Syfte: Det finns en stor brist på kunskap om att översätta klimatpåverkan till ett monetärt värde. Forskare har under flera decennium studerat och forskat inom området och tagit fram flera metoder och verktyg inom LCC (Livscykelkostnad). Forskarna frågar sig varför inte dessa används i branschen? Målet med denna studie är att ta fram ett arbetssätt för att med hjälp av LCA (Livscykelanalys) utföra en LCC med invägd miljökostnad. Metod: De metoder som används för att nå målet med arbetet är mailintervjuer, observationer, dokumentanalys och litteraturstudie. Resultat: Arbetet beskriver att kommunala bostadsbolag inte använder sig av LCC i någon större utsträckning. En fallstudie har utförts på två hus i Kv. Vingpennan 2 i Kungsängen. Arbetet presenterar utifrån fallstudien, ett arbetssätt där miljökostnad översätts till ett monetärt värde med hjälp av LCA och LCC. Konsekvenser: Eftersom kommunala bostadsbolag inte arbetar med LCC analyser i den utsträckning som skulle behövas i nuläget skulle någon form av krav från kommun kunna bli aktuellt. Byggnation som är en stor koldioxidbov skulle behöva en sådan typ av krav, i form av till exempel en koldioxidskatt som räknas fram i början av varje nytt byggprojekt. Orsakerna varför inte LCC används i någon större utsträckning är många. Osäkerhetsfaktorerna för uppskattning av ett monetärt värde för miljöpåverkan inom LCC anses vara en bidragande orsak. Om dessa krav som detta arbete föreslår skulle ställas på beslutsfattarna då tvingas de att lära sig att arbeta aktivt med LCC. Den nya ISO standarden 14008:2019 kan vara en början till fungerande arbetsmetoder med LCC där miljökostnaden kan räknas fram. Begränsningar: Val av metoder och strategier har varit passande för detta arbete. Det som dels har begränsat resultatet är att fallstudien endast pågått en kort tid i projektet Kv. Vingpennan 2 och dels att det finns olika LCA-verktyg på marknaden. Innehållet i dessa LCA-program kan ha begränsat arbetet då de inte är exakta med verkligheten. De osäkerhetsfaktorer som finns i en LCC analys kan göra att den som utför analysen kan tolka de olika faktorerna på olika sätt och därför få olika resultat. / Purpose: There is a lack of knowledge of translating environmental cost to a monetary value. Sientcis has during the last decades studied and researched the field and developed several methods and tools within the Life cycle cost (LCC). The researchers are wondering why these are not used in the industry? The goal in this study is to develop a working method on how to build better for the climate using Life cycle assessment (LCA) and LCC. Method: The methods used to reach the goal of the study are mail interviews, observations, document analysis and literature review. Findings: The result of the study describes that municipal housing companies do not use LCC a lot. A case study is done on two houses in Kv. Vingpennan 2 in Kungsängen, Jönköping. The study presents, based on the case study a method for working with LCC with a environmental cost translated into a monetary value by using LCA. Implications: Since municipal housing companies at present do not work with LCC analyses to the extent that would be needed, some kind of demands from the municipality could be relevant. The construction sector is emitting a lot of carbon dioxide that is why some kind of tax should be calculated in the beginning of a new building project. There are many reasons why LCC is not so much in use. The uncertainty factors for estimating a monetary value for the environmental cost within the LCC might be a contributing factor. If the requirements that we propose would be put to the decision makers they would be forced to learn how to and work with LCC. The new ISO standard 14008:2019 could be the beginning of work methods for LCC where the environmental cost could be calculated. Limitations: The choice of methods and strategies for this study has been appropriate. The limitation is that the case study has only been studied over a shorter time of the studied projects time and that there is a lot of different programs for making a LCA and the materials in those programs is not always the exact same as in the real project. The uncertainties in an LCC could make the results variate a lot depending on who makes it.

Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadens invånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017 godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli en föregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat att undersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden. I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; en plats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi, vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras i anslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte. Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden ska bli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattar bland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också att resurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuserat på hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle. En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan sprida information om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis på utvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande för hållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor. Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till 2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som den befintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil. För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetet med den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén om kretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skola och bostäder. Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt och tillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av en god dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet. Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå med funktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete. I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål och funktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunens kommande arbete med byggnaden. Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ett stort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi har ambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbit för att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersöka hur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniska lösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen, och hur stora ytor som är lämpliga. Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén om kretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet som fanns när planprogrammet upprättades. / The purpose of this thesis is to establish a functional program for an eco-cycle building where people can be reached with knowledge of sustainable development. The background to this is that the municipality of Borlänge approved a plan program with the vision of creating a new, climate neutral district and thereby become a precursor for sustainable construction in the region. For instance, the functional program is meant to investigate the background and the prerequisites that existed. In the municipality’s plan program, the building is described to have an educational function for the district and for Borlänge; a place which focuses on practical demonstrations and education for students and residents in recycling issues for energy, water and waste/material in a comprehensible and compelling way. The eco-cycle building is planned to be established near the new school, with classes from 6 to 9, to make a cooperation possible. Requests from the municipality is that the eco-cycle building can work like a hub in the new district, but also become a new place of interest and put Borlänge on the map for sustainable construction. Sustainable construction includes resource management, minimized energy use and renewable energy sources, but also that resources like energy, waste and water circulate in an eco-cycle. Theory has been obtained from literature focusing on how we should build our houses and cities if we want to join and create a sustainable society. Part of the purpose of this thesis was to explore how to disseminate information on environmental and circular issues in an educational way. The theoretical part of the thesis is therefore focusing on selected parts of education obtained from previous research in children and youth learning for sustainable development, since studies show that it is important that children learn about these issues early in life. Education for Sustainable Development is an important prerequisite for achieving the sustainability goals set by the UN until 2030. Upcoming generations must learn a sustainable way of life right from the start while the existing population must drastically change their lifestyle. In order to gather empiricism, interviews were held with people who have been involved in the planning work with the new district. It turned out that there were former driving spirits who introduced the idea of the eco-cycle building, but that it doesn’t currently are the major priority in the ongoing work with the new school and housing. Engaging the users at an early stage provides better conditions for achieving a result that is effective and satisfying for all parties. The theory of design dialogues has therefore been studied to demonstrate the importance of a good dialogue to quickly identify needs and develop ideas in design work. The result of the thesis, the functional program, can be seen as a draft on conceptual level with features and expressions that can be applied to a building of this kind, and an inspiration for continued work. In the functional program, our interpretations form how the eco-cycle building would meet the requests and functions that’s been requested in the plan program, in order to benefit as much as possible in the municipality's future work with the building. Conclusions are that there are no precursors of the eco-cycle building as a concept. Despite a large number of sources of inspiration from various aspects, no example was found that combines all the aspects we have the ambition to develop for this building. The eco-cycle building as a concept could play an important role for how to handle sustainable issues in a district or in a whole city. However, further work is required to investigate how the building should be run and managed, as well as more extensive studies of which technical solutions to apply. Further work is also required to optimize the building for the future location, and the size of the building that are appropriate. There is a great interest in the building from various participants in Borlänge, but to implement the idea of the eco-cycle building, one or more people need to embrace the project with the commitment that previously existed in the organization.

Det här examensarbetet syftar till att upprätta ett funktionsprogram för ett kretsloppshus där stadensinvånare kan nås med kunskap om hållbar utveckling. Bakgrunden till detta är att Borlänge kommun 2017godkände ett planprogram med visionen att skapa en ny, klimatneutral stadsdel och därmed bli enföregångare för hållbar stadsutveckling i regionen. Arbetet med programhandlingen innebar bland annat attundersöka den bakgrund och de förutsättningar som fanns för ett uppförande av byggnaden.I kommunens planprogram beskrivs byggnaden ha en pedagogisk funktion i stadsdelen och i Borlänge; enplats med fokus på praktisk demonstration och utbildning av elever och boende i kretsloppsfrågor för energi,vatten och avfall/material i en fattbar och intresseväckande skala. Kretsloppshuset planeras att uppföras ianslutning till en ny skola årkurs 6-9 för samverkan i detta syfte.Kommunens tanke är att kretsloppshuset ska fungera som ett nav i stadsdelen, men också att byggnaden skabli ett besöksmål och sätta Borlänge på kartan vad gäller hållbart byggande. Ett hållbart byggande innefattarbland annat resurshushållning, minimerad energianvändning och förnybara energikällor, men också attresurser som energi, avfall och vatten cirkulerar i kretslopp. Teori har inhämtats ur litteratur som fokuseratpå hur vi ska bygga våra hus och städer om vi vill vara med och skapa ett hållbart samhälle.En del av syftet med detta examensarbete var att undersöka hur man på ett pedagogiskt vis kan spridainformation om miljö- och kretsloppsfrågor. Examensarbetet teoretiska del fokuserar därför delvis påutvalda delar av pedagogik som inhämtats från tidigare forskning inom barn och ungdomars lärande förhållbar utveckling, eftersom att studier visar att det är viktigt att barn lär sig tidigt om dessa frågor.Utbildning för hållbar utveckling är en viktig förutsättning för att nå de hållbarhetsmål som FN tagit fram till2030. Kommande generationer måste lära sig ett hållbart levnadssätt redan från start samtidigt som denbefintliga befolkningen drastiskt måste förändra sin livsstil.För att samla empiri gjordes intervjuer med personer som är eller har varit inblandade i planeringsarbetetmed den nya stadsdelen. Det visade sig att det funnits eldsjälar som tidigt introducerat idén omkretsloppshuset, men att det i nuläget inte får någon större prioritet bland det pågående arbetet med ny skolaoch bostäder.Att involvera brukarna i ett tidigt skede ger bättre förutsättningar för att nå ett resultat som är effektivt ochtillfredställande för alla parter. Teori gällande designdialoger har därför studerats, för att visa på vikten av engod dialog för att snabbt identifiera behov och utveckla idéer i designarbetet.Resultatet av examensarbetet, funktionsprogrammet, kan ses som ett förslag på konceptuell nivå medfunktioner och uttryck som kan tillämpas på en byggnad av detta slag, och en inspiration till fortsatt arbete.I funktionsprogrammet gestaltar våra tolkningar hur kretsloppshuset skulle uppfylla de önskemål ochfunktioner som efterfrågas i planprogrammet, för att i största möjliga mån kunna vara till nytta i kommunenskommande arbete med byggnaden.Slutsatser som togs är att rena föregångare till Jakobsgårdarnas Kretsloppshus som koncept saknas. Trots ettstort antal inspirationskällor ur olika aspekter hittades inget exempel som förenar alla de aspekter som vi harambitionen att utveckla i den aktuella byggnaden. Kretsloppshuset som koncept kan bli en viktig pusselbitför att hantera hållbarhetsfrågor i en stadsdel eller en hel stad. Ett vidare arbete krävs dock för att undersökahur byggnaden ska komma att drivas och förvaltas, och en mer omfattande undersökning av vilka tekniskalösningar som ska appliceras. Vidare arbete krävs också för att optimera byggnaden för den framtida platsen,och hur stora ytor som är lämpliga.Det finns ett stort intresse för byggnaden från diverse aktörer i Borlänge, men för att idén omkretsloppshuset ska kunna förverkligas krävs en eller flera personer axlar det engagemang för projektet somfanns när planprogrammet upprättades. / The purpose of this thesis is to establish a functional program for an eco-cycle building where people can bereached with knowledge of sustainable development. The background to this is that the municipality ofBorlänge approved a plan program with the vision of creating a new, climate neutral district and therebybecome a precursor for sustainable construction in the region. For instance, the functional program is meantto investigate the background and the prerequisites that existed. In the municipality’s plan program, thebuilding is described to have an educational function for the district and for Borlänge; a place which focuseson practical demonstrations and education for students and residents in recycling issues for energy, waterand waste/material in a comprehensible and compelling way. The eco-cycle building is planned to beestablished near the new school, with classes from 6 to 9, to make a cooperation possible.Requests from the municipality is that the eco-cycle building can work like a hub in the new district, butalso become a new place of interest and put Borlänge on the map for sustainable construction. Sustainableconstruction includes resource management, minimized energy use and renewable energy sources, but alsothat resources like energy, waste and water circulate in an eco-cycle. Theory has been obtained fromliterature focusing on how we should build our houses and cities if we want to join and create a sustainablesociety.Part of the purpose of this thesis was to explore how to disseminate information on environmental andcircular issues in an educational way. The theoretical part of the thesis is therefore focusing on selected partsof education obtained from previous research in children and youth learning for sustainable development,since studies show that it is important that children learn about these issues early in life. Education forSustainable Development is an important prerequisite for achieving the sustainability goals set by the UNuntil 2030. Upcoming generations must learn a sustainable way of life right from the start while the existingpopulation must drastically change their lifestyle.In order to gather empiricism, interviews were held with people who have been involved in the planningwork with the new district. It turned out that there were former driving spirits who introduced the idea of theeco-cycle building, but that it doesn’t currently are the major priority in the ongoing work with the newschool and housing.Engaging the users at an early stage provides better conditions for achieving a result that is effective andsatisfying for all parties. The theory of design dialogues has therefore been studied to demonstrate theimportance of a good dialogue to quickly identify needs and develop ideas in design work.The result of the thesis, the functional program, can be seen as a draft on conceptual level with features andexpressions that can be applied to a building of this kind, and an inspiration for continued work. In thefunctional program, our interpretations form how the eco-cycle building would meet the requests andfunctions that’s been requested in the plan program, in order to benefit as much as possible in themunicipality's future work with the building.Conclusions are that there are no precursors of the eco-cycle building as a concept. Despite a large numberof sources of inspiration from various aspects, no example was found that combines all the aspects we havethe ambition to develop for this building. The eco-cycle building as a concept could play an important rolefor how to handle sustainable issues in a district or in a whole city. However, further work is required toinvestigate how the building should be run and managed, as well as more extensive studies of whichtechnical solutions to apply. Further work is also required to optimize the building for the future location,and the size of the building that are appropriate. There is a great interest in the building from variousparticipants in Borlänge, but to implement the idea of the eco-cycle building, one or more people need toembrace the project with the commitment that previously existed in the organization.

Människans negativa miljöpåverkan har orsakat att jordens temperaturökning har fördubblats på kort tid och vars åtgärd kräver omgående förändringar i samhället. Ett hållbart förhållningssätt är väsentligt för att inte äventyra kommande generationers förutsättningar på jorden. En omställning till en cirkulär ekonomi är nödvändigt för att gynna en hållbar utveckling. Byggsektorns resursanvändning och avfall orsakar en stor andel av samhällets miljöpåverkan och har en betydelsefull roll i den cirkulära övergången. Återbruk av bygg- och rivningsavfall är en viktig del av cirkulära strategier, men som sektorn varit långsamma på att implementera. Kandidatarbetet undersöker möjligheterna att utforma en mindre trävilla med hänsyn på återbruk. Syftet med studien är att framställa en förslagshandling för en trävilla som tar hänsyn på cirkulära strategier som möjliggör återbruk av de ingående komponenterna. Studien baseras på en kvalitativ metod som inledningsvis bestod av en litteraturstudie, därefter hölls workshop med aktörer i byggbranschen för att ta del av deras kunskaper inom ämnesområdet. I konsultation med aktörerna diskuterades möjligheter och svårigheter vid utformning av småhus med hänsyn till återbruksbara byggnadskomponenter. Studiens resultat visar att byggsektorn i största allmänhet är medvetna om de ekologiska fördelarna av cirkulära strategier som att projektera för demontering, men att dessa inte nyttjas i någon större utsträckning. Det beror delvis på byggsektorns okunskap om hur byggnaders utformning påverkar komponenternas möjlighet till återbruk och dels på osäkerheterna kring den ekonomiska lönsamheten. För att öka återbruk i byggsektorn kommer sektorn behöva ekonomiska incitament som nya avgifts- och beskattningsstrukturer. För att främja återbruk av ingående byggkomponenter är det viktigt att tidigt planera för komponenternas åtkomlighet, reparation och demontering. För att förenkla förändringsarbete och underhåll bör byggnaden utformas med stora öppna ytor och med en så stor andel prefabricerade moduler och komponenter. Byggnadens komponenter bör väljas med hänsyn på att de ska vara hållbara och lätta att hantera vid montering och demontering.

Topics on the environment and sustainability attracts ever more attention today, especially in the construction sector. In Sweden, the building- and housing industry answers for a significant share of the total energy consumption, waste production and greenhouse gas emissions. The construction sector is often depicted as conservative with a low rate of productivity and innovation. Sweden’s National Board of Housing, Building and Planning suggests that errors and damages in construction causes expenses corresponding to tens of thousands new housing units each year in Sweden. In a time of climate action and pursuit of more circularity in resource use this issue becomes a burning question. There is no doubt that the industry has adopted the increasing awareness on sustainability issues. Carbon emission levels and renewable energy is being measured as any other key performance indicator. The strive for increased sustainability in construction becomes relevant for any actor who wants to remain relevant on the market. Considering recent studies emphasizing errors, damages, and inadequacies in construction a relevant question to ask would be if the reality lives up to the ambitions of a sustainable building industry. This study investigates underlying factors causing errors and damages in construction. Development on sustainability matters is plotted in relation to how it has affected the industry. Chosen literature covers sustainability development, building errors and damages as well as complexity matters unique for the construction industry. The study’s literature review is balanced by multiple interviews and a survey conducted with industry working professionals. The results suggest that the development of errors and damages in construction has been stable in recent years. However, data collection thru interviews and surveys declares that most participants has experienced an increase in errors and damages. The distribution of information and knowledge regarding errors and damages in construction has increased, which may have caused a perceived increase of errors and damages. Whether increased focus on sustainability matters has affected the occurrence of errors and damages depends on which time span is being considered. Sustainability related adaptions of work methods and materials may give rise to errors and damages in the short term. Hence, the heightened sustainability focus together with a rapid development pace calls for caution when designing buildings. The study’s data collection suggests an increasing lack of competence regarding the design of buildings and contract documents. Ambiguous and more demanding requirements together with lack of general liability and competence supply is described as the most urgent issues affecting errors, damages, and deficiencies in construction. / Frågor som berör miljö- och hållbarhet får allt mer uppmärksamhet i samhället, inte minst inom byggsektorn. I Sverige står bygg- och fastighetssektorn för en betydande andel av landets totala energianvändning, avfallsproduktion och utsläpp av växthusgaser. Byggsektorn beskrivs traditionellt som konservativ och beskylls ofta för att ha en låg produktivitetsutveckling och innovationsgrad. Boverket hävdar att fel, skador och brister i byggandet orsakar kostnader motsvarande ett produktionsbortfall på tiotusentals bostäder i Sverige varje år. I en tid av klimatomställningar och strävan mot ett mer cirkulärt användande av naturresurser blir denna fråga ytterst relevant. Att branschens aktörer tagit till sig det ökande hålbarhetsfokuset råder det inga tvivel om. Företags koldioxidutsläpp och andel förnybar energi är nyckeltal som deklareras i allt högre utsträckning. Att bygga hållbart är en självklarhet för vilken aktör som helst som vill behålla sin position på marknaden. Med bakgrund i de studier som lyfter fram fel, skador och brister inom byggandet är det relevant att fråga sig ifall verkligheten lever upp till ambitionen om det hållbara byggandet. Denna studie undersöker bakomliggande orsaker till att det uppstår fel och skador i byggandet. Branschens utveckling kopplat till hållbarhetsfrågan kartläggs i syfte att identifiera hur den påverkat byggandet. Den litteratur som studerats berör hållbarhetsutveckling, byggfel och byggskadorsamt den komplexitet som ofta är unik för byggbranschen. Genom intervjuer med tjänstemän samt en enkätstudie med yrkesarbetare ges en verklighetsanknytning och avstämning mot aktuell litteratur. Studiens resultat påvisar att utvecklingen av byggfel och byggskador varit oförändrad i närtid. Inom ramen för studiens datainsamling uppger majoriteten av de tillfrågade att de upplevt en ökning av fel och skador. Samtidigt har information och spridning av upptäckta fel och skador i byggandet ökat, vilket i sig kan ha föranlett en upplevd ökning. Huruvida det ökade hållbarhetsfokuset inom byggsektorn har påverkat förekomsten av byggfel och byggskador beror på vilken tidshorisont som beaktas. Hållbarhetsrelaterade omställningar av arbetsmetoder och material riskerar att ge upphov till fel och skador på kort sikt. Med ökat fokus på hållbarhetsfrågor och snabb utveckling ökar behovet av att kunna se den långsiktiga hållbarheten vid valet av byggtekniska lösningar. Studiens datainsamling pekar på ökande kompetensbrist i fråga om byggnaders och byggbeskrivningars utformning. Tvetydiga och mer omfattande kravställningar i kombination med bristande helhetsansvar och kompetensförsörjning beskrivs som de största riskfaktorerna i fråga om fel, skador och brister i byggandet.

Greenhouse gas emissions drive climate change, posing a global challenge with serious consequences ranging from glacial melting to societal disruptions. Sweden has introduced a climate policy framework to achieve climate neutrality by year 2045, with the construction and real estate sector accounting for about 21 percent of total greenhouse gas emissions. Concrete, despite its long history and versatility, significantly contributes to the climate crisis. The problem is serious where a circular construction sector and concrete reuse can reduce the carbon footprint and contribute to Sweden's environmental goals. The study focuses on today's challenges with concrete's extensive climate impact and the insufficient reuse of older concrete buildings and strives to identify solutions for the reuse of concrete walls. Real estate companies Castellum and Vectura, along with consulting firm Bjerking, lead a reuse project for circular construction in Främre Boländerna. The properties of concrete, including its compressive strength, vary depending on the area of use, ranging from general building structures to commercial and industrial buildings. Previous research has shown that there is great potential for reuse, but also many challenges. The report's methodology includes interviews with six respondents, three field visits, compressive strength tests of concrete samples, and an extensive literature review, all to answer the study's purpose and problem. The interview study indicates that there are several challenges with reuse and the concrete samples show suitable compressive strength values for reuse with approved crack creation. The study's conclusions show that the concrete from Främre Boländerna can be used for general structures like homes and parks, but not for commercial buildings that require a load-bearing building frame. The main challenges identified in the study are intermediate storage, economic factors, legal issues, lack of standards and guidelines, reuse depots, and logistical problems. Despite these challenges, future opportunities appear promising.

Life Cycle Assessments on buildings and various environmental certificates are starting to become customary for newbuilding projects in Sweden. Building materials play a big part in a building’s environmental impact. Earlier research indicates that Life Cycle Assessments is not a routine in today’s construction process and it may depend on uncertainties in the methods of quantifying carbon dioxide emissions. This master thesis focuses on how equivalent carbon dioxides, a standard unit to quantify greenhouse gas emissions, of building materials can be integrated with Building Information Modelling. Through meetings with experts in the field, data has been collected. A 3D model of a house was built in order to evaluate both an integration with a cost calculation tool and directly with the 3D model. The results showed how the cost calculation tool works for calculations of equivalent carbon dioxides, early in the pre-construction phase. Difficulties in finding corresponding materials in their database were found and issues with summarizing carbon dioxide data. The integration directly into the 3D model, with visual programming, proved an insert for each materials’ carbon dioxide emissions worked. This allows further updates throughout the building process. It was also possible to import material information to a carbon dioxide calculation tool. This evaluation opened up a possibility to change and update carbon dioxide emissions at an early design stage of a building process with Building Information Modelling along with a need of organizational change due to today's traditional building processes. / Livscykelanalyser på byggnader och olika typer av miljöbyggnads-certifieringar blir allt vanligare för nya byggprojekt i Sverige. Materialet i en byggnad spelar en stor roll av hela byggnadens miljöpåverkan. Tidigare forskning indikerar att livscykelanalyser inte är en rutin i dagens byggprocesser vilket kan bero på att osäkerheter i de olika metoderna bakom koldioxidberäkningar. Den här artikeln fokuserar på hur koldioxidekvivalenter av byggnadsmaterial kan bli integrerade med Byggnadsinformationsmodellering. Genom möten med experter i området har datainsamling gjorts för det ändamålet. För att undersöka integreringen byggdes en 3D-modell upp och som senare användes för beräkningar av koldioxidutsläpp i ett kostnads-kalkyleringsverktyg samt undersöka hur en införing av koldioxidekvivalenter direkt i 3D-modellen kunde göras. Resultaten visade hur kostnads-beräkningsverktyget fungerar för beräkningar av koldioxidekvivalenter, tidigt i byggprocessen. Svårigheter i att hitta motsvarande material i kalkyleringsverktygets databas upptäcktes under utvärderingen samt en sammanfattande rapport för beräkningarna. Integrationen direkt i 3D-modellen med visuell programmering visade att en inmatning av koldioxidutsläpp för varje material fungerade vilket möjliggör uppdateringar under hela byggprocessen. Det var också möjligt att importera materialinformation till ett koldioxidberäkningsverktyg. Det öppnar upp möjligheter att ändra och uppdatera koldioxidutsläpp för material tidigt i byggprocessen med hjälp av Byggnadsinformationsmodellering och visar behov av organisationsförändringar på grund av dagens traditionella byggprocess.

Prefabricering av väggelement är en byggmetod under stark framväxt i byggandet av småhus de senaste decennierna. Kostnadseffektiviteten nämns ofta som ett skäl till att prefabricering av småhus har en sådan stor framväxt. Samtidigt har miljö- och klimatfrågan växt och då byggsektorn står för en stor del av Sveriges koldioxidutsläpp krävs det att byggsektorn ställer om till ett allt med hållbart byggande. Detta examensarbete har undersökt denna kostnadseffektivitet och hur och om en går att kombinera med ett hållbart byggande och sedan jämfört detta med platsbyggda väggar i trä. Underlag har tagits fram i samarbete med Skidstahus som producerar prefabricerade väggelement i fabriksmiljö och underlag från Derome Hus AB/ VarbergsHus vad berör småhus i lösvirke. En kostnadsjämförelse av de två byggmetoderna visar att de prefabricerade väggelement som Skidstahus framställer är mer kostnadseffektiva och det beror till stor del på att arbetstiden effektiviseras. Till viss del visar examensarbetet att materialanvändningen även resurs effektiviseras vid Skidstahus produktion och resulterar i mindre spill som därmed gynnar ett hållbart byggande. Andra viktiga aspekter för hållbarhet och livslängd såsom fukt och lufttäthet visar att prefabricerade väggar har utmaningar då skarvar och anslutningar måste vara väl utförda. Samtidigt innebär arbetet i fabriksmiljö att risken för fuktproblem minskar då det ger ett skydd för klimat och väder. Detta är medför även att byggarbetarna får en god och vältempererad arbetsmiljö. Däremot finns frågetecken kring hur byggande med prefabricerade väggelement påverkar miljön i form av transporter i förhållandet till platsbyggda väggar av lösvirke, då transporter till och från fabrik krävs. Utöver detta påverkar byggmetoden hur gestaltning och arkitektur utförs då ett platsbyggt hus i trä enklare går att utföra med valfri gestaltning. Analyserna visar sammanfattningsvis att användandet av prefabricerade väggelement i trä reducerar byggkostnader samtidigt som det kan bidra till ett hållbart byggande. Det krävs dock ytterligare studier för att jämföra den beräknade livslängden på prefabricerade väggar och platsbyggda. / Prefabrication of wood wall elements in construction of villas and terraced houses is a building method undergoing growth in recent decades. Cost efficiency is often cited as a reason why prefabrication has undergone such a large growth. At the same time, the issue of environmental impact and climate change has grown. As the construction sector accounts for a large part of Sweden's carbon dioxide emissions, the construction sector needs to become more sustainable. This thesis has examined this cost-effectiveness and if it is possible to combine with environmental sustainability. To examine this more thoroughly a comparison is made with in site-built timber-framed constructed walls. The thesis has been conducted in collaboration with Skidstahus, which produces prefabricated wall elements in a factory environment, especially for data collection. Information and data have also been collected from Varbergshus / Derome producing houses in site-built timber-framed building. A cost comparison of the building methods shows that the prefabricated wall elements manufactured by Skidstahus are more cost-effective, which can be linked to work efficiency. To some extent, the thesis also shows that material use can be optimized at Skidstahus production and therefore results in less waste, which thus reduces environmental impact. Other important factors for durability and accounted life span is the building method’s ability to handle migration of moisture and airtightness. The thesis shows that prefabricated walls have challenges, as joints and connections must be well designed. At the same time, factory production allows an environment which can reduce risk of migration of moisture as it provides protection for climate and weather impact. Another aspect is that it provides a good and well-tempered work environment for the construction worker. On the other hand, it is questionable whether the use of prefabricated wall elements affects the environment as it may increase the need of transportation in relation to on site-built timber-framed walls, as transport to and from the factory is required. In addition, the prefabricated method could influence how design and architecture is carried out while a wood house made from stick timber is more easily modified. In summary, the analysis show that the use of prefabricated wood wall elements reduces building costs while at the same time it can contribute to environmental sustainability. However, further studies are required to compare the estimated life span of the two compared building methods.

Klimatförändringarna blir allt mer omfattande i takt med att jordens befolkning ökar. Den negativa miljöpåverkan bottnar till stor del i användandet av råvaror och energiförbrukning vid skapandet av materiella ting. Enligt energimyndigheten (2015) står byggsektorn för ca 40 % av Sveriges totala energianvändning. För att minska energianvändningen har mål både på nationell och internationell nivå skapats. Målen är tänkta att skapa större förståelse av ett mer energieffektivt byggt samhälle för samtliga aktörer inom byggbranschen. En hållbar utveckling av husbyggandet kräver förutom att värna om miljön en beaktning av de ekonomiska och sociala aspekterna.   I det här examensarbetet har det undersökts om två specifika standardhus från en småhusleverantör kan utvecklas till passivhus med bevarad arkitektonisk karaktär. Studien syftar delvis till att undersöka om begreppet passivhus kan fungera som ett hållbart koncept för byggandet av enfamiljshus. Begreppet hållbar utveckling har begränsats och en förenkling har applicerats i arbetet. Den ekologiska aspekten representeras av energiberäkningar och eventuella åtgärder för att standardhusen ska uppnå kraven för passivhus. Den ekonomiska aspekten representeras av en livscykelkostnadsanalys med hjälp av nuvärdesmetoden och återbetalningsmetoden. Den sociala aspekten representeras av en utvärdering av förändring i boendekvaliteter vid utveckling från ett standardhus till passivhus. Studien presenterar även en alternativ utformning av ett passivhus med avsikt att främja positiva boendekvaliteterna.   Standardhusen tillhör en småhusproducent, Intressanta hus, som har sitt huvudsäte i Västerås. Husen utgörs av en villa på 147 m2 i ett plan med pulpettak samt en villa på 151 m2 i två plan med sadeltak. Med anledning av Intressanta hus geografiska läge har Västerås klimat använts som utgångspunkt vid energiberäkningarna. För att addera ytterligare en utmaning har även möjligheter för utveckling till passivhus undersökts för standardhusen i ett subarktiskt klimat i Kiruna. Västerås representerar därmed klimatzon III och Kiruna klimatzon I.   Resultaten avslöjade att det är möjligt att utveckla standardhuset i två plan med sadeltak till passivhus och samtidigt bevara den arkitektoniska karaktären i de båda klimatzonerna. Standardhuset med ett plan och pulpettak är endast möjligt att anpassa till passivhus i klimatzon III med bevarad arkitektonisk karaktär. Livscykelkostnadsanalysen visar med hjälp av nuvärdesmetoden att det är ekonomiskt fördelaktigt att investera i passivhus som ett koncept för en kalkylperiod på 50 år. Den boendekvalitet som främst förändras är bostadens ljusinsläpp och för passivhuset i ett plan är skillnaden av ljusinsläpp markant i klimatzon I.   Studiens slutsats är att konceptet passivhus är en metod av husbyggnation som främjar den hållarbara utvecklingen i förenklad form. Resultaten är framförallt positiva för klimatzon III men om byggnaden har låg formfaktor kan konceptet fungera bra även i kallare klimat som återfinns i klimatzon I. / The climate changes increases as the population increases. The negative environmental impact is mostly based on the use of raw materials and energy consumption in the production of various products. According to Energimyndigheten (2015), the building sector is the cause of about 40 % of Sweden's total energy use. In order to reduce the energy use goals have been created at both national and international levels. The goals are intended to create a greater understanding of a more energy efficient society for all actors within the construction industry. In addition to create a sustainable development of the building sector one needs to also take in account the social and economic aspects.   This master thesis examined whether two specific standard houses from a small house producer can be adapted to passive houses with a preserved architectural character. The purpose of the study is partly to investigate whether the concept of passive houses can serve as a sustainable concept of building single family houses. The concept of sustainable development has been simplified. The ecological aspect is represented by the energy calculations and possible actions that the standard houses need to achieve in order to meet the requirements for passive houses. The economic aspect is represented by a life cycle cost analysis using the Net Present Value method and the Simple Payback method. The social aspect is represented by an evaluation of changes in living qualities as the standard houses develops to passive houses. The study also presents an alternative design of a passive house with the purpose of improving the accommodation qualities.   The standard houses belong to a small-house-producer, Intressanta hus, who has their main market in Västerås. The houses is represented by a 147m2 villa with one floor and a pulpit roof and a 151m2 villa with two floors and a pitched roof. Due to Intressanta hus geographic location, the typical climate for Västerås has been used in the energy calculations. To add another dimension, opportunities for developing the standard houses to passive houses have also been investigated for the typical climate in Kiruna. Therefore Västerås represents climate zone III and Kiruna represents climate zone I.   The results revealed that it is possible to adapt the standard house with two floors and a pitched roof to a passive house while preserving the architectural character in both climate zones. The standard house with one floor and a pulpit roof is only possible to adjust to a passive house in climate zone III with a preserved architectural character. The life cycle cost analysis using the Net Present Value showed that it is an economical advantage to invest in a passive house in a period of 50 years. The accommodation quality that changes the most is the incident light in the houses and for the passive house with one floor the difference of light is remarkably high in climate zone I.

I syfte att bättre möta de verksamheter som bedrivs på gården Skärholmen 1:18 i Bohuslän har jag ritat ett förslag till en flexibel byggnad som i sitt utförande uteslutande använder sig av de materiella resurser som redan finns på platsen. / In order to better meet the activities carried out on the farm Skärholmen 1: 18 in Sweden, I have designed a proposal for a flexible building that in its execution exclusively use the material resources that already exist on the site.