The aim of this study is to bring more knowledge about how teachers in social studies use news and current events in their teaching to develop skills and knowledge with their pupils. This study uses Gert Biestas three dimensions of schools' purpose of education. The method used in this study is a qualitative semi structured interview with six social studie teachers in upper secondary school, which then was coded with an thematic analysis. The result shows that teachers can use current events and news as a complement to their own teaching and to concretize and exemplify their teaching on an everyday basis for the pupils. With the theory it shows that pupils both can qualify knowledge and use that knowledge to think critically and subjective. / <p>Godkännande datum: 2022-06-02</p>

Bakgrund: Hjärtstopp drabbar omkring 15 000 personer i Sverige varje år. Cirka 10 000 av dessa sker utanför sjukhus och cirka 5000 på sjukhus. Majoriteten klarar sig inte. De frågeställningar som användes i litteraturstudien var: Hur mår personen efter hjärtstoppet, på vilket sätt påverkade detta personen existentiellt, och hur upplevs livskvalitet idag jämfört med före hjärtstoppet. Syfte: Syftet med litteraturstudien, är att belysa personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp. Metod: En litteraturstudie där 12 artiklar valdes ut och granskades enligt Olsson & Sörensens granskningsmallar. Resultat: Analysen resulterade i tre huvudkategorier: Fysiska och psykiska besvär, sociala upplevelser samt existentiella frågor. Livskvaliteten påverkades inom flera områden hos personerna, bland annat uttalad trötthet och förekomst av posttraumatiskt stressyndrom (PTSD). Majoriteten av personerna kunde ändå återgå till sitt arbete och de hade generellt sett en god livskvalitet efter hjärtstoppet. Slutsats: Erfarenheten av det dagliga livet efter att överlevt ett hjärtstopp varierade. Livet påverkades utifrån fysiska, psykiska, sociala och existentiella aspekter. / Background: Cardiac arrest affects approximately 15 000 people in Sweden every year. About 10 000 of these happen outside the hospital setting and about 5000 within. The majority doesn’t make it. The questions used in the literature review were: How does the person feel after the cardiac arrest, in what ways did this affect the person´s existential and how is the quality of life experienced today as comparised to before the cardiac arrest. Purpose: The purpose of this literature review, is to highlight the person’s experiences of surviving a cardiac arrest. Method: A literature study where 12 articles were selected and reviewed according to Olsson & Sörensen review protocol. Result: The results of the analysis were divided in three main categories: Physical and psychological issues, social experiences and existential questions. For the participants, quality of life was affected in many areas for example fatigue and posttraumatic stress syndrome (PTSD). The majority of the participants could still go back to their workplace, and in general quality of life was good after the cardiac arrest. Conclusion: The experiences of the daily life after surviving a cardiac arrest were varied. Life was affected on the basis of physical, psychological, social and existential aspects.

Denna uppsats undersöker Kerstin Ekmans roman Händelser vid vatten med fokus på upplevelsen av omvärlden i allmänhet och naturmiljön i synnerhet. Med fenomenologisk närläsning som metod görs en tematisk textanalys utifrån fenomenologisk och ekokritisk teoribildning. I undersökningen analyseras på vilka sätt naturförnimmelserna hos romangestalterna Annie Raft och Johan Brandberg utgör en bärande del i beskrivningen av deras förhållande till naturen, samt hur det kan förstås i relation till ett bredare kulturhistoriskt ramverk. Analysen visar på att förändringen i Annies och Johans upplevelse av miljö och omvärld avspeglas i hur de förhåller sig till den moderna civilisationen, det industrialiserade skogsbruket och den vildmarksnatur som oåterkalleligt förändrats av människan. Jämsides med att deras inställning till den mänskliga kulturen förändras synliggörs en utveckling av hur den kringliggande naturen förnims.

<p><em>Aim: </em>Compare occurrences of first-time-events reported by mothers and fathers with children at high tech NICU according to kangaroo-mother-care method in two university hospitals.</p><p> </p><p><em>Method: </em>Descriptive, quantitative design. Fourty-five couples of parents, with premature children born and cared for at university hospitals in Uppsala or Örebro, answered questionnaires about first-time-events: interaction-events, measures-of-care-events and sleeping-place-events.</p><p> </p><p><em>Results:</em> All differences regarding the children’s age at first-time-events showed Uppsala-children to be younger than Örebro-children. Interaction-events were reported first in children’s lives, measures-of-care-events and sleeping-place-events later. Children in Uppsala were younger (postnatally) at all three types of first-time-events, and less mature than Örebro-children (lower postmenstrual age), at measures-of-care-events and sleeping-place-events, but not interaction-events. Differences between mothers and fathers appeared regarding interaction and measures-of-care, but not sleeping-place.</p><p><em> </em></p><p><em>Conclusion:</em> Differences in interaction-events parent/child appeared postnatally but not postmenstrually, because postmenstrual age measures in weeks- a measure too rough when interaction was reported to happen during the first hours/days.</p><p> </p><p>Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events, is probably because Uppsala has a more developed KMC-care than Örebro.</p><p> </p><p>Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events between father/child, but not mother/child is likely because Uppsala’s KMC-care is more developed and fathers receive more support there than in Örebro.</p>

Aim: Compare occurrences of first-time-events reported by mothers and fathers with children at high tech NICU according to kangaroo-mother-care method in two university hospitals.   Method: Descriptive, quantitative design. Fourty-five couples of parents, with premature children born and cared for at university hospitals in Uppsala or Örebro, answered questionnaires about first-time-events: interaction-events, measures-of-care-events and sleeping-place-events.   Results: All differences regarding the children’s age at first-time-events showed Uppsala-children to be younger than Örebro-children. Interaction-events were reported first in children’s lives, measures-of-care-events and sleeping-place-events later. Children in Uppsala were younger (postnatally) at all three types of first-time-events, and less mature than Örebro-children (lower postmenstrual age), at measures-of-care-events and sleeping-place-events, but not interaction-events. Differences between mothers and fathers appeared regarding interaction and measures-of-care, but not sleeping-place.   Conclusion: Differences in interaction-events parent/child appeared postnatally but not postmenstrually, because postmenstrual age measures in weeks- a measure too rough when interaction was reported to happen during the first hours/days.   Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events, is probably because Uppsala has a more developed KMC-care than Örebro.   Why Uppsala-children were younger than Örebro-children at first-time-events between father/child, but not mother/child is likely because Uppsala’s KMC-care is more developed and fathers receive more support there than in Örebro.

Syftet med denna experimentella studie var att öka kunskapen om perfektionism genom att undersöka huruvida perfektionism går att påverka, hur perfektionism påverkar prestation samt hur olika perfektionismdimensioner tar sig uttryck i olika situationer. För att undersöka detta skapades ett internetexperiment innehållande en kort version av Pennebaker’s essay writing procedure (uppsatsskrivande-uppgift), en korrekturläsningsuppgift samt självskattningsformulär för olika perfektionismdimensioner och self-compassion. Deltagarna i studien randomiserades till två olika betingelsegrupper som fick skriva om en gång då de lyckats (pos. betingelsegrupp) eller en gång då de misslyckats (neg. betingelsegrupp). Resultatet visade på ett signifikant samband mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten hos den negativa betingelsegruppen samt ett signifikant samband mellan self-compassion och antal skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften före ändring i den positiva betingelsegruppen. Resultaten visade även på signifikanta korrelationsskillnader både mellan perfektionismdimensionen perfectionist strivings och antalet ändringar i texten samt mellan self-compassion och antalet skrivna ord i uppsatsskrivande-uppgiften. Resultaten tyder på att olika perfektionismdimensioner och self-compassion blir mer framträdande samt påverkar prestation på olika sätt beroende på om situationen är positiv eller negativ.

Few issues have been exposed in media recently as much as the climate change issue. Afterthe documentary film “An Inconvenient Thruth” presented by Al Gore was released in 2006,most of the world saw a lot of attention directed towards global warming. This was a turningpoint that is refered to in this dissertation an history-graded critical event, which is assumed tohave a significant impact on peoples lives.The purpose of this dissertation is to examine whether or not political parties in Swedenresponded to this critical event in the way that they, in their party programmes, haveformulated policies related to climate change. Alternatively if media produces an image ofpolitical activity which does not comport with the forming of actual political standpoints. Themain objective is to determine whether the climate change issue constitutes a political trendissue in Sweden or not.The theories used in this dissertation are demand attributes by Gunnar Sjöblom that explainswhich characteristics within a voter demand a party must deal with, and the Filipp’spsychological theory about critical events.The conclusion of this dissertation is that the development of the climate change issue in theparty programmes in Sweden do not respond to the critical event of 2006. The climatepolicies were rather developed several years before the critical event took place, which leavesthe conclusion that Swedish political parties preceded media in addressing this issue.

Sammanfattning Bakgrund: Antalet transporter mellan sjukhus, som kräver medföljande anestesipersonal, har ökat i region Jönköpings län från 135 stycken 2015 till 247 transporter 2016. Anestesisjuksköterskans arbetsuppgifter är bland annat att övervaka, observera, dokumentera och följa upp patientens ventilation, cirkulation, anestesidjup och temperatur. Att vårda patienter i ambulans är en stor utmaning eftersom situationen är komplex och oförutsägbar. Syfte: Syftet är att beskriva anestesisjuksköterskors erfarenheter och agerande i samband med kritisk händelse under ambulanstransport av svårt sjuk patient. Metod: Kvalitativ design med hjälp av intervjuer utfördes med Critical Incident Technique (CIT). En incident liknas vid en situation, ett dilemma eller enskild händelse som i efterhand betraktas som kritisk. Kritiska händelser definieras i  denna studie som händelser eller specifik situation med positiv eller negativ utgång. Resultat: Tre huvudområden söktes i resultatet, trygghet, kontroll och utsatthet. Anestesisjuksköterskorna upplevde att transportsituationen var en utsatt uppgift, trots flera år som anestesisjuksköterskor och mångårig yrkeserfarenhet utöver det. Det beskrevs som det värsta med jobbet och var inget som någon längtade efter. Slutsats: Anestesisjuksköterskor känner sig ofta otrygga, utsatta och har svårt att behålla kontrollen över situationen under ambulanstransporten.

Bakgrund: Bröstcancer är en av de vanligaste cancersjukdomarna hos kvinnor i världen. Trots att förekomsten av bröstcancer uppskattas öka årligen har mortaliteten minimerats på grund av rutinmässiga mammografikontroller som kan upptäcka indikationer på bröstcancer i ett tidigare skede. Bröstcancer uppkommer när cancerceller förökar sig okontrollerat och bildar en tumör. Beroende på tumörens storlek och spridning krävs olika behandlingsmetoder. Varje enskild kvinna upplever sjukdomstillståndet individuellt, livsvärlden och hälsan kan påverkas negativt. Sjuksköterskan har i sin yrkesroll ett ansvar att vårda dessa patienter utifrån ett helhetsperspektiv. Syfte: Syftet med denna studie är att beskriva kvinnors upplevda erfarenheter av att leva med bröstcancer. Metod: En litteraturöversikt utfördes utifrån Fribergs metod. Databaserna som användes var CINAHL Complete och Medline vilket genererade i nio kvalitativa artiklar samt en artikel som utgjorde en mixad metod där främst den kvalitativa datan användes. Författarna sökte artikelurvalet utifrån helikopterperspektivet vilket kännetecknas av ett öppet och kritiskt tänkande. Resultat: I resultatet identifierades tre huvudteman: Vikten av att få information och rådgivning från vårdpersonal, att handskas med sin bröstcancer samt påverkan på det dagliga livet. Det sistnämnda temat gestaltar tre subteman: Kroppslig och psykisk påverkan, betydelsen av att få stöd från närstående samt perspektiv på livet och andra existentiella frågor. Diskussion: Resultatet har diskuterats utifrån Katie Erikssons Caritativa teori vars syfte är att förstå och lindra lidande. Bröstcancer kan frambringa olika former av unika lidande som sjuksköterskan bör ta hänsyn till i vårdandet. / Background: Breast cancer is one of the most common cancer diseases affecting women in the world. Despite the existence of breast cancer is increasing yearly the mortality has decreased due to routine mammography checkups that are able to discover early signs of breast cancer. Breast cancer occurs when cancer cells multiply uncontrollably and form a tumor. Depending on the tumors size and proliferation there are different types of treatments. Each individual woman experiences the disease state individually, life-world and health can be affected negatively. In its professional role, the nurse has a responsibility to care for these patients from a holistic perspective. Aim: The aim of this study is to describe women’s lived experiences of living with breast cancer. Method: A literature review was conducted based on Friberg´s method. The databases that were used were CINAHL Complete and Medline which generated in nine qualitative articles and one mixed method where main the qualitive part was used. The authors sought articles with help from the helicopter perspective, which is characterized by open and critical thinking. Results: The result identified three main themes: The importance of receiving information and counseling from health care professionals, handle their breast cancer and the disease affecting daily life. The latter theme embodies three subthemes: Bodily and mental impact, the meaning of receiving support from close friends and different perspectives on life and other existential questions. Discussion: The result has been discussed in the basis of Katie Eriksson´s Caritative theory, which aims to understand and relieving suffering. Breast cancer can produce carious forms of unique suffering that the nurse should consider in the care.

Non-invasiv ventilation är en vanligt förekommande behandling för patienter som söker akutsjukvård med akut respiratorisk svikt. Behandlingen startas ofta på akutmottagningen och fortsätter därefter på intensiv-, intermediär- eller vanlig vårdavdelning. Behandlingen kan av patienter upplevas både intensiv och betungande och ett betydande problem är att patienten inte tolererar behandlingen.  Syftet var att beskriva patienters erfarenheter av non-invasiv ventilator vid akut respiratorisk svikt. Metoden var en allmän litteraturöversikt med systematiskt tillvägagångssätt. Systematiska sökningar utfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsychInfo. Sammanlagt inkluderades 15 kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar publicerade mellan år 2012–2019 till litteraturöversikten. Inkluderade artiklar analyserades med en integrerad metod.  Analysen ledde fram till två huvudkategorier och sex underkategorier. Resultatet påvisade förekomst av både fysiska och psykiska aspekter. Sammanfattningsvis var erfarenheter av negativ art vanligast förekommande och kunde karakteriseras av symtom på ångest, smärta och klaustrofobi. Positiva upplevelser var upplevelser av förbättrat andningsarbete, känslor av hopp och säkerhet samt att få en chans till ett fortsatt liv. Resultatet visade även hur personalen påverkar patienters erfarenheter av non-invasiv ventilatorbehandling, där bristfällig delaktighet är en tydligt hämmande faktor och hög kunskapsgrad samt erfarenhet hos personalen en framstående främjande faktor.  Slutsatsen blev att patienter många gånger upplever en majoritet av negativa symtom samtidigt som de befinner sig i en särskilt utsatt och sårbar situation. Behandlingens utfall påverkas av patientens erfarenheter men med hjälp av ökade kunskaper och ett personcentrerat arbetssätt hos hälso- och sjukvårdspersonalen kan den non-invasiva ventilatorbehandlingen optimeras. / Non-invasive ventilation is a common treatment for patients seeking emergency care with acute respiratory failure. The treatment is often initiated at the emergency department and further continues in the intensive- or intermediate care unit, or on a regular ward. The treatment can be experienced by patients as intensive and burdensome, and a significant problem is that the patient can’t tolerate the treatment.   The aim was to describe patients’ experiences of non-invasive ventilation in acute respiratory failure. The method was a general literature review with a systematic approach. Systematic searches were carried out in the PubMed, CINAHL and PsychInfo databases. A total of 15 qualitative and quantitative articles published between the years 2012–2019 was included for the literature review. The included articles were analyzed in an integrated method.  The analysis led to two main categories and six subcategories. The results showed occurrences of both physical and psychological aspects. In summary, negative experiences were the most common and could be characterized by symptoms of anxiety, pain and claustrophobia. Positive experiences were experiences of improved work of breathing, feelings of hope and safety and to be given a chance to a continued life. The results also showed how healthcare personnel affect patients' experiences of non-invasive ventilation, where decreased participation was a clearly inhibiting factor and high levels of knowledge and experience in the personnel was an eminent promoting factor.  The conclusion was that patients often experience a majority of negative symptoms and at the same time being in a particularly vulnerable situation. Treatment outcomes are affected by patients' experiences, but with the use of increased knowledge and a person-centered approach by the healthcare personnel, the non-invasive ventilation treatment can be optimized.