Bakgrund Smärta är den vanligaste orsaken till att personer söker vård och långvarig smärta är ett omfattande folkhälsoproblem som också är mycket kostsamt för samhället. Långvarig smärta är ett komplext tillstånd som ofta involverar samsjuklighet och som påverkar alla delar av patientens liv. Hälso- och sjukvårdspersonal saknar ofta kompetens kring långvarig smärta och dessutom skiljer sig ofta uppfattningen om smärtupplevelsen mellan patienten och personalen. Därför finns det ett behov av att sammanställa kunskap som ökar hälso- och sjukvårdspersonals förståelse för patienternas upplevelser av bemötandet. Syfte Syftet var att belysa de erfarenheter och upplevelser som patienter med långvarig smärta har av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt som baserats på femton vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ ansats. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Kvalitetsgranskningen har utförts med Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag. Resultatet sammanställdes med en integrerad dataanalys. Resultat Tre huvudkategorier identifierades: Empatiskt bemötande, Tydlig kommunikation och ärlighet från hälso- och sjukvårdspersonal och Att få vara delaktig. Resultatet visade att patienter med långvarig smärta lägger stor vikt vid delaktighet i deras egen vård, att personalen inte ifrågasätter deras unika upplevelser, tydlig och öppen information från hälso- och sjukvårdspersonalen samt att det finns en förståelse för att de är unika individer med unika behov och erfarenheter. Slutsats Litteraturöversikten gav viktiga insikter i hur patienter upplever olika delar av bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonalen. Hur personalen bemöter patienter kan stärka relationen, öka tillfredsställelsen och bidra till att patienterna känner sig sedda och bekräftade i sina smärtupplevelser. Med ökad kunskap om upplevelserna hos patienter med långvarig smärta kan hälso- och sjukvårdspersonal utveckla förståelse och ge vård som är anpassad efter patientens behov där den unika individens upplevelse och erfarenheter står i centrum. / Background Pain is the most common reason for seeking healthcare and chronic pain is an extensive public health problem which also has a high societal cost. Chronic pain is a complex condition which often involves comorbidity and it affects all parts of the patient's life. Healthcare professionals often lack competence regarding chronic pain and the perception of the pain experience often differs between the patients and the healthcare professionals. Therefore there is a need to gather knowledge which will deepen healthcare professionals' understanding of how patients experience their meetings with the professionals. Aim The purpose was to illuminate the experiences that patients with chronic pain have of meeting healthcare professionals. Method A non-systematic literature review based on 15 scientific articles with both qualitative and quantitative methods. The articles were gathered from the databases PubMed and CINAHL. The quality assessment was done using Sophiahemmet University’s assessment matrix. The result was compiled using an integrated data analysis. Results Three main categories were identified: Empathetic treatment, Clear communication and honesty from healthcare professionals and Being involved. The result showed that patients with chronic pain greatly value being involved in their own care, professionals not questioning their unique experience, clear and open communication from the healthcare professionals and also that there is an understanding of how they are unique individuals with unique needs and experiences. Conclusions The literature review provided important insights into how patients experience different parts of the treatment from the healthcare personnel. How the healthcare professionals treat patients can strengthen the relationship, increase patient satisfaction and contribute to making the patients feel heard and seen in their experiences with pain. With increased knowledge about the experiences of patients with chronic pain, healthcare professionals can develop an understanding and give care that is customized for the patient's needs where the unique individual's experiences are at focus.

Bakgrund: 950 miljoner människor i världen levde med psykiska sjukdomar år 2019 och psykisk ohälsa är utbrett i alla WHO-länder. Psykisk ohälsa och psykiska sjukdomar utgör en högre risk för tidig död, den förväntade livstiden för personer med psykisk sjukdom var i Sverige, Finland och Danmark 15 år lägre för kvinnor och 20 år lägre för män i jämförelse med den övriga befolkningen. Patienter med psykisk ohälsa lyfter erfarenheter av stigma och negativa attityder från hälso- och sjukvården.  Syfte: Syftet med litteraturstudien är att belysa hälso- och sjukvårdspersonals erfarenheter av att vårda personer med psykisk ohälsa inom den somatiska hälso- och sjukvården Metod: Litteraturstudien är baserad på 9 kvalitativa artiklar. Databassökningar har gjorts i PubMed och Cinahl. Analysen har gjorts med hjälp av Fribergs femstegsmodell.  Resultat: Analysen gav tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: ”Begränsningar”, ”Värderingar” och ”Professionalitet”. Konklusion: Vårdpersonalen lyfter att de saknar utbildning, erfarenhet och kunskap för att vårda patienter med psykisk ohälsa. Vidare beskrivs tid och resursbrist samt negativa attityder förhindra personcentrerad vård. Relationer, kommunikation och bemötande mellan patienter och personal kan vara avgörande för att uppnå god och personcentrerad vård av patienter med psykisk ohälsa. / Background: In 2019, 950 million people worldwide were living with mental health disorders, and mental illness is prevalent in all WHO countries. Mental health conditions and disorders pose a higher risk of premature death; the life expectancy for individuals with mental illness in Sweden, Finland, and Denmark was 15 years lower for women and 20 years lower for men compared to the general population. Patients with mental health issues report experiences of stigma and negative attitudes from healthcare providers. Aim: The aim of this study is to illuminate healthcare professionals' experiences in caring for individuals with mental health disorders outside specialized psychiatry. Methods: This literature study is based on 9 qualitative articles. Database searches were conducted in PubMed and Cinahl. The analysis was performed using Friberg’s five-step model. Results: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The main categories were: "Limitations," "Values," and "Professionalism." Conclusion: The healthcare staff highlights their lack of training, experience, and knowledge in caring for patients with mental health issues. Furthermore, they describe time and resource constraints, as well as negative attitudes, hinder patient-centered care. Relationships, communication, and interaction between patients and staff can be crucial in achieving good and patient-centered care for individuals with mental health problems.

Bakgrund: Tio procent av kvinnor och flickor i fertil ålder drabbas av endometrios. Vid endometrios har vävnad eller endometrioshärdar växt till sig utanför livmodern, vilket resulterar i inflammation och tillväxt av nervändar. Laparoskopi och laparotomi används för att säkerställa eller utesluta en endometriosdiagnos. Analgetika används som om den basala smärtbehandlingen mot dysmenorré, det främsta symtomet. Syfte: Syftet var att beskriva kvinnor med endometrios upplevelser av hälso- och sjukvårdens bemötande. Metod: En kvalitativ litteraturöversikt genomfördes med en tematisk analys varav 13 artiklar analyserades. Resultat: Ett tema och fyra subteman identifierades. Tema: Bemötande påverkar kvinnors självbild. Subteman: Invalidering av känslor och upplevelser, Normalisering av symtom, Hopplöshet relaterat till inadekvat vård orsakad av inkompetens, samt Bristande informationsgivning och vikten av lyhördhet. Slutsats: Kunskapsbristen bidrog till invalidering av kvinnors känslor och upplevelser, normalisering av symtom, samt bristande lyhördhet och informationsgivning. Detta tillsammans med okunskap bidrog till både fel- och sen diagnostisering. Detta bidrog till negativa upplevelser av hälso- och sjukvården. Resultatet visade att ett fortsatt behov av vidare forskning inom syftet behövs. / Background: Ten percent of women and girls of childbearing age are affected by endometriosis. In endometriosis, tissue or endometrial lesions have grown outside the uterus, resulting in inflammation and growth of nerve endings. Laparoscopy and laparotomy are used to confirm or exclude a diagnosis of endometriosis. Analgesics are used as basic pain management for dysmenorrhea, the main symptom. Purpose: The aim was to describe the perception of health care treatment among women with endometriosis. Method: A qualitative literature review was conducted with a thematic analysis of which 13 articles were analyzed. Results: One theme and four sub-themes were identified. Theme: Treatment affects women's self-image. Sub-themes: Invalidation of feelings and experiences, Normalization of symptoms, Hopelessness related to inadequate care caused by incompetence, and Lack of information and the importance of attentiveness.  Conclusion: The lack of knowledge contributed to the invalidation of women's feelings and experiences, normalization of symptoms, and lack of sensitivity and information provision. This, together with the lack of knowledge, contributed to both misdiagnosis and late diagnosis. This contributed to negative experiences of healthcare. The results show that there is a continued need for further research within the research question.

Bakgrund: Substansbrukssyndrom drabbar människor över hela världen. Tidigare forskning har visat att hälso- och sjukvårdspersonal upplevde att de hade en negativ inställning till patienter med substansbrukssyndrom. Hälso-och sjukvårdspersonal har också rapporterats ha fördomar mot denna patientgrupp. Det har även visats att patienter med substansbrukssyndrom behandlades annorlunda än andra patienter. Patienter med substansbrukssyndrom vårdas på många olika avdelningar, vilket gör att den grundutbildade sjuksköterskan kan möta dessa patienter inom olika vårdinstanser. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa vilka erfarenheter patienter med substansbrukssyndrom hade av mötet med hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv vetenskapliga artiklar med kvalitativ studiedesign. Artiklarna hämtades från databaserna Cinahl, Pubmed och Psychinfo. Artiklarna analyserades enligt metod beskriven av Friberg (2017). Resultat: Två teman identifierades: Positiva upplevelser samt Negativa upplevelser. Utifrån dessa genererades fyra subteman: Professionellt bemötande, Terapeutisk allians, Oprofessionellt bemötande och Inadekvat vård. Konklusion: Patienterna hade både positiva och negativa erfarenheter av möten med hälso- och sjukvårdspersonal. Vid positiva upplevelser beskrevs ett fördomsfritt och accepterande bemötande samt att hälso- och sjukvårdspersonal skapade en anknytning till patienten och gjorde patienten delaktig i vården. Vid negativa erfarenheter skildrades bemötandet som fördomsfullt, dömande och stigmatiserande. Hälso- och sjukvårdspersonal upplevdes ofta ha bristande kunskaper inom beroendemedicin. Patienter med substansbrukssyndrom upplevde att de fick sämre vård än patienter utan substansbrukssyndrom. Hälso- och sjukvårdspersonal behöver ha kunskap inom beroendemedicin samt ett professionellt och fördomsfritt bemötande för att kunna ge patienter med substansbrukssyndrom en god och likvärdig vård som andra patienter. / Background: Substance use disorder affects people all over the world. Previous research showed that health care professionals had a negative attitude towards patients with substance use disorder. They also had prejudices against this patient group. Patients with substance use disorder were treated differently than other patients. They are cared for in many different wards, which means that the undergraduate nurse can meet these patients in different care institutions. Aim: The purpose of the literature study was to illustrate the experiences of patients with substance use disorder meeting health care professionals. Method: A literature study based on twelve scientific articles with qualitative study design. The articles were retrieved from the databases Cinahl, Pubmed and Psychinfo and were analyzed according to Friberg (2017). Result: Two themes were identified: Positive experiences and Negative experiences. Based on these, four subthemes were generated: Professional attitude, Therapeutic alliance, Unprofessional attitude and Inadequate care. Conclusion: Patients had both positive and negative experiences of meetings with health care professionals. In positive experiences, an open-minded and accepting attitude was described and health care professionals created a connection to the patient and involved patients in the care. In negative experiences, the attitude was portrayed as prejudiced, judgmental and stigmatizing. Healthcare professionals often had a lack of knowledge in addiction medicine. Patients with substance use disorder experienced that they received inferior care than patients without substance use disorder. Healthcare professionals need to have knowledge in addiction medicine as well as a professional and open-minded attitude to be able to give patients with substance use disorder a good and equivalent care as other patients.

SAMMANFATTNING Bakgrund: Det finns över 55 miljoner människor som lever med demenssjukdomar i världen. Demenssjukdom är en allmän term som beskriver olika former av sjukdomar som påverkar hjärnans nervceller och gradvis leder till kognitiv försämring. Vård i livets slutskede är en känslig fas där det är viktigt att hälso- och sjukvårdspersonal respekterar patienternas integritet. Syfte: Att beskriva hälso-och sjukvårdspersonalens upplevelse av att vårda personer med demenssjukdom i livets slutskede och vad i vården som påverkar personer med demenssjukdom. Metod: En deskriptiv litteraturöversikt baserad på tio originalartiklar med kvalitativ ansats. Artiklarna har kvalitetsgranskat utifrån Forsberg & Wengströms granskningsmall, och resultaten analyserades enligt Fribergs analysmodell. Som teoretiskreferensram har Joyce Travelbees omvårdnadsteori använts. Resultat: Hälso- och sjukvårdspersonalen upplevde svårigheter att tolka personer med demenssjukdom. De uttryckte sorg och starka känslor i vården av den döende. Säkerställa vårdens kvalitet ansågs kräva både riktlinjer samt praktisk och teoretisk kunskap. Etiska dilemman uppstod bestående av svårigheter runt mat, vätska och läkemedel i livets slut. Ett välfungerande samarbete och kommunikation mellan olika yrkesgrupper ansågs avgörande. En trygg bekant vårdmiljö upplevdes minska lidandet och personalen betonade vikten av att involvera anhöriga i vården i livets slutskede för att underlätta för den döende. Slutsats: Det fanns flera faktorer som personalen upplevde både svårigheter och möjligheter i vården för personer med demenssjukdom i livet slut. De upplevde att rätt kompetens, empatisk förmåga, en trygg miljö samt stöd och inkludering av anhöriga minskade lidandet för personer med demenssjukdom. Det är därför av stor vikt att hälso- och sjukvårdspersonal som vårdar personer med demenssjukdom i livets slutskede är medvetna om dessa faktorer för att skapa förutsättning som utvecklar vården. / ABSTRACT Background: There are over 55 million people living with dementia worldwide. Dementia is a general term describing various diseases affecting the brain's nerve cells, leading to gradual cognitive decline. End-of-life care is a sensitive phase where it's crucial for healthcare professionals to respect patients' integrity. Purpose: To describe healthcare professionals' experiences of caring for individuals with dementia at the end of life and to identify factors in care that affect individuals with dementia. Method: A descriptive literature review based on ten original articles with a qualitative approach. The articles were quality-assessed using Forsberg & Wengström's appraisal tool, and the results were analysed using Friberg's analysis model. Joyce Travelbee's nursing theory was used as the theoretical framework. Results: Healthcare professionals experienced difficulties in interpreting individuals with dementia. They expressed grief and strong emotions in end-of-life care. Ensuring the quality of care was deemed to require both guidelines and practical and theoretical knowledge. Ethical dilemmas arose regarding difficulties with food, fluids, and medication at the end of life. Effective collaboration and communication among different professional groups were considered crucial. A safe and familiar care environment was perceived to reduce suffering, and staff emphasized the importance of involving relatives in end-of-life care to facilitate care for the dying. Conclusion: There were several factors that healthcare professionals experienced as both difficulties and opportunities in end-of-life care for people with dementia. They found that the right competence, empathic ability, a safe environment, and support and inclusion of relatives reduced suffering for individuals with dementia. Therefore, it is essential for healthcare professionals caring for individuals with dementia at the end of life to be aware of these factors to create conditions that enhance care.

Introduktion: Våld mot kvinnor i nära relation är ett globalt hälsoproblem och utgör en kränkning mot kvinnors mänskliga rättigheter. Vårdpersonal har som ansvar att uppmärksamma våldet samt inneha kunskap om adekvat vård för att hjälpa kvinnorna. Syfte: Syftet var att undersöka hur våldsutsatta kvinnor upplever bemötandet av hälso- och sjukvårdpersonal.  Metod: En beskrivande design med litteraturöversikt som datainsamlingsmetod. Litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna som användes i litteraturöversikten hade en kvalitativ ansats där artiklarnas resultat analyserades med hjälp av Popenoe et al. (2021).  Resultat: Av resultatet framkom tre huvudkategorier. Relationsbyggandet mellan kvinnan och vårdpersonal där kvinnorna tyckte att det var viktigt att etablera en tillitsfull relation till vårdpersonalen. Kvinnorna upplevde en känsla av trygghet när deras situation togs på allvar och de formella rollerna förkastades. Att inte känna sig uppmärksammad eller sedd där kvinnorna upplevde att vårdpersonalen inte lyssnade till dem och bortprioriterade våldet. Kvinnorna upplevde att vårdpersonalen förstärkte deras känslor av skam och skuld. Vårdpersonalens ställningstagande där flertalet kvinnor upplevde att frågan om våldet skulle komma från vårdpersonalen för att de skulle vara villiga att dela med sig. Kvinnorna upplevde också att de inte fick hjälpen som de var i behov av.   Slutsats: Kvinnorna upplevde goda samt bristfälliga bemötanden av vårdpersonal. Flera kvinnor rapporterade om möten där de blev uppmärksammade och respekterade. Tidsbrist och brist på empati från vårdpersonal hindrade kvinnorna från att dela med sig av våldet. Flera av kvinnorna berättade hur de inte fått frågan eller den hjälp som de varit i behov av från vårdpersonal. Det behövs ökad kunskap och förståelse från hälso- och sjukvårdspersonal gällande våld i nära relation för att kunna säkerställa ett gott och tryggt bemötande. / Introduction: Intimate partner violence is a global health issue and constitutes a violation of the human rights of women. Healthcare personnel are responsible for noticing the violence and having knowledge of adequate care to help the women.   Purpose: The aim was to investigate how women exposed to intimate partner violence experience the treatment of healthcare personnel.   Method: A descriptive design with literature review as the data collection method. The literature search was done in the databases PubMed and CINAHL. Articles used in this literature review have a qualitative approach where the results of the articles was analyzed with the help of Popenoe et al. (2021). Results:  The result emerged in three main categories. The relationship building between the women and the healthcare personnel where the women thought it was important to establish a relationship based on trust with the healthcare personnel. The women felt a sense of safety when their situation was taken seriously and the formal roles were reprobated. Not feeling noticed or seen where the women felt that the healthcare personnel was not listening to them and deprioritized the violence. The women then felt that the healthcare personnel reinforced their feeling of shame and guilt. The healthcare personnel stance, where the majority of women felt that the question about the violence should be asked by the healthcare personnel for them to be willing to share their story. The women also felt that they did not get the help they needed.   Conclusion: The women experienced good as well as poor treatment by the healthcare personnel. Multiple women reported having appointments where they felt noticed and respected. Lack of time and lack of empathy from the healthcare personnel prevented the women from sharing their story of violence. Several of the women stated how they had not received the question or the help they needed from the healthcare personnel. There is a desideratum for an increased knowledge and understanding from healthcare personnel regarding intimate partner violence in order to ensure good and safe treatment.

Bakgrund Bristande handhygien hos hälso-och sjukvårdspersonal bidrar till smittspridning och ökade kostnader för hälso-och sjukvården. Hälso- och sjukvårdspersonalen har en avgörande roll i att minska smittspridningen med hjälp av noggrant genomförd handhygien. Trots att kunskap i ämnet finns så brister handhygienen och patienterna beroende av sjukvård drabbas av vårdskador i samband med vård och behandling. Syfte Syftet är att beskriva faktorer som påverkar vårdpersonalens följsamhet av hygienrutiner på sjukhus. Metod En litteraturöversikt har genomförts med 13 vetenskapliga artiklar som publicerats under tidsperioden 2012–2024 i databaserna CINAHL och PubMed. Resultat I litteraturöversiktens resultats del kunde tre huvudkategorier hittas: verksamhetsfaktorer, arbetsfaktorer och personliga faktorer. Utifrån dessa tre huvudkategorier kunde åtta underkategorier identifieras. Kategorierna präglas av alltifrån personliga faktorer som glömska och preferenser. Till organisationsfaktorer där bland annat resursbrist och bristande rutiner beskrivs. Slutsats Det breda spektrumet av påverkande faktorer kan förebyggas och åtgärdas genom kunskap och strukturimplementering. På så vis skulle följsamheten till hygienrutiner öka och patientsäkerheten främjas. / Background Insufficient hand hygiene in healthcare contributes to the spread of infection and increased costs for the healthcare system. Healthcare professionals have a decisive role in reducing the spread of infection with the help of carefully implemented hand hygiene, even though there is knowledge on the subject, hand hygiene is lacking and patients dependent on medical care suffer from health care related injuries. Aim The aim is to describe factors that influence healthcare staff's adherence to hygiene routines in hospitals. Method A literature review has been carried out with 13 scientific articles published during theperiod 2012–2024 in the databases CINAHL and PubMed. Results In the results section of the literature review, three main categories could be found: institutional factors, work factors and personal factors. Based on these three main categories, eight subcategories could be identified. The categories are characterized by everything from personal factors such as forgetfulness and preferences. To organizational factors where,among other things, lack of resources and inadequate routines are described. Conclusions The broad spectrum of factors can be prevented and solved with knowledge and implementation of structures. With that the adherence to hygiene routines could increase and the patient safety would be promoted.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 (DMT2) är en kroniskt progressiv sjukdom som påverkar sjuklighet och dödlighet samt anses vara ett stort hälsoproblem över hela världen. Diabetes har en negativ inverkan på personens funktionsförmåga och livskvalitet samt kan innebära ökad risk för tidig död.Sjuksköterskor bör fokusera på att stödja patienter med DMT2 genom att främja egenvård. Detta inkluderar att tillhandahålla individuell utbildning och vägledning för att hantera sjukdomen, optimera blodsockerkontrollen och uppmuntra livsstilsförändringar i det dagliga livet. Syfte: Syftet med studien är att belysa sjuksköterskornas erfarenheter av att stödja patienter med diabetes mellitus typ 2 i deras egenvård.Metod: En allmän litteraturstudie med kvalitativ innehållsanalys där sökningar skedde i två databaser;PubMed och CINAHL. Studiens resultat inkluderade 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativa ansats.Resultat: Studien resulterade i två huvudkategorier: faktorer som främjar sjuksköterskans stöd och faktorer som begränsar sjuksköterskans stöd. Främjande faktorer, såsom patientutbildning, sjuksköterskors kunskap och god kommunikation framkom. Begränsade faktorer var ekonomi, kulturella barriärer och tidsbrist påverkade sjuksköterskors arbete med att stödja patienten negativt.Slutsats: Resultatet av denna studie visar att patientutbildning är central i hanteringen av DMT2 och anses vara en viktig del av sjuksköterskans arbete. God kommunikation mellan vårdpersonal och patient har visats vara nyckeln till effektiv egenvård. Samtidigt bör sjuksköterskor ha kunskap om faktorer som begränsar stöd vid egenvård såsom ekonomiska resurser, tidsbrist samt kulturella barriärer för att säkerställa att patienter får det stöd de behöver. / Background: Type 2 diabetes mellitus (DMT2) is a chronic progressive disease that affects morbidity and mortality, is considered a major health problem worldwide. Diabetes negatively affects a person's ability to function and quality of life and can increase the risk of early death. Nurses should focus on supporting patients with DMT2 by promoting self-care. This includes providing individualized education and guidance to manage the disease, optimizing glycemic control and promoting lifestyle changes in daily life.Aim: The aim of the study is to highlight nurses' experiences of supporting patients with type 2 diabetes mellitus in their self-care.Method: A general literature review with qualitative content analysis where searches were made in two databases such as PubMed and CINAHL. The results of the study included 10 scientific articles with qualitative approach.Results: The study resulted in two main categories: factors that promote nurse support and factors that limit nurse support. Promoting factors, such as patient education, nurses' knowledge and communication emerged. Limiting factors, such as financial, cultural barriers and time constraints, negatively affected nurses' work in supporting the patient. These factors were significant in the management of type 2 diabetes.Conclusion: Results of this study suggest that patient education is central to the management of DMT2 and is considered an important part of nurses' work. Good communication between healthcare professionals and patients has been shown to be key to effective self-care. At the same time, nurses should be aware of factors that limit self-care support, such as financial resources, time constraints and cultural

Bakgrund: Smittspridning av Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus har under de senaste åren ökat vilket ställer högre krav på hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av riktlinjer beträffande vårdhygien. Studier visar att följsamhet till riktlinjer är låg vilket orsakar patientlidande och högre kostnader för hälso- och sjukvården. Syfte: Att belysa faktorer som påverkar hälso- och sjukvårdspersonals följsamhet av riktlinjer vid MRSA på sjukhus. Metod: Litteraturöversikt som baseras på kvalitativa (n=3), kvantitativa (n=7) samt mixad metod (n=3) av vetenskapliga artiklar. Resultat: Ur analysen av datamaterialet framträdde fyra kategorier; kunskap, arbetsmiljö, organisation och negativt förhållningssätt, med nio underkategorier. Slutsats: Kunskap gällande smittspridning av MRSA hos hälso- och sjukvårdspersonal ökar följsamheten av riktlinjer vid vårdhygienrutiner varför det är av betydelse att utbildning, god kommunikation och information erbjuds kontinuerligt. En bättre kunskapsnivå inom detta område ger trygghet i professionen och torde därför även förbättra personalens förhållningssätt till patienter, anhöriga och medarbetare. Hälso- och sjukvården står inför en stor utmaning då underbemanning och överbeläggningar är vanligt förekommande vilket även medför att placering av hygienutrustning brister. Organisationen har ett betydande ansvar för att skapa struktur och förutsättningar till att förbättra faktorer som hindrar personal att arbeta optimalt mot följsamhet av de riktlinjer som finns angivna beträffande smittspridning av MRSA. / Background: Transmission of Meticillinresistenta Staphylococcus Aureus has increased in recent years, which places greater demands on health professionals’ adherence to guidelines for infection control. Several studies shows that adherence to guidelines is low which is causing the patient suffering and higher costs for healthcare service. Aim: To illuminate factors that influence health professionals’ adherence to guidelines on MRSA in hospital care. Method: This literature review is based on qualitative (n=3) quantitative (n=7) and mixed method (n=3) scientific articles. Findings: Four categories emerged; knowledge, work environment, organization and negative approach, with nine subcategories. Conclusion: To increase adherence to guidelines regarding MRSA, education, communication and information is required continuously. Increased knowledge would improve health professionals’ approach to patients, relatives and employees, which in turns create confidence in their profession. This might also create opportunities to reduce the staffs concerns of being infected or spreading the infection to family members. Healthcare service is facing a great challenge where understaffing, overcrowding and placement of equipment deficiencies. The organization has a significant responsibility to create structure and conditions for an active and committed leadership to improve factors that may affect the spread of MRSA.

Background: in the late 1970s, HIV had a sudden outbreak in Africa, and in the late 1980 ́s the rest of the world was informed about the epidemic. Due to increased level of the infected people around the world HIV has been the cause of many deaths worldwide, and unfortunately HIV continues to spread. HIV is today, considered to be a incurable virus disease, but due to antiviral medication that allows individuals who are infected with HIV cancause of spreading HIV during 1980, which subjected these men to stigmatizing and discriminatory attitudes, especially in health care.  Aim: To explore how homosexual HIV-infected men describe their experiences of treatment from healthcare professionals. Method:  A literature review based on six qualitative articles, three quantitative article and one mixed approach article Results: The result consisted of one main themes and three subthemes. The first theme is experienced lack of knowledge with three subthemes: experiences of worthy care, experience of being denied care and the experiences of stigmatizing and/ or discriminatory attitudes. The main theme highlights how healthcare professionals lack of knowledge affects healthcare. The different subthemes discusses HIV-infected homosexual men ́s experiences of healthcare as both negative and positive. Discussion: The discussions are divided into four sections: the need for increased knowledge, experiences of being denied care and/or experiences of worthy care, stigmatization and discriminatory attitudes impact on patients care and geographical differences. This section was discussed by using Katie Eriksson nursing theory about care suffering, the background of the literature review and by using new research. / Bakgrund: I slutet av 1970-talet fick HIV ett plötsligt utbrott i Afrika, och i slutet av 1980-talet fick resten av världen höra talas om epidemin. Sjukdomen har orsakat många dödsfall världen över, och fortsätter att spridas sig. Idag anses HIV att vara en obotlig virussjukdom, som på grund av antivirala mediciner gör att individer som är smittade med HIV kan leva ett normalt liv. Homosexuella HIV-smittade män blev under 1980-talet skuldbelagda för att förorsaka HIV. Som resultat av detta har dessa män utsatts för stigmatiserande och diskriminerande attityder, speciellt inom sjukvården. Syfte: Att undersöka hur homosexuella HIV-smittade män beskriver sina upplevelser kring bemötandet från hälso- och sjukvårdspersonal. Metod: En litteraturöversikt som baserades på sex kvalitativa artiklar, tre kvantitativa artiklar och en mixad metod. Resultat: Resultatet bestod av ett huvudteman och tre subteman. Det första temat var: Upplevd kunskapsbrist, med tre subteman: upplevelsen av att få värdig vård, upplevelsen att bli vägrad vård samt rädsla för stigmatiserande och/eller diskriminerande attityder. Huvudtemat lyfter upp hur hälso- och sjukvårdspersonalens kunskapsbrist påverkar sjukvården. De olika subteman behandlar HIV-smittade homosexuella mäns upplevelser av sjukvården som både negativ och positiv. Diskussion: Resultatdiskussionen delades in i fyra avsnitt: upplevelsen av att bli nekad vård och/eller upplevelsen av att bli hörd, stigmatiserande och diskriminerande attityders påverkan på patientens vård, behov av ökad kunskap samt geografiska skillnader. Avsnittet diskuteras utifrån Katies Erikssons omvårdnadsteori om vårdlidande, litteraturöversiktens bakgrund samt med hjälp av ny forskning.