Den här undersökningen rapporterar tankar och reflektioner kring miljö och hållbar utveckling från några elever i slutet av skolår 5. Dessa har jämförts och tolkats mot tidigare undersökningar, Lpo 94 samt en teori som behandla inlärningens processer. Utifrån de två gruppsamtal som vi genomfört presenteras i resultatdelen att vår undersökning till viss del stödjer en av Skolverkets nationella utvärderingar Tema tillståndet i världen samt att elevernas tankar är fragmentariska och att de känner en viss oro inför framtidens miljöproblematik. Vi har även sett att elevernas reflektioner rör de aspekter som definierar hållbar utveckling, nämligen ekologiska, ekonomiska och sociala.

Syftet med denna undersökning är att via en kvalitativ forskningsmetod med hjälp av semistrukturerade intervjuer belysa hållbar utveckling i ett socialt sammanhang i skolan. Hur resonerar lärare och elever om den sociala miljön och språket i skolan? Lärarna har skilda uppfattningar om hur det sociala klimatet är och eleverna använder ett fult språk till varandra men tar det oftast inte på allvar. Flera elever uttryckte att de vill ha ordning och reda samt lugn och ro i skolan. Vår slutsats är att både lärarna och eleverna kan ha blivit "hemmablinda" och därför inte tycker att den sociala miljön i skolan är så hård som vi upplever. Det kan också vara så att den naturliga språkutvecklingen har bidragit till att de fula och kränkande orden har kommit in i vardagen. Det är enligt oss viktigt att alla i skolans värld arbetar för en hållbar utveckling i ett socialt sammanhang och att det genomsyrar läraren själv samt undervisningen.

The purpose of this dissertation is to describe and analyse the effects of tourism in developing countries and the attitudes and working methods of Swedish tour operators towards sustainable tourism. We have chosen to use a qualitative research according to a hermeneutical view. We have carried through in-depth interviews with eight tour operators. The theories have been divided into the effects of tourism and sustainable tourism goals which have social, economic and environmental starting points. The empiricism describes the work and activities of the tour operators and compiles the interview material divided into attitudes on tourism effects and responsibilities. The section is completed by the realisation of the above. In the analysis and conclusion we discuss that the tour operators find the environmental effects to be the greatest issue and that they believe that they do take responsibility. Although we think that they do not take enough responsibility to reachsustainable tourism.

Detta arbete handlar om vikten av att elever utvecklar en förståelse för resurshantering och ekologiska processer i naturen. Denna förståelse är betydelsefull för en ekologiskt hållbar utveckling. Hållbar utveckling innefattas även av sociala och ekonomiska aspekter, vilket jag även tar upp i min litteraturgenomgång. Undersökningen är kvalitativ med en fenomenografisk forskningsansats. I sex intervjuer med elever i 10-11 års ålder har jag undersökt vilken förståelse de har för processer som återvinning och kretslopp. Jag har även ställt frågor kring hur skolan bidragit till denna förståelse samt hur de använder skogen och skolträdgården som lärmiljö. Resultatet visar att eleverna var medvetna om att material kan återvinnas, men de hade ingen utvecklad förståelse för varför det är viktigt att återvinna. Ekologiska processer som kretslopp är svåra att uppfatta för elever i denna ålder, vilket också märks i resultatet. Slutligen visar också min undersökning att undervisning utomhus inte alltid leder till att eleverna tar till sig de kunskaper som läraren avser.

I studien undersöks hur användbart materialet och modellen Ät S.M.A.R.T. är för att elever i grundskolan ska få möjlighet att nå upp till de kunskapskrav som presenteras som mål i kursplanen, vilket stöd det ger lärarna att ge förutsättningar för detta samt vilket resultatet blir av användningen. Syftet är att validera användningen av materialet Ät S.M.A.R.T. i hem--‐ och konsumentkunskapsundervisningen i grundskolan. För detta har flera metoder använts. Dels har teoretiska analyser av innehållsvaliditeten hos materialet genomförts genom att undersöka materialets samstämmighet till kursplan och kunskapsformer. Även kvalitativa intervjuer med lärare har genomförts för att skapa en bild av det praktiska användandet. Resultatet ger en bild av lärarnas användande av materialet och deras arbetssätt som bland annat består av större arbetsområden med både praktiska och teoretiska inslag, med kompletterande material och arbetsformer. Resultatet från analyserna av innehållsvaliditeten visar att materialet i tillräcklig grad samstämmer med kursplaner och kunskapsformer för att en användning ska vara befogad. Detta leder till en diskussion om att materialet inte ensamt kan användas för att eleverna ska nå kursplanens mål och utveckla kunskapsformer. Även materialets fördelar och sätt att användas diskuteras, samt vikten av att generellt validera användningen av material som används i undervisning.

Syftet med examensarbetet är att undersöka vilka uppfattningar som finns angående möjligheter och begränsningar för användandet av informations- och kommunikationsteknik med ett perspektiv på hållbar utveckling i grundskolan. Uppsatsen tar avstamp i kvalitativ metod vilken använts vid intervjuer av lärare och IT-pedagoger. Intervjuresultatet visar på att lärare ställer sig positiva till IKT. Lärarna anser även att hållbar utveckling är betydelsefullt. Samtliga intervjuade påpekar vikten av att ha ett tydligt syfte bakom IKT-användande. Utbildningsnivån bland lärare är relativt låg både i fråga om HUT och IKT. Lärare efterfrågar därför ytterligare kompetensutveckling. Studien visar att IKT-verktyg ger stora möjligheter att utveckla och variera undervisningen och att fortbildning för lärare är viktig för att utveckling ska kunna ske.

Byggemenskap är ett begrepp, direkt översätt från tyskans ”baugemeinschaft”, som innebär att en grupp människor i egen regi planerar, låter bygga och använder en byggnad. Denna byggform som varit mycket framgångsrik i Tyskland sedan en tid, har så smått spridit sig till Sverige och resulterat i bl.a. ett bostadshus i Malmö som vann Sveriges främsta arkitekturpris, Kasper Salin-priset, år 2009. Byggformen och konceptet byggemenskap har ännu inte etablerat sig på den svenska marknaden men intresset växer då det finns flera fördelar för samhället och dess medborgare. Med detta arbete ringar vi in och lyfter fram vad byggemenskaper är, vad det medför och vilken plats det kan ta i dagens bostads- och samhällsplanering. Vi undersöker om det finns hinder som kan vara en bidragande anledning till att konceptet inte utvecklats i Sverige och Karlstad, och vad man på kommunal nivå kan göra för att underlätta byggemenskapers framgång. För att se vad en byggemenskap kan resultera i på en given plats utför vi ett projekt med en fiktiv grupp (byggemenskap), där vi kombinerar byggemenskapens mål med mål framtagna för hållbar stadsutveckling. Byggemenskapen (den fiktiva) har sin utgångspunkt i en grupp småbarnfamiljer som vill skapa sitt eget boende i staden istället för att bygga var sin villa på landet, vilket är en mycket tydlig trend för denna målgrupp. Projektområdet utgörs av tomten Sköldpaddan 6, i stadsdelen Haga i Karlstad, som är en central och attraktiv tomt med närhet till stadens många funktioner och kvalitéer. Projektområdet utformas för att uppfylla både gruppens och samhällets mål. För att länka samman och göra gemensam sak av några av de samhällsenliga målen, gruppens mål och egna intressen, kom vi fram till två stycken fokusområden; ytor och trafik. Yteffektivitet är ett nyckelord i staden med många funktioner på liten yta som skall ge en bra helhet. Bilen används av många, även i staden, och det är inte en hållbar situation. I utformandet av området ersätts den privata bilen med en bilpool och användandet av cykeln främjas. Byggemenskaper skapar och bygger sina egna hem och förverkligar sina drömmar samt bidrar till att utveckla staden i en positiv riktning. Byggemenskap som planeringsverktyg för stads- och samhällsplanerare handlar först och främst om mångfald och brukardeltagande. Varje byggemenskap är unik och det är det som skiljer sig från det ”konventionella byggandet” där bostadsbyggandet ser mer likriktat ut. Genom konceptet byggemenskap har man ett intressant verktyg vilket ligger i linje med nationella och kommunala mål i den mån att det bidrar till blandad bebyggelse och upplåtelseformer, ökat engagemang och brukardeltagande. Det Karlstad kommun kan göra för att hjälpa, bidraga och underlätta för byggemenskaper är att utbilda och informera internt, till att börja med, och även sprida kunskap och skapa intresse bland allmänheten genom seminarier och dylikt. Man bör även ta kontakt med ”Föreningen för byggemenskaper” som vill agera plattform för byggemenskaper i Sverige och som sitter på mycket kunskap. Det finns inget som hindrar en utveckling av konceptet byggemenskaper, men om kommunen tror på konceptet och vill uppmuntra till det så kan man ta vissa åtgärder som bland annat att avsätta tomter och områden för att markanvisa speciellt för byggemenskaper. / Buildingcommunity is a concept, directly translated from the German "baugemeinschaft," which means that a group of people plan, build and use a building together. This structural form which has been very successful in Germany for some time, has somewhat spread to Sweden and resulted in such a residential building in Malmö, who won Sweden's top architecture prize, the Kasper Salin Prize, in 2009. The way of building and “concept” of buildingcommunity have not yet established itself on the Swedish market but interest is growing when there are several benefits to the community and its citizens. With this work we target and highlights what buildingcommunities are, what it entails and what place it can take in today's residential and society planning. We examine whether there are obstacles that can be a contributing reason why the concept is not developed in Sweden and Karlstad , and what one, at the municipal level, can do to facilitate buildingcommunities success. To see what a buildingcommunity can result in at a given location, we carry out a project with a fictional group (buildingcommunity), combining the communities goals with goals developed for sustainable urban development. The fictional buldingcommunity has its origins in a group of families (with small children)who want to create their own accommodation in the city instead of building a country villa, which is a very marked trend for this target group. The project area is Sköldpaddan 6, in the district of Haga in Karlstad, which is a central and attractive property close to the many features and qualities in the city. The project area is designed to meet both the group and the goals of society. To link together and make common cause of some of the social league goals, team goals and own interests, we came up with two focus areas: space and traffic. Space efficiency is a key word in the city with many features in a small space that will provide a good overview. The car is used by many, even in the city, and it is not a sustainable situation. In shaping the area, the private car gets replaced by a carpool and the use of the bicycle is promoted. Buildingcommunity create and build their own homes and live out their dreams and contribute to the development of the city in a positive direction. Buildingcommunity is a planning tool for urban and community planners, where it is first and foremost about diversity and user participation. Each buildingcommunity is unique and it is different from the "conventional construction" where residential construction looks more similar. Through the concept of buildingcommunity, one has an interesting tool. Buildingcommunity is in line with national and local objectives to the extent that it contributes to mixed housing and tenure, engagement and user participation. What the Karlstad municipality can do to help, contribute and facilitate buildingcommunities is to educate and inform in-house, to begin with, and also spread awareness and generate interest among the public through seminars and so forth. One should also contact the "Association of buildingcommunities" who want to act as a platform for buildingcommunities in Sweden and who also possess in a lot of knowledge. There is nothing to prevent a development of the concept buildingcommunity, but if the municipality believes in the concept and wants to encourage it, one can take certain measures including allocating plots and areas of land especially for buildingcommunities.

Titel: Corporate Social Responsibility inom fastighetsbranschen, en fallstudie om bostadsföretaget Bostad AB Mimer Seminariedatum: 2013-05-29 Högskola: Mälardalens högskola, Västerås Institution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik (EST) Nivå: Kandidatuppsats i Företagsekonomi, 15hp (FÖA300) Författare: David Berg, Alexandra Bredahl, Kristoffer Karlsson Examinator: Cecilia Erixon Handledare: Birgitta Schwartz Sidantal: 36 Bilagor: 4 Nyckelord: CSR, kommunalägda bostadsföretag, hållbar utveckling, samhällsansvar Frågeställning: • Hur och varför arbetar Mimer med CSR? • Hur kombinerar Mimer affärsmässighet med samhällsansvar? • Vilka förbättringsmöjligheter finns i Mimers CSR-arbete? Syfte: Syftet med studien är att öka förståelsen varför ett kommunalt bostadsföretag som Mimer väljer att investera i hållbar samhällsutveckling samt undersöka om det finns något samband mellan samhällsansvar och ekonomisk vinst. Metod: En kvalitativ fallstudie med en abduktiv ansats som genomfördes med  semistrukturerade intervjuer från ett urval av anställda på ett kommunalägt bostadsföretag. Slutsats: För att uppfylla sitt lagliga ansvar om att agera utefter affärsmässiga principer måste ett kommunalägt bostadsföretag som Mimer kombinera ett  miljömässigt, socialt och ekonomiskt ansvar. Genom att kombinera dessa delar kan Mimer agera som ett ansvarsfullt företag och uppfylla intressenternas förväntningar och krav. Mimer använder CSR som en sätt att förbättra sitt anseende och skapa ekonomisk vinning på lång sikt. Genom att kommunicera detta internt och externt kan Mimer stärka sitt varumärke och skapa konkurrensfördelar. För att kunna utvecklas ytterligare kan Mimer engagera sig i olika samarbeten för finna nya vägar att utveckla sitt CSR-arbete. De CSR-projekt som Mimer idag arbetar med ökar efterfrågan till bostadsområdena, samtidigt som de ökar värdet på fastighetsbeståndet. Detta är resultatet av ett affärsmässigt hållbarhetstänk där Mimer arbetar långsiktigt för företaget och kundernas bästa.

I dagens media kan vi dagligen läsa om miljö och miljöpåverkan. Hur vår livsstil bidrar till olika konsekvenser för natur och djur. Hållbar utveckling är ett begrepp som nämns i och med detta. Återvinningen är en del i arbetet med att nå hållbar utveckling, där syftet med återvinningen är att använda sig av det material som redan finns för att skapa nytt material. Enligt läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) så ska pedagogerna utveckla barns förståelse för de olika kretsloppen och hur människor, samhälle och natur påverkar varandra. Syftet med denna studie är att ta reda på hur förskolorna arbetar med återvinning, samt synliggöra pedagogernas syn på det. Involveras barnen i arbetet? Vilka möjligheter finns det med arbetet med återvinning? Ser pedagogerna några hinder? Hur viktigt anser de att återvinning i förskolan är för miljön? Metoden för studien är en kartläggande undersökning med enkät samt kvalitativ intervju som komplement. Den baseras på en mindre kommun i Södermanlands län där 5 centrala och 2 landsbygd förskolor ingick i studien. Resultatet visar en enighet i svaren kring återvinning bland personalen. Dock med vissa skillnader.

I den svenska skolan ska elever utbildas för hållbar utveckling. Eleverna bör då enligt styrdokument och aktuell forskning bli kritiskt tänkande individer som har insikter i olika intressekonflikter och förstår konsekvenser av de beslut som människor behöver ta vad gäller miljö- och framtidsfrågor, både lokalt och globalt. I studien undersöks om elever i samtal observerar konflikter som finns när det gäller de val de behöver göra vid persontransporter, samt om och hur de tar ställning i dessa konflikter. Studien utfördes genom att grupper om tre elever på femte terminen på det naturvetenskapliga programmet intervjuades.  Resultatet visade att eleverna identifierade konflikter som handlade om vem som har ansvaret, om miljön kontra bekvämligheten och ekonomiska konflikter. De tog ofta ställning i dessa. De ändrade gärna sina utgångsståndpunkter och det kan tolkas som om eleverna sökte konsensus. För att eleverna ska bli de kritiskt tänkande demokratiska medborgare som lärande för hållbar utveckling strävar mot måste de få tillfällen att öva på att diskutera och att ta rationella beslut.