Bakgrund  Hållbart byggande tillsammans med hållbar stadsutveckling har  fått allt mer uppmärksamhet den senaste tiden. I stadsdelen Hyllie i Malmö pågår ett stadsbyggnadsprojekt där hållbarhetsaspekten har haft stor betydelse. Det råder dock skilda åsikter kring huruvida kommunernas inverkan på bostadsbyggandet är en fördel för bebyggelsen eller ej. Vissa säger att även om yttre påtryckning är den vanligaste anledningen till att företag bygger hållbart så kan projektet aldrig bli bra om företagets inre motivation inte stämmer överens, med detta sagt är det viktigt att företaget har andra faktorer som motiverar dem att genomföra miljösatsningar utöver kraven som ställs från kommunen. Det har genomförts studier där kommunen styrt byggprojekten och ställt skallkrav på byggföretagen (Pandis, 2014; Lundberg, 2013) men eftersom situationen i Hyllie är annorlunda och byggherrarna har haft relativt fria tyglar är det särskilt intressant att studera vilka andra drivkrafter utöver kommunens påverkan som har drivit fram miljösatsningarna.   Syfte: Studien syftar till att skapa en djupare förståelse för motiven till miljöinvesteringar i stadsbyggnadsprojekt och genom detta bidra till ökad kunskap kring hur kommunerna bäst kan arbeta för att främja miljösatsningar inom byggbranschen.   Metod: Studien har genomförts som en fallstudie på projektet i Hyllie, Malmö ur ett kvalitativt perspektiv. För insamling och bearbetning av data genomförde vi i denna studie både en dokumentstudie av de kommunala dokumenten och intervjuer med nyckelaktörer.  Studien delades således upp i två delstudier där den första studien syftade till att beskriva den kontext som vår fallstudie befinner sig i. Den andra delstudien som var en intervjustudie, syftade till att undersöka vilka motiv som låg bakom miljöinvesteringar i Hyllie.   Slutsats: Malmö stad har utgjort det huvudsakliga motivet till att miljöinvesteringar har genomförts i Hyllie. Vidare ser vi att legitimitet, lönsamhet och företagets intressenter utgör ytterligare motiv till att miljöinvesteringar genomförs i området. Vilka motiv som motiverat byggföretagen har i sin tur påverkats av följande tre faktorer; företags storlek, förvaltning/ickeförvaltning  samt ägandeförhållande. / Background: Sustainable building and sustainable city development has received a lot attention in the last decades. In Hyllie in Malmö there is an ongoing city development project in which sustainability has been of great importance. However, there are differing opinions about whether local impact on residential construction is an advantage for settlement or not. Some say that even if the external pressure is the most common reason that companies build sustainable, the project can never be successful if the company's internal motivation is not consistent with that being said, it is important that the company has other factors that motivate them to implement environmental initiatives in addition to the requirements compiled from the municipality. There have been studies in which the municipality controlled construction projects and set mandatory requirements on the construction companies (Pandis, 2014; Lundberg, 2013), but since the situation in Hyllie is different and the developers have had relatively free reign, it is particularly important to examine what other forces beyond municipal influence that has pushed forward environmental initiatives.   Purpose: The study aims to create a deeper understanding of the motives for environmental investment in city building projects and through this contribute to increased knowledge about how the municipalities’ best can work to promote environmental investments in the construction industry.   Method: The study was conducted as a case study on the project in Hyllie, Malmö from a qualitative perspective. For the collection and processing of data, we conducted both a document study of local government documents and interviews with key players. The study was thus divided into two sub-studies in which the first study aimed to describe the project. The second study was an interview study and aimed to investigate the motives behind the environmental investments in Hyllie.   Conclusions: City of Malmö has been the primary motive for environmental investments that have been implemented in Hyllie. Furthermore, we see that legitimacy, profitability and the company's stakeholders constitute additional motivations for environmental investment in the area. Which motive matters the most is in turn influenced by the following three factors; company size, management/non-management and ownership.

No description available.

Vårt syfte med detta arbete är att undersöka hur olika lärare tänker kring att arbeta med hållbar utveckling i sin undervisning utifrån dess tre dimensioner, social-, ekonomisk-och ekologisk hållbarhet. Vi ville se hur lärare arbetar med dessa tre dimensioner i sin undervisning. Vi har använt oss av en intervjustudie med fyra lärare på två olika skolor. Lärarna undervisade i olika ämnen, såsom svenska, samhällsoriterande ämnen och naturorienterande ämnen. Vi har använt oss av Deweys teori om praktisk utbildning och begreppet ”learning by doing”. Vi anser att denna teori passar bra in i dagens samhälle och undervisning. Resultatet visar att det är skillnad i arbetet med hållbar utveckling när det kommer till skolornas inriktning samt lärarnas bakgrund och personliga intresse. Lärarana tyckte att hållbar utveckling var ett komplext begrepp och studien påvisar även svårigheter att integrera de tre dimensionerna i undervisningen.

Klimatförändringar med en framtida temperaturökning som följd kommer sannolikt leda till kraftigare nederbörd för Sveriges del, vilket i sin tur ökar riskerna för översvämningar. En sådan utveckling skulle bli särskilt problematisk för infrastruktur och bebyggelse i anslutning till vatten. Samtidigt som översvämningsriskerna förväntas öka i Sveriges uppfattas ändå boende med närhet till vatten som attraktivt och eftersträvansvärt vilket leder många kommuner till att vilja göra satsningar på nybyggnationer inom sådana områden. Karlstad är en av de svenska städer som bedöms komma att drabbas hårt av översvämningar till följd av klimatförändringarna men samtidigt också en av de städer där inriktningen på att bygga och utveckla områden vid vatten är tydlig. I Sverige har varje kommun, enligt plan- och bygglagen (2010:911), ansvaret för den fysiska planeringen och stadsutvecklingen. För att kunna leva upp till lagstadgade krav på hållbar utveckling är hänsyn till de hot och risker samhället står inför en central del. Hållbar utveckling kan förstås som ”en utveckling som tillfredsställer dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillfredsställa sina behov” och består av tre dimensioner: den ekologiska, den sociala och den ekonomiska dimensionen. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka kommunala bedömningsgrunder för att uppnå hållbar utveckling i relation till översvämningsrisker och stadsutveckling i vattennära områden. Studien har utformats som en fallstudie med Karlstads kommun som exempel där lagstiftning och kommunala dokument med relevans för ämnet har granskats. Granskningen av materialet har skett genom en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet har visat att även om kommunen har hållbar utveckling som uttryckt ideal för stadsplaneringen och att hänsyn tas till översvämningsrisker, är det ekonomiska hänsynstaganden som hamnar i förgrunden. Balansen mellan de tre dimensionerna i hållbar utveckling tycks saknas men brist på tydligt redovisade avvägningsgrunder har försvårat bedömningen. En ökad tydlighet skulle således kunna leda till mer transparenta och legitima beslut om att exploatera vattennära områden.

Syftet med denna studie var att undersöka vilka metoder lärare använder vid undervisning för hållbar utveckling i grundskolans tidigare år. För att operationalisera begreppet hållbar utveckling i vår studie använde vi oss av fyra av de förmågor som presenteras i Inger Björneloos studie; förmågan att se helheter och sammanhang, förmågan att med inlevelse ha förståelse för andra människors livssituation, förmågan att se sin delaktighet och sitt ansvar samt förmågan att argumentera för olika ståndpunkter. Vi undersökte i vilken utsträckning relationen mellan lärares metodval och ett specifikt undervisningsinnehåll överensstämmer med de miljöundervisningstraditioner som växt fram i den svenska skolan. Studien bygger på en enkät som delades ut till lärare i en liten kommun i Sverige. För att analysera våra data använde vi oss till viss del av programmet IBM SPSS Statistics 22.Resultatet visade att det inte var några markanta skillnader gällande lärares metodval vid undervisning för hållbar utveckling. De metoder som användes mest var diskussioner och multimedia som förmedlande/förklarande metod. Angående miljöundervisningstraditionerna så var det endast två lärare som kunde kategoriseras under en av de befintliga miljöundervisningstraditionerna. De resterande lärarna kategoriserades istället in under blandningar mellan de tre miljöundervisningstraditionerna. Dessa blandningar hade ingen påverkan på lärarnas metodval. De slutsatser vi kunde dra var att relationen mellan metod och förmåga, d.v.s. hållbar utveckling som undervisningsinnehåll, har betydelse. Valet av metod styrs av förmåga, d.v.s. undervisningsinnehåll.Den här studien är en kartläggning av metodval, d.v.s. en beskrivning av vilka metoder som används vid undervisning för hållbar utveckling. Framtida studier bör inriktas på hur lärare didaktiskt reflekterar om sina metodval i relation till lärandet av hållbar utveckling som undervisningsinnehåll.

Denna studies huvudsyfte var att undersöka hur lärarstudenter vid Karlstads universitet förstår begreppet hållbar utveckling och dess tre dimensioner: ekologisk-, ekonomisk- och social hållbarhet. För att besvara studiens huvudsyfte har denna studie delats upp i två huvudfrågeställningar, nämligen: 1) Vad betyder begreppet hållbar utveckling för lärarstudenter? 2) Vad betyder de tre olika dimensioner av hållbar utveckling för lärarstudenter och hur ser lärarstudenterna på samspelet mellan dessa dimensioner? Metoden som användes för att besvara dessa två huvudfrågeställningar var kvalitativ intervjuteknik. 20 lärarstudenter har deltagit i denna studie. Utifrån 20 intervjuade lärarstudenter hade enbart 16 lärarstudenter någon uppfattning om begreppet hållbar utveckling. Fyra lärarstudenter visade inga kunskaper alls om begreppet hållbar utveckling. Av de resterande 16 lärarstudenterna har 2 visat goda kunskaper om begreppet hållbar utveckling genom att beskriva den ur ett holistiskt perspektiv. Åtta lärarstudenter beskrev begreppet hållbar utvecklig enbart ur ett ekologiskt perspektiv utan att betrakta de andra hållbarhetsdimensioner överhuvudtaget. Två lärarstudenter beskrev begreppet hållbar utveckling enbart ur ett eget perspektiv utan att betrakta någon av de olika dimensionerna av hållbarhet. Fyra lärarstudenter beskrev hållbar utveckling utifrån ett antropocentriskt perspektiv, där människan står i centrum utan att koppla sina beskrivningar till någon dimension av hållbar utveckling. Utifrån de 16 lärarstudenter kunde enbart 2 studenter dela hållbar utveckling i tre olika dimensioner men deras kunskaper om dessa dimensioner visade sig vara väldigt svaga, samt de visade väldigt lite förståelse om samspelet mellan dessa dimensioner. Nyckelord: Hållbar utveckling, ekologisk, ekonomisk och, social hållbarhet, lärarstudenter. / The purpose of this study is to investigate how teachers at Karlstad University interpret the concept of sustainable development and its three dimensions: ecological, economic and social sustainability. To answer the main purpose of this study it has been divided into 2 main questions. 1) What does the term sustainable development represent for teacher-students? 2) What do the 3 different dimensions mean for teacher-students and The method used to answer these two main questions was the qualitative interview technique. Twenty teacher-students were a part of this study. Out of twenty teacher-students only sixteen of them had some knowledge about the concept of sustainable development. Four of them had little to no knowledge about the concept, among the sixteen remaining teacher-students two showed good knowledge of the concept of sustainable development by describing it from a holistic perspective. Eight teacher-students described the concept of sustainable development exclusively from the ecological perspective without considering other dimensions of sustainability. Two teacher-students described the concept of sustainable development only from their own perspective, without including other dimensions of sustainability. Four teacher-students described sustainable development based on an anthropocentric perspective, where people are at the core of the world, without linking their descriptions to any other dimension of sustainable development. Out of this sixteen teacher-students only 2 of them knew how to divide sustainable development into three different dimensions but their understanding of those dimensions showed to be very low also they showed very little understanding of interactions between these dimensions. Key words: Sustainable development, ecological, economic and social sustainability, teacher students

Syftet med denna studie är att fördjupa kunskapen om undervisning av hållbar utveckling inom NO-ämnet i årskurserna F-3. I studien används en kvalitativ metod som bygger på semistrukturerade intervjuer. De som intervjuats är fem F-3 lärare. Teorin som både motiverar studien och som använts för att tolka resultaten är konstruktivismen. Enligt resultatet så finns det beroende på miljö, olika möjligheter och utmaningar för att undervisa hållbar utveckling inom NO-ämnet. Exempelvis, är vissa delar av hållbar utveckling abstrakta för barn för att förstå innehållet. Dessutom ska undervisningen genomföras på ett sådant sätt att eleverna skapar ett personligt förhållningssätt med miljön där de bor. Lärarna bör även undervisa på ett sätt som utvecklar elevernas förmåga att tänka kritiskt.

<h1>Abstract</h1><p>At the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD. The NSDS should be an iterative learning process consisting of phases of situation analysis, policy formulation, implementation, follow-up and independent audits. Commitment in the highest political level and institutional leadership would be necessary to give legitimacy and ensure continuity in the process. </p><p>Sweden formulated its first NSDS in March 2002. The strategy has been revised twice since then, in 2004 and 2006, all formulated by Social Democratic governments. In the autumn of 2006 a new Right-wing Cabinet with four parties was installed in the government offices.  The main problem raised in this thesis is how the 2002-2006 Social Democratic Government organized the work with the 2006 strategy and how the Right-wing Government has chosen to continue these efforts. The aim is also to discuss some short-comings in the process and to discern which political role the strategy plays today.</p><p>The thesis uses a qualitative and descriptive approach to the problem. Empirical data were collected through six interviews and literature studies performed in the spring of 2008.  The starting point for the literature studies was a special issue in <em>the European Environment No. 17/2007 </em>where a number of scientific articles concerning national strategies for sustainable development were published.</p><p>It is showed that during the Social Democratic government there were institutional mechanisms designed for cross-sectoral co-operation, participation and implementation of the strategy, e.g a Co-ordination unit for sustainable development in the government offices, as well as a Council for sustainable development which were to facilitate local implementation of the strategy. Still, the strategy did not enjoy a high-level political status; regional strategies funded by the EU gained much more governmental attention. The NSDS strategy was formulated by civil servants at the government offices and the Council for SD was only invited as the strategy was to be implemented in local contexts. In many ways it seems that the Social Democratic government did not wish to establish the kind of broad and participative process that characterizes an ideal NSDS.</p><p>However, in 2006 an intense implementation process got underway in 15 municipalities, coordinated by the Council for SD. At the end of 2006, however, the process ceased as the new Cabinet decided to discontinue the Co-ordination unit and the Council for SD. Instead a new Commission for Sustainable Development, chaired by the Prime Minister, was initiated in 2007. The Commission is to promote cross-sectoral cooperation and link government with Swedish industry and scientific field. Today, the strategy plays a highly marginal role in Swedish SD-policies. The strategy has not been with-drawn by the new government, but there is no activism around the strategy and it carries only a symbolic meaning in international contexts. </p><p> </p> / <h1><em>Sammanfattning</em></h1><p>DATUM:                             2009-06-14</p><p>NIVÅ:                                 Magisteruppsats i Företagsekonomi med inriktning mot                                             ekologisk ekonomi, 15 hp</p><p>FÖRFATTARE:                   Maarit Nurkkala</p><p>Maarit.k.nurkkala@gmail.com</p><p> </p><p>HANDLEDARE:                 Sylvia Dovlén</p><p>TITEL:                                Den svenska nationella strategin för hållbar utveckling. En process av betydelse eller bara ett anonymt dokument?</p><p>PROBLEM:                         Sedan 2002 har Sverige en nationell strategi för hållbar utveckling, som ska vara ett strategiskt redskap för regeringen att samordna politiken inom ekonomi, miljö och sociala frågor. Den nu gällande versionen presenterades av socialdemokratiska regeringen 2006. Frågorna som denna uppsats velat besvara är: Hur lade den socialdemokratiska regeringen upp strategiarbetet och hur valde den borgerliga regeringen att fortsätta detta arbete?  Vilka brister kan urskönjas? Vilken betydelse har strategin för regeringen Reinfeldt?</p><p>SYFTE:                               Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av tidigare svensk miljö- och hållbarhetspolitik undersöka hur regeringen organiserat och genomfört arbetet med den nationella hållbarhetsstrategin. Tyngdpunkten för analysen ligger på den nu gällande strategin ”Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling” (Skrivelse Skr. 2005/06:126).  Syftet är även att granska vilken betydelse strategin har för regeringen.</p><p>METOD:                             I uppsatsen har en deskriptiv metod använts, och materialet har samlats in med hjälp av intervjuer och litteraturstudier. I litteraturstudierna har utgångspunkten varit en särskild utgåva i <em>European Environment</em> nr 17/2007 med vetenskapliga artiklar om nationella hållbarhetsstrategier. Vidare litteratursökning har gjorts på Mälardalens högskolas bibliotek i Västerås samt på internet.</p><p>RESULTAT:                        Under 2006 växte det under det socialdemokratiska styret fram en process, där det fanns mekanismer för implementering och initiativ till deltagande togs, om än först i implementeringsskedet. Strategin blev dock i mycket en socialdemokratisk deklaration för hållbarhet, snarare än en nationellt ägd strategi. Den borgerliga regeringen har inte tagit strategin till sig och den process som var i gång 2006 avbröts. Det finns idag ingen aktivitet runt strategin och den har endast en kosmetisk betydelse.</p>

Abstract At the UN Conference on Environment and Development in 1992 the nations stated that traditional environmental policies were not sufficient to handle the multidimensional challenges posed by sustainable development. Governments needed to broaden their political decision making procedures in order to coordinate and integrate environmental, social and economic policies. Therefore a new tool was introduced in Agenda 21, National Strategies for Sustainable Development (NSDS). The aim of an NSDS would be to bring together actors from all parts of society to jointly reach a consensus on how to work towards the vision of a sustainable society. An NSDS would be seen as a strategic tool to help focus national policies for SD. The NSDS should be an iterative learning process consisting of phases of situation analysis, policy formulation, implementation, follow-up and independent audits. Commitment in the highest political level and institutional leadership would be necessary to give legitimacy and ensure continuity in the process.  Sweden formulated its first NSDS in March 2002. The strategy has been revised twice since then, in 2004 and 2006, all formulated by Social Democratic governments. In the autumn of 2006 a new Right-wing Cabinet with four parties was installed in the government offices.  The main problem raised in this thesis is how the 2002-2006 Social Democratic Government organized the work with the 2006 strategy and how the Right-wing Government has chosen to continue these efforts. The aim is also to discuss some short-comings in the process and to discern which political role the strategy plays today. The thesis uses a qualitative and descriptive approach to the problem. Empirical data were collected through six interviews and literature studies performed in the spring of 2008.  The starting point for the literature studies was a special issue in the European Environment No. 17/2007 where a number of scientific articles concerning national strategies for sustainable development were published. It is showed that during the Social Democratic government there were institutional mechanisms designed for cross-sectoral co-operation, participation and implementation of the strategy, e.g a Co-ordination unit for sustainable development in the government offices, as well as a Council for sustainable development which were to facilitate local implementation of the strategy. Still, the strategy did not enjoy a high-level political status; regional strategies funded by the EU gained much more governmental attention. The NSDS strategy was formulated by civil servants at the government offices and the Council for SD was only invited as the strategy was to be implemented in local contexts. In many ways it seems that the Social Democratic government did not wish to establish the kind of broad and participative process that characterizes an ideal NSDS. However, in 2006 an intense implementation process got underway in 15 municipalities, coordinated by the Council for SD. At the end of 2006, however, the process ceased as the new Cabinet decided to discontinue the Co-ordination unit and the Council for SD. Instead a new Commission for Sustainable Development, chaired by the Prime Minister, was initiated in 2007. The Commission is to promote cross-sectoral cooperation and link government with Swedish industry and scientific field. Today, the strategy plays a highly marginal role in Swedish SD-policies. The strategy has not been with-drawn by the new government, but there is no activism around the strategy and it carries only a symbolic meaning in international contexts. / Sammanfattning DATUM:                             2009-06-14 NIVÅ:                                 Magisteruppsats i Företagsekonomi med inriktning mot                                             ekologisk ekonomi, 15 hp FÖRFATTARE:                   Maarit Nurkkala Maarit.k.nurkkala@gmail.com   HANDLEDARE:                 Sylvia Dovlén TITEL:                                Den svenska nationella strategin för hållbar utveckling. En process av betydelse eller bara ett anonymt dokument? PROBLEM:                         Sedan 2002 har Sverige en nationell strategi för hållbar utveckling, som ska vara ett strategiskt redskap för regeringen att samordna politiken inom ekonomi, miljö och sociala frågor. Den nu gällande versionen presenterades av socialdemokratiska regeringen 2006. Frågorna som denna uppsats velat besvara är: Hur lade den socialdemokratiska regeringen upp strategiarbetet och hur valde den borgerliga regeringen att fortsätta detta arbete?  Vilka brister kan urskönjas? Vilken betydelse har strategin för regeringen Reinfeldt? SYFTE:                               Syftet med denna uppsats är att mot bakgrund av tidigare svensk miljö- och hållbarhetspolitik undersöka hur regeringen organiserat och genomfört arbetet med den nationella hållbarhetsstrategin. Tyngdpunkten för analysen ligger på den nu gällande strategin ”Strategiska utmaningar – En vidareutveckling av svensk strategi för hållbar utveckling” (Skrivelse Skr. 2005/06:126).  Syftet är även att granska vilken betydelse strategin har för regeringen. METOD:                             I uppsatsen har en deskriptiv metod använts, och materialet har samlats in med hjälp av intervjuer och litteraturstudier. I litteraturstudierna har utgångspunkten varit en särskild utgåva i European Environment nr 17/2007 med vetenskapliga artiklar om nationella hållbarhetsstrategier. Vidare litteratursökning har gjorts på Mälardalens högskolas bibliotek i Västerås samt på internet. RESULTAT:                        Under 2006 växte det under det socialdemokratiska styret fram en process, där det fanns mekanismer för implementering och initiativ till deltagande togs, om än först i implementeringsskedet. Strategin blev dock i mycket en socialdemokratisk deklaration för hållbarhet, snarare än en nationellt ägd strategi. Den borgerliga regeringen har inte tagit strategin till sig och den process som var i gång 2006 avbröts. Det finns idag ingen aktivitet runt strategin och den har endast en kosmetisk betydelse.

Denna uppsats undersöker sambandet mellan läroplaner och läroböcker för samhällskunskap på gymnasienivå över tid utifrån hur hållbar utveckling framställs. Utbildning för hållbar utveckling har fått en mer betydande roll till samhällskunskapsundervisningen utifrån de globala målen för Agenda 2030, specifikt delmål 4.7. Utgångspunkten för uppsatsen är att en behandling av de tre dimensionerna för hållbar utveckling (ekonomi, sociala och miljö) genom en pluralistisk undervisningstradition utgör en utbildning för hållbar utveckling. Metoderna som används är en kvantitativ innehållsanalys och kvalitativ diskursanalys. Det valda materialet är två läroplaner, lpf94 och Gy11, och åtta läroböcker i samhällskunskap på gymnasienivå från 1997–2021. Resultatet från den kvantitativa innehållsanalysen har visat att det finns en skillnad i vilken utsträckning som läroböckerna behandlar de olika dimensionerna samt hållbar utvecklingsbegreppet. Vidare har det procentuella omfånget i läroböckerna som behandlar hållbar utveckling ökat över tid. Miljödimensionen av hållbar utveckling är det som behandlas mest i läroböckerna. Resultatet från den kvalitativa diskursanalysen visar att det inte går att dra en slutsats om det har skett en gemensam förändring i vilken undervisningstradition läroböckerna behandlar över tid. Den pluralistiska traditionen är mer förekommande i de senare upplagorna och generellt behandlar läroböcker från samma bokserie samma traditioner över tid. Läroplanerna, Lpf 94 och Gy11, är lika i den mån att båda förespråkar ett pluralistiskt förhållningssätt. Läroplanerna skiljer sig mest åt i hur ämnet samhällskunskap behandlas där Gy11 är den som behandlar hållbar utveckling som ämnesinnehåll. I resultatet från jämförelsen mellan läroplanerna och läroböckerna så determinerar inte läroplanernas innehåll vad som kommer behandlas i läroböckerna i relation till de selektiva undervisningstraditionerna samt hållbar utvecklingsbegreppet. Undersökningen synliggör de olika läroböckernas brister och styrkor och kan hjälpa lärare att se vad de ska leta efter när de väljer läroböcker för undervisning om hållbar utveckling i samhällskunskap. Angående resultatet så kan inte denna uppsats förklara hur läroboksanvändningen ser ut i praktiken. Däremot går det att göra teoretiska ställningstaganden angående hur läroböcker och läroplanerna påverkar hur lärare kan förhålla sig till undervisning av HU utifrån ramfaktorteori och undervisning som meningserbjudande.