<p>Syftet med följande arbete har varit att undersöka hur högläsningen fungerar i dagens skola genom observationer av hur läraren planerar inför högläsningen, genom bokvalet och läsplatsen. Undersökningen har även fokuserat på den interaktion som sker i klassrummet i samband med högläsningen samt hur läraren under högläsningen arbetar med bearbetningen av den lästa texten. Undersökningsmetoden har varit videoobservationer under 12 högläsningstillfällen i förskoleklass och årskurs 1. Valet av ålderskategori gjordes för att eleverna på dessa stadier ännu inte har fått flyt i sin egen läsning och då är högläsningen av läraren ett viktigt undervisningstillfälle.</p><p>Resultat i studien visar att interaktionen mellan lärare och elever skiljer sig åt från lärare till lärare men också mellan olika högläsningsstunder med samma lärare. Detta beror bland annat på valet av bok. Det förekom även skillnader mellan sätten att ställa frågor, där vissa frågor var så kallade öppna frågor som ledde till mer vardagliga samtal utifrån texten. Det var också vid dessa frågor som man kunde notera att flerstämmighet rådde i klassrummen. Det förekom även mer slutna frågor, oftast i samband med ordförståelseträning, och då gällde handuppräckning hos eleverna.</p>

Syftet med följande arbete har varit att undersöka hur högläsningen fungerar i dagens skola genom observationer av hur läraren planerar inför högläsningen, genom bokvalet och läsplatsen. Undersökningen har även fokuserat på den interaktion som sker i klassrummet i samband med högläsningen samt hur läraren under högläsningen arbetar med bearbetningen av den lästa texten. Undersökningsmetoden har varit videoobservationer under 12 högläsningstillfällen i förskoleklass och årskurs 1. Valet av ålderskategori gjordes för att eleverna på dessa stadier ännu inte har fått flyt i sin egen läsning och då är högläsningen av läraren ett viktigt undervisningstillfälle. Resultat i studien visar att interaktionen mellan lärare och elever skiljer sig åt från lärare till lärare men också mellan olika högläsningsstunder med samma lärare. Detta beror bland annat på valet av bok. Det förekom även skillnader mellan sätten att ställa frågor, där vissa frågor var så kallade öppna frågor som ledde till mer vardagliga samtal utifrån texten. Det var också vid dessa frågor som man kunde notera att flerstämmighet rådde i klassrummen. Det förekom även mer slutna frågor, oftast i samband med ordförståelseträning, och då gällde handuppräckning hos eleverna.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares arbete med analog- och digital högläsning som aktivitet i förskolan. För att uppnå syftet besvaras följande forskningsfrågor i studien: Vad finns det för likheter och skillnader mellan förskollärares arbete med digital högläsning och analog högläsning? Samt vilka tankar ger förskollärare uttryck för om digital- och analog högläsning? Med dagens teknik kan högläsning ha innebörden av analog högläsning ur en fysisk bok samt digital högläsning med hjälp av en lärplatta. Det är upp till förskollärarna att tolka skrivelsen i läroplanen. För att få empiri till att kunna svara på forskningsfrågorna har fem förskollärare intervjuats. Intervjuerna genomförs via Zoom, en digital mötestjänst. Studiens resultat analyseras utifrån ett sociokulturellt perspektiv där medierande verktyg, samspel, stöttning och proximal utvecklingszon är centrala begrepp. Resultatet visar att den digitala högläsningen ofta blir oreflekterad och kan sakna ett lärandesyfte. Slutsatsen är att det finns en komplexitet kring arbetet med högläsning och flera faktorer såsom personalresurs samt barnantal tycks ligga till grund för hur förskollärarna organiserar för högläsning som aktivitet i förskolan.

Denna studie syftar till att få mer kunskap om hur F-3 lärare tänker om att arbeta med konkret material och hur de tänker att elever lär av att arbeta med konkret material. Det insamlade materialet bearbetades och analyserades med hjälp av tematisk analys efter att fyra kvalitativa intervjuer genomfördes med F-3 lärare. Studiens resultat visade att lärarna beskrevfem olika sätt att använda konkreta material på. För det första visar och förklarar lärarna föreleverna hur materialet används för att sedan härma lärarna och utforska själva. För detandra använder lärarna olika representationsformer för att eleverna ska lära sig på olika sätt.För det tredje kombinerar lärarna läroböcker och konkret material för att eleverna inte skabli beroende av det ena eller det andra. För det fjärde använder lärarna konkret material föratt introducera varje nytt arbetsområde. För det femte använder lärarna konkret materialför att knyta an till elevernas vardagliga liv. Resultatet visade även att lärarna hade olikauppfattningar kring hur konkreta material påverkar både undervisning och elevernas lärande. En av uppfattningarna är att konkret material bidrar till aktivering av elevernas sinnen. En annan uppfattning är att med hjälp av konkret material når man ut till de elever som2inte behärskar det svenska språket. Ytterligare en uppfattning är att konkret material används för att förtydliga och synliggöra det abstrakta i matematiken, fånga elevernas intresseoch befästa matematiska begrepp och kunskaper. Gällande lärarnas uppfattningar kring hinder med användningen av det konkreta materialet kan eleverna bli för bekväma med att använda konkret material, vilket kan medföra svårigheter att kunna genomföra uppgifternautan hjälp av konkret material. Ett annat hinder kan vara tidsramarna där förberedelsen föratt använda konkret material är tidskrävande. Ytterligare ett hinder kan vara när lärare saknar kunskaper kring hur konkret material kan användas. Utifrån studiens resultat dras slutsatsen att det finns mycket som indikerar positivt med att använda konkret material och denackdelar som kan skönjas i resultatet relativt enkelt kan överbryggas och att med rättundervisningsstrategier utgör konkret material goda möjligheter för elever att lära sig matematik, vilket är i linje med pragmatismens idéer om lärande.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka F-3-lärares användning av högläsning i SV-undervisningen. Den kvalitativa datainsamlingsmetoden i denna studie är semistrukturerade intervjuer med utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. De F-3-lärare som intervjuades beskrev att de använder högläsning som undervisningsmetod i sin SV-undervisning. Slutsatsen som presenteras i studien är att lärarna uppfattar högläsning som en värdefull metod i SV-undervisningen och anser att det främjar elevernas läsförståelse, språkliga kompetenser och deras delaktighet i klassrummet samt skapar en positiv lärandemiljö och väcker elevernas egen lust att läsa.

Under höstterminen 2023 genomförde vi en studie med elever i årskurs 1, med syftet att undersöka om högläsning av engelska bilderböcker kan bidra till utökning av elevers ordförråd i årskurserna F-3. Studiens mål var även att kartlägga elevernas reaktioner på högläsningen samt deras vana vid att lyssna till högläsning av engelsk barnlitteratur. Genom att analysera hur högläsningen påverkade elevernas ordförråd, strävade studien också efter att öka förståelsen för elevers språkutveckling. De datainsamlingsmetoder som användes i studien var enkla observationer och experiment med högläsning av en engelskspråkig bilderbok. Dessutom genomfördes individuella ordtester före och efter högläsningen för att mäta förändringar i elevernas ordförråd. Resultaten av studien antyder att högläsning av engelsk barnlitteratur positivt påverkar och utökar elevers ordförråd. Dessa resultat bekräftar tidigare forskning inom området barnlitteratur, högläsning och språklärande och ger stöd för att inkludera högläsning av engelsk barnlitteratur som en del av engelskundervisningen, särskilt i de tidiga skolåren.

Detta är en studie vars syfte är att sammanställa aktuell forskning angående högläsning i förskolan och dess möjliga inverkan på barns språkutveckling och förståelse för tryck. Detta har gjorts för att det utifrån läroplanen för förskolan (Skolverket, 2010) kan anses som viktigt för lärare i förskolan att få kunskap om ämnet för att på bästa sätt kunna stötta barns språkutveckling och förståelse för tryck. Sökord som jag använt är reading, preschool, read-aloud, shared reading och print. Efter databassökning valde jag ut artiklar som jag ansåg relevanta för mitt ämnesområde för att i nästa steg läsa och analysera innehållet. Det resultat jag kommit fram till tyder på att högläsning i förskolan kan bidra till att utveckla barns språk och förståelse för tryck men att det är flera yttre faktorer som också påverkar. En komponent som återkommande ansågs som viktig var läraren. De val som läraren gjorde både före, under och efter högläsning är något som enligt forskning inverkar positivt på barns språkutveckling och förståelse för tryck. Särskilt viktigt poängteras lärares vidareutbildning med fokus på högläsning vara för att läraren ska ha förmåga att under högläsning bidra till barns språkutveckling samt deras förståelse för tryck.

No description available.

I den här undersökningen ämnar jag ta reda på huruvida högläsningen i hemmet påverkar barnens skönlitterära skrivande i skolan. Arbetets empiri utgörs av en enkätundersökning där jag letar efter de mest representativa deltagarna för en vidare intervju, samt insamlat dokument i form av elevtexter. Vad gäller informanterna har jag medvetet valt elever i årskurs 4 då dessa elever bör ha kommit längre i sitt skrivande än de som går i årskurs 3. Mitt resultat ställs sedan mot tidigare forskning och styrdokument för att försöka förstå högläsningens betydelse eller inte betydelse för det skönlitterära skrivandet. Min undersökning visar att den högläsning som barn får hemma är av betydelse för det skönlitterära skrivandet i skolan. De barn som deltog i undersökningen och som får högläsning hemma skriver mer fantasifulla texter än de barn som inte får högläsning hemma. De barnen som inte har någon som läser högt för dem hemma tenderar i den här undersökningen att skriva mer sanningsenliga eller vardagliga texter som också mäter mot lägre kunskapskrav. / In this survey I aim to find out if adults’ reading aloud at home to their children has an impact on children’s story writing in school. The survey is based on a questionnaire, interviews with six children, and the children’s written stories. I’ve made a deliberately choice when it comes to my informants. I’ve chosen children in the 4th grade to be a part of this survey because they are supposed to have come further with their story writing than children in the 3rd grade. The result of this survey is analyzed in relation to earlier research on the subject. My survey shows that reading aloud at home has a big impact on children’s story writing in school. The children who participated in this survey and who had someone reading aloud to them at home, did write better stories containing lots of fantasy. The children who didn’t have anyone at home reading aloud to them wrote stories based on reality and their own experiences and reached lower grades.

Syftet med studien är att belysa varför några lärare, i årskurs F-3, arbetar med högläsning i undervisningen och hur de motiverar arbetet med högläsningen. För att undersöka studiens syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts med åtta lärare i förskoleklass och årskurs 1-3. Utifrån resultatet kan fyra olika syften med högläsning urskiljas: språkutvecklande, kunskapsutvecklande, högläsning i socialt syfte och högläsning i syfte att förmedla skönlitteratur. Resultatet visade även att lärarna främst högläser skönlitteratur och anser att den är viktigast att förmedla till eleverna. En slutsats vi kommit fram till är att högläsningen kan ha olika syften, vilket påverkar elevernas utveckling och lärande på olika sätt.