature review was conducted using eleven scientific articles, of which included both qualitative and quantitative methods. The articles were selected from two databases; CINAHL Complete and Medline. The analytical framework was chosen to analyze the article was Fribergs. This form of analysis highlighted thematic similarities and differences in the articles. This was the grounds for the result of the literature review. Results: Four themes were identified throughout the research. The themes were the following; changed body, cohabitation, fear/worry and preparations. Two subthemes were chosen under the theme preparations as positive aspects due to preparations and negative aspects due to preparations. Discussion: In the discussion of methods, the authors discuss the weaknesses and strengths of the research process. In the discussion of results, the authors discuss the four main concluding themes of the research in relation to Dorothea Orems nursing theory where self-care plays a central role.

Meticillinresistent Staphylococcus Aureus (MRSA) är en bakterie som är resistent mot olika typer av antibiotika. Spridningen av MRSA utgör ett hot mot modern medicin och möjligheten till en effektiv behandling och vård. Hälso- och sjukvårdspersonal bör arbeta förebyggande för att på så vis minska spridningen av MRSA, vilket är en viktig del av arbetet mot antibiotikaresistens. Hälso- och sjukvårdspersonalen är de som är i frontlinjen för att vårda patienter med MRSA, därmed fokuserar denna studie på deras upplevelser av att vårda dessa patienter. En litteraturöversikt genomfördes och resultatet visar att det finns kunskapsskillnader mellan hälso- och sjukvårdspersonal. Mängden kunskap påverkar även hälso- och sjukvårdspersonalens attityd av att vårda MRSA - smittade patienter. Det framkommer att hälso- och sjukvårdspersonalen är rädda för att bli smittade av MRSA, vilketupplevs skapa en barriär mellan hälso- och sjukvårdspersonal och patient. Denna rädsla kan prägla vården som ges vilket kan riskera att drabba patienterna negativt med en känsla av att vården distanseras som följd. Dessutom anses tidsbrist vara en faktor som gör det svårare att förebygga infektioner och kan leda till en bristande handhygien. Sammanfattningsvis medför en ökad kunskap om MRSA att hälso- och sjukvårdspersonalen känner sig säkrare och tryggare i sitt vårdande jämfört med de med lite kunskap, som ofta är rädda och kan överdriva användandet av handskar och desinfektionsmedel. / Methicillin Resistant Staphylococcus Aureus (MRSA) is a bacteria that is resistant to several forms of antibiotics. The spread of MRSA thus possess a threat to modern medicine and the possibility of effective treatment and care. To reduce the risk of MRSA spreading, healthcare professionals should work preventively, which is an important part of the work regarding antibiotic resistance. Due to the fact that healthcare professionals are those in the frontlines in the care of patients with MRSA, this study focuses on their experiences caring for said patients. Furthermore, a literature overview was used to perform this study. The result shows that there are differences in knowledge between the healthcare professionals. The amount of knowledge is also found to influence the attitude of healthcare professionals in caring for MRSA-infected patients. The results also showed that healthcare professionals were afraid of being infected by MRSA themselves. This fear could be reflected in their care which risked affecting the patients negatively with a feeling of isolation as a result. Furthermore, increased workload and lack of time was seen as a factor that made it more difficult to prevent infections and could lead to a poor execution of hand hygiene. In conclusion, Increased knowledge regarding MRSA made the healthcare workers more secure and comfortable in their care in comparison to those with little knowledge who were often scared and exaggerated their use of gloves and disinfection.

Background: Infectious diseases due to viruses often originate from infected humans and animals and have for a long time been a major threat to humans and society. In December 2019, a new coronavirus was discovered which has been named SARS-CoV-2 and causes the disease Covid-19. This leads to a pandemic and quickly puts great pressure on healthcare globally. Being a nurse during a pandemic has proven to be challenging but also rewarding. Aim: The aim was to examine the experiences of registered nurses caring for COVID-19 patients. Method: The method is a literature review based on 7 qualitative, 2 quantitative and one mixed article. The articles were obtained in the databases CINAHL Complete and PubMed, published in the last 2 years with the keywords Nurses, Experience, Attitude, Nursing, Nursing care and Covid-19. The analysis method used was Friberg's and Henderson's nursing theory was used as a model.Results:The analysis identified three themes. To work under threat of infection, to perform nursing in challenging circumstances and changed view of the nursing profession. Conclusion: Nurses who worked with care of Covid-19 patients experienced that lack of experience led to clinical nursing suffering. The fear of becoming infected affects them both mentally and physically. It was an ethical dilemma to perform care of infectious patients without adequate protective equipment. The support from society and patients has strengthened nurses' profession.Keywords:Attitude, Covid-19, Experience, Nurses, Nursing, and Nursing care. / Bakgrund: Smittsamma sjukdomar på grund av virus härstammar ofta från sjuka människor och djur och har länge varit ett stort hot mot människan och samhället. I december 2019 upptäcktes ett nytt coronavirus som får namnet SARS-CoV-2 och orsakar sjukdomen Covid-19. Det leder till en pandemi och sätter snabbt stor press på sjukvården världen över. Att vara sjuksköterska under en pandemi har visat sig vara utmanande men även givande. Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med Covid-19. Metod: Metoden är en litteraturöversikt baserad på 7 kvalitativa, 2 kvantitativa och en mixad artikel. Artiklarna hittades i databaserna CINAHL Complete och PubMed och var publicerade de senaste två åren. Sökord som användes var Nurses, Experience, Attitude, Nursing, Nursing care och Covid-19. Analysmetoden som användes var enligt Friberg och Hendersons teori användes som teoretisk utgångspunkt.Resultat:Analysen identifierade tre teman. Att arbeta under hot om smitta, Att utföra omvårdnad under utmanande omständigheter samt Förändrad syn på sjuksköterskeyrket. Slutsats: Sjuksköterskor som arbetat med vård av patienter med Covid-19 har upplevt att bristande erfarenheter lett till att den kliniska omvårdnaden blir lidande. Rädslan av att bli smittad påverkade dem psykiskt och fysiskt. Det var ett etiskt dilemma att utföra vård av smittsamma patienter utan adekvat skyddsutrustning. Stöd från samhället och patienter har stärkt sjuksköterskornas profession.

Bakgrund: Alla diabetiker erbjuds screening av ögonbottnen för diabetesretinopati så att den ska kunna upptäckas och behandlas i tid. Enligt Region Skånes riktlinje för screening av diabetesretinopati kan en traditionell funduskamera eller en wide field ka-mera som täcker 80 procent av näthinnan användas, något som hittills enbart Optos kan. Syftet med studien var att undersöka hälso- och sjukvårdspersonalens uppfattningar om Optos i samband med screening av diabetesretinopati. Metod: Femton ögonmottagningar visade sig använda Optos. Av dessa deltog tio i tvär-snittsenkätstudien. En webbenkät utformades bestående av öppna och multiple-choice frågor. Fritextsvaren analyserades med innehållsanalys som resulterade i ett antal kategorier och respektive svarsfrekvenser. Resultat: Optos uppfattades som en användar- och patientvänlig metod vilken kan öka tillgängligheten. Skärpan i Optomap uppfattades vara god, men något sämre än i fun-dusbilderna. Några uppfattade Optos som en bra metod för screening av diabetesretino-pati. Andra ansåg att användning av Optos skulle innebära en patientrisk. Då den sämre centrala skärpan skulle kunna leda till underdiagnosticering alternativt att Optomaps stora täckningsgrad skulle kunna vara anledning till en överdiagnosticering. Ett stort externt bortfall begränsar studieresultatets generaliserbarhet. Slutsats: Uppfattningar huruvida Optos anses vara lämpligt att användas i samband med screening av diabetesretinopati går isär och lämpliga användningsområden behöver definieras närmare. / Background: Screening for retinopathy is offered to all diabetics to allow detection and treatment on time. According to a regional guideline for screening of diabetic retino-pathy traditional fundus camera may be used or a wide field camera picturing 80 % of the retina, something nowadays only Optos can do. Aim of this study was to investigate health personnel’s attitude towards Optos in the context of diabetic retinopathy screening. Methods: Fifteen eye clinics using Optos were identified and ten of those took part in this survey. Self-administered questionnaires with multiple-choice and open questions were used. Free text answers were analysed using context analysis with determination of frequencies for the evolving categories. Results: Optos was perceived as being user and patient friendly, as well as being able to increase accessibility. Optomap had good but digital fundus pictures better perceived acuity. According to some was Optos a good method for screening of diabetic retino-pathy and inappropriate according to others apprehending a patient risk. Expecting underdiagnosis due to less central acuity alternatively overdiagnosis due to Optomap covering 80 % of the retina. High drop-out rate eventuates limited validity. Conclusions: Diverging attitudes emerged whether Optos is suitable for screening of diabetic retinopathy. Its appropriate use needs to be defined in further detail.

Bakgrund Endometrios är en inflammatorisk sjukdom som drabbar kvinnor. Det är ofta ett smärtsamt tillstånd då endometriet återfinns utanför livmodern. Ungefär 190 miljoner kvinnor beräknas vara drabbade av sjukdomen. Hälso- och sjukvårdspersonalen saknar tillräcklig kunskap om endometrios vilket är en grundläggande del i att kunna förstå och möta kvinnornas behov. Ett av sjuksköterskans omvårdnadsansvar är att lindra lidande som uppstår. Syfte Syftet var att belysa kvinnor som lider av endometrios och deras upplevelse av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke- systematisk litteraturöversikt valdes som metod för det självständiga arbetet och baserades på 16 vetenskapliga artiklar av kvalitativ och kvantitativ metod. Artiklarna har hämtats från databaserna PubMed och CINAHL med hjälp av olika sökkombinationer. Sophiahemmet Högskolas bedömningsinstrument för kvalitetsgranskning användes för att granska de vetenskapliga artiklarna. En integrerad analys genomfördes sedan på de vetenskapliga artiklarnas resultat vilket utmynnade i tre huvudkategorier samt åtta underkategorier. Resultat Det samlade resultatet ledde till tre huvudkategorier: “Kommunikation med hälso- och sjukvårdspersonal”, “Bemötande” och “Svårigheter att få en diagnos” som alla beskriver hur kvinnorna upplevde mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Resultatet belyste att majoriteten av kvinnorna upplevde ett bristfälligt bemötande. Kvinnorna behövde kämpa för att bli hörda och det fanns brister i kommunikationen med hälso- och sjukvårdspersonal. Kvinnorna upplevde även att de fick ofullständig information kring endometrios. Slutsats Kvinnorna upplevde i många fall ett undermåligt bemötande från hälso- och sjukvårdspersonal när de sökte vård för endometrios. Det bristfälliga bemötandet ledde till att symtomen på endometrios normaliserades då kvinnornas upplevelser inte togs på allvar av hälso- och sjukvårdspersonal. Följden av detta resulterade i ett vårdlidande för kvinnorna. När ett personcentrerat förhållningssätt användes kände kvinnorna sig sedda av hälso- och sjukvårdspersonal och nöjda med sin vård. Fortsatt forskning om endometrios är av stor vikt för att möta kvinnornas behov. / Background Endometriosis is an inflammatory disease that affects women. The condition is often painful since the endometrium is found outside the uterus. Approximately 190 million women are estimated to be affected by the disease. Health care professionals lack adequate knowledge about endometriosis, which is a fundamental part of being able to understand and meet women's needs. One of the nursing responsibilities that nurses have is to alleviate the suffering that occurs. Aim This study aimed to describe women suffering from endometriosis and their experience of meeting healthcare professionals. Method A non- systematic literature review was chosen as the method for the independent work and was based on 16 scientific articles on qualitative and quantitative methods. The articles have been retrieved from the databases PubMed and CINAHL using various search combinations. Sophiahemmet University's assessment for quality was used to review the scientific articles. An integrated analysis was applied to the results of the scientific articles, which resulted in three main categories and eight subcategories. Results The overall result led to three main categories: "Communication with health care professionals", "Treatment" and "Difficulties in getting a diagnosis" which all describe how the women experienced the meeting with health care professionals. The results highlighted that the majority of women experienced inadequate treatment. The women had to fight to be heard and there were shortcomings in communication with health care professionals. The women also experienced that they received incomplete information about endometriosis. Conclusions In many cases, the women experienced substandard treatment from the health care professionals when they sought care for endometriosis. The inadequate treatment led to the normalization of the symptoms of endometriosis, as the women's experiences were not taken seriously by the health care professionals. The consequence of this resulted in suffering for the women. When a person- centered approach was used, the women felt seen by health care professionals and satisfied with their care. Continued research on endometriosis is of great importance to meet the women’s needs.

Bakgrund: Våld i nära relationer mot kvinnor är ett tilltagande globalt folkhälsoproblem där var tredje kvinna världen över någon gång har upplevt våld i en nära relation. Våldet kan visa sig som psykiskt, fysiskt och sexuellt våld som medför allvarliga konsekvenser för de utsatta kvinnorna. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en viktig roll i bemötandet med våldsutsatta kvinnor och bär en nyckelroll i att skapa en förtroendefull relation med patienten.  Syfte: Syftet var att belysa hur kvinnor som utsatts för våld i nära relation upplever bemötande från hälso- och sjukvårdpersonalen.   Metod: Denna litteraturöversikt grundades av tio kvalitativa originalartiklar. Artiklarna inhämtades via databaserna Cinahl Complete och PubMed. Data analyserades enligt Fribergs analyssteg.   Resultat: I denna litteraturöversikt identifierades fem huvudteman: Bli tagen på allvar, Vikten av tillit, Empati, Säkerhet och Betydelsen av stöd. När hälso- och sjukvårdspersonalens bemötande upplevdes som negativt upplevde de våldsutsatta kvinnorna känslor av ensamhet, skam, att de inte blev tagna på allvar och skuldbelagde sig själva. Sammanfattning: Resultatet visar att våldsutsatta kvinnorna i nära relationer hade övervägande negativa erfarenheter av bemötandet från hälso-och sjukvårdspersonalen. De upplevde att hälso- och sjukvårdspersonalen saknade empati och kunskap i att både ställa frågan om våld i nära relationer och att besitta kunskap i vilka stöd och resurser som fanns att hänvisa till. / Background: Intimate partner violence is a global increasing public health problem where one in three women in the world has experienced violence from their partner during their lifetime. The violence includes different types among others psychological, physical and sexual violence and has severe consequences for the woman. Healthcare professionals has an important role in the treatment of women subjected to intimate partner violence and plays a key role in stablishing a trusting relationship with the patient. Aim: The purpose of this literature review is to shed light on the experience of women who are subjected to intimate partner violence encountering healthcare professionals. Method: A literature review based on results extracted from ten qualitative articles and the articels were collected from the databases Cinahl complete and PubMed. Data was analyzed based on Fribergs four analysing steps.   Results: Four themes were identified in this literature review: The importance of trust, Be taken seriously, Empathy, Safety, and The importance of support. Women who have been exposed to intimate partner violence experienced feelings of loneliness, shame, not being taken seriously and blamed themselves when the treatment of the health care professionals was perecived as negative. Summary: Women who are subjected to intimate partner violence had predominantly negative experiences encountering healthcare professionals. They felt that the healthcare professionals lacked empathy and knowledge in both asking the question about being exposed to violence, providing support and referral to available resources where these women could get help.

Bakgrund: Våld mot kvinnor i nära relationer är ett folkhälsoproblem globalt och i Sverige. Hälso- och sjukvården anses vara den instans dit våldsdrabbade kvinnor först söker sig för hjälp. Detta innebär att sjuksköterskor oavsett arbetsområde troligtvis kommer möta våldsutsatta kvinnor. För att kunna bemöta, ge omvårdnad och trygghet till dessa kvinnor personcentrerat, är det av vikt att belysa hur den våldsutsatta kvinnan upplever mötet med vårdpersonal. Syfte: Identifiera hur vuxna kvinnor utsatta för våld i nära realtioner upplever mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En allmän litterturstudie där 10 resultatartiklar granskades och analyserades med tematisk analys. Resultat: Känslor av att bli förminskad eller inte bli tagen på allvar identifierades. Känslor av skuld, skam och pinsamhet förstärktes genom vårdpersonalens bemötande. Detta bidrog till att kvinnor tvekade eller avstod från att söka hjälp. Många kvinnor upplevde att fokus låg på att behandla fysiska skador medan deras psykiska behov prioriterades i andra hand. Kvinnor uppgav att vårdpersonal inte frågade dem om våld i hemmet. När frågan ställdes upplevde kvinnorna att det var av vikt att den ställdes på rätt sätt och vid rätt tillfälle. Konklusion: Våldsutsatta kvinnor upplever brister i mötet med hälso- och sjukvårdpersonal. Sjuksköterskor och annan vårdpersonal kan genom sitt bemötande skapa en bättre vårdupplevelse för dessa kvinnor. / Background: Intimate partner violence against women is a public health problem, both globally and in Sweden. Healthcare is considered to be that instance were abused women primarily seeks help. This means that nurses, regardless of workplace, probably will meet abused women. To be able to respond and provide person-centered care and a feeling of safety, it is important to illustrate how the abused woman experiences the encounter with healthcare professionals. Aim: Identify how abused adult women experiences the meeting with healthcare professionals. Method: A general literature study in which 10 articles were examined and analyzed with a thematic analysis. Result: Feelings of beeing diminished and not taken seriously were identified. Feelings of guilt, shame and embarrassment were increased by the actions of healthcare professionals. This contributed to women hesitating or refraining from seeking help. Many women felt that the focus was on treating physical injuries, while their mental health was prioritized secondarily. Women stated that helathcare did not ask them about domestic violence. It was important that the question was asked in the right way and at the right time. Conclusion: Abused women experience deficiencies in meeting with healthcare professionals. With their treatment, nurses and other healthcare professionals can create a better experience of care for these women.

Under de senaste decennierna har det skett en enorm digital utveckling i vårt samhälle. Detta även inom hälso- och sjukvården. I en redan hårt ansträngd arbetsmiljö finns det många fördelar att vinna med digitalisering, men även nackdelar. Syftet är att studera hur personalen inom hälso- och sjukvården ser på digitala införanden, om de har rätt kunskap för att ta till sig nya digitala system och om de ges rätt förutsättningar i införandet. Genom att göra en enkätundersökning var syftet att nå så många som möjligt på en utvald klinik. Svarsfrekvensen var 51% och respondenterna bestod av all personal som var anställd på kliniken. Resultatet visar att personalen upplever att dem inte är delaktiga vid digitala införanden i någon större utsträckning. De upplever sig inte heller få tillräckligt med tid att lära sig de digitala verktyg som införs. Både tid och delaktighet är något som betonats som viktigt i tidigare forskning. Dock finns det fördelar som respondenterna lyfter fram där det har blivit enklare att kommunicera både inom och utanför sjukhuset samt att det är lättare att förstå exempelvis ordinationer när de inte längre är handskrivna.