Syftet med föreliggande studie var att undersöka samband mellan högskolestudentersförändringsbenägenhet utifrån fysisk aktivitet i relation till motivation, målsättning,behovstillfredsställelse och behovsfrustration. Vidare, var syftet med studien att undersökaeventuella könsskillnader. Som underlag för undersökningen användes mätinstrumentenBREQ-2, BMPN, GCEQ och Physical Activity State of Change, 2.1. Enkäterna besvarades av205 högskolestuderande, varav 103 kvinnor och 102 män. Medelåldern för högskolestudernavar 22.01 år(SD=1,90). Motivationsregleringarna; amotivation, yttre reglering och introjiceradreglering visade en negativ korrelation med stadium i transteoretiska modellen. Identifieradereglering och inre motivation visade en positiv korrelation med stadium i transteoretiskamodellen. Kompetens och autonomi inom behovstillfredsställelse visade en positivkorrelation med stadium i transteoretiska modellen. Inre målsättning och dess underkategorierutvecklingsförmåga samt social anknytning visade en positiv korrelation med stadium itransteoretiska modellen. Aktuell studie föreslår att framtida forskning utifrån individersstadier i den transteoretiska modellen undersöker åldersskillnader i målsättning för attmöjliggöra en eventuell modell hur målsättningsarbeten mot fysisk aktivitet kan struktureras iolika åldersgrupper.

No description available.

The health risks associated with sexual behaviour may be prevented by strengthening the individual's identity, self-esteem and the ability to handle relationships. Increase of the use of condoms among youth and young adults, 15 to 29 year olds, may reduce the spread of the most common sexually transmitted infection (STI); chlamydia. The project “love ambassadors” are situated at Mälardalen University and works according to “the peer-to-peer education”, which means that students educate other students. The theoretical perspective of this study is the “diffusion theory”, which involves the dissemination of knowledge and “Self-efficacy” which includes a self-belief of the individuals own ability to influence events that has effects on the individual's life. The purpose of this study was to investigate in which extent college students are testing for STI and HIV and furthermore, if there were gender differences. Moreover, the students were asked about if they considered any specific need for more knowledge about sexual health issues. The study was performed through a quantitative method, with a cross-sectional studydesign. Secondary data was used from a web-based survey, provided by the County council of Sörmland. Results revealed that the most sought knowledge among students regarding sexual health issues is about STI is infectious, and advises regarding relationships.   Keywords; college students, cross-sectional study, Love Ambassadors, self-efficacy, sexuality, STI. / De hälsorisker som kan förknippas med sexuellt beteende kan förebyggas genom att stärka individens identitet och självkänsla samt förmågan att hantera relationer till andra människor. Att öka kondomanvändningen bland unga och unga vuxna, 15 till 29 år, är ett sätt att minska smittspridningen av klamydia som är den vanligaste förekommande sexuellt överförbara infektionen (STI). Projektet Kärleksambassadörerna verkar på Mälardalens högskola och arbetar enligt metoden peer-to-peer education som innebär att studenter utbildar studenter. I denna studie beskrivs diffusionsteorin som handlar om spridningen av kunskap och self-efficacy som innebär tron på den egna förmågan att kunna påverka händelser som influerar individens liv. Syftet med denna studie var att undersöka utsträckning av testningen av STI och hiv bland högskolestudenter och om det fanns könsskillnader samt vilken kunskap om sexuell hälsa som efterfrågas. Som metod valdes en kvantitativ ansats med en tvärsnittsdesign. Sekundär data användes från en webbaserad enkätstudie som tillhandahölls från Landstinget Sörmland. Resultatet visar att den mest efterfrågade kunskapen gällande sexuell hälsa bland studenterna gäller smittvägar för STI och hur man får en relation att fungera bra.      Nyckelord: högskolestudenter, Kärleksambassadörerna, self-efficacy, sexualitet, STI, tvärsnittsstudie.

<p>Högskolestudenters upplevda livskvalitet har varit ett eftersatt forskningsområde. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på grund- respektive forskarutbildningen vid Stockholms universitet upplevde sin livskvalitet och jämföra resultaten med tidigare insamlade data från en normalgrupp. För att mäta den upplevda livskvaliteten användes formuläret Quality of life inventory, QOLI. Totalt inkom 1300 enkäter från studenter på grundutbildningen och 115 enkäter från studenter på forskarutbildningen. Resultaten visar att både studenter på grund- respektive forskarutbildningen skattar sin upplevda livskvalitet som signifikant lägre än normalgruppen. Vidare framkom att kvinnor skattar sin livskvalitet som högre än män och att gifta och samboende skattar sin livskvalitet som högre än ogifta. Resultaten överrensstämmer med den forskning som tidigare genomförts för högskolestudenters subjektivt upplevda livskvalitet.</p>

Enligt matvaneundersökningar har unga vuxna sämst matvanor. Detta är ett stort hälsoproblem eftersom dåliga matvanor ökar risken för sjukdomar. Trots att allmänheten har goda kunskaper om de svenska kostråden äter de flesta inte efter dem. Ett problem kan ligga i Livsmedelverket oförmåga att nå ut och övertyga allmänheten att äta efter deras kostråd. Förespråkare för populära dieter är däremot bättre på att marknadsföra sig och har fler följare. Frågeställningarna handlade om vilka faktorer som påverkar valet av diet och vilka påverkansfaktorer förespråkare för populära dieter använder sig av vid marknadsföring. Tidigare forskning om dieter och matvanor visar att det finns “medicinska”, “sociala” och “kulturella skäl” som påverkar matvalen, men även andra faktorer som vi har kategoriserat som “personliga” och “övriga skäl”. Metoderna som användes till denna uppsats har varit enkätstudie och kvantitativ textanalys. Urvalet till enkäten har varit ett obundet slumpmässigt urval där populationen var studenter på Högskolan i Gävle. Resultatet från enkäten visar att det fanns sex stycken signifikanta påverkansfaktorer hos studenterna. Dessa var följande: “uppnå specifika mål”, “bli piggare”, “träning”, “bra argument för att dieten fungerar”, “tillgång och utbud” och “gå ner i vikt”. Resultatet från textanalysen visar att de påverkansfaktorer som de populära dieterna använder sig mest av är följande: “förebygga sjukdom eller av medicinska skäl”, “gå ner i vikt” och “bra argument för att dieten fungerar”.

The object under investigation in this Master’s thesis is students’ information use in connection to Bachelor thesis writing. The purpose of the study is to increase understanding of why nursing students and product engineering design students are using information in such different ways despite their comparable starting point. The empirical material consists of 18 student theses and a document comprising directives for thesis writing that are analysed from three different theoretical perspectives. A citation analysis of all 18 theses is carried out. A textual analysis inspired by Norman Faircloughs’ critical discourse analysis is performed on one thesis from each domain together with the directives. The theses are also analysed from a sociocultural perspective, with the theory of community of practice and the concept of cognitive authority as complementary tools. Using Faircloughs’ notion of order of discourse it appears that three competing discourses coexist. The academic discourse dominates the order of discourse and is the most prevalent in the nursing student thesis whereas the most prevalent discourse in the corresponding group is a market and a technical discourse thus revealing a discursive conflict. The design engineering students write in another discourse than the expected academic discourse which poses problems for them. The analysis based upon a sociocultural perspective indicates that information use and thesis writing are used as mediating tools as students strive to form an identity fitting for the community of practice they gradually become members of. The tools are also used to prove that they master the appropriate discourse. / Uppsatsnivå: D

Högskolestudenters upplevda livskvalitet har varit ett eftersatt forskningsområde. Syftet med denna studie var att undersöka hur studenter på grund- respektive forskarutbildningen vid Stockholms universitet upplevde sin livskvalitet och jämföra resultaten med tidigare insamlade data från en normalgrupp. För att mäta den upplevda livskvaliteten användes formuläret Quality of life inventory, QOLI. Totalt inkom 1300 enkäter från studenter på grundutbildningen och 115 enkäter från studenter på forskarutbildningen. Resultaten visar att både studenter på grund- respektive forskarutbildningen skattar sin upplevda livskvalitet som signifikant lägre än normalgruppen. Vidare framkom att kvinnor skattar sin livskvalitet som högre än män och att gifta och samboende skattar sin livskvalitet som högre än ogifta. Resultaten överrensstämmer med den forskning som tidigare genomförts för högskolestudenters subjektivt upplevda livskvalitet.

Bakgrund: Studier visar att högskolestudenter känner sig stressade flera dagar i veckan. Den mentala hälsan är något som påverkas av skolarbete och den påverkas även negativt av pressen och oron för den akademiska prestationen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka hur högskolestudenter beskriver att upplevda prestationskrav uppkommer. Metod: För att besvara syftet gjordes en intervjustudie med studenter på en högskola i sydvästra Sverige. Insamlingen av data gjordes i form av semistrukturerade intervjuer. Intervjuerna bearbetades sedan med transkribering och analyserades därefter genom temaanalys. Resultat: Studenters upplevda prestationskrav presenterades i fyra olika temaområden: egna och studiekamraters krav, framtidskrav från den sociala omgivningen, balans mellan skoltid och fritid och låga och höga kunskapskrav i mötet med praktik. Studenter upplevde prestationskrav från sina klasskamrater bland annat i form av kravet att prestera lika bra som dem. Kravet från sig själva kom då studenterna hade höga ambitioner och hade svårt att känna sig nöjda med det de presterade. Omgivningen påverkade studenternas upplevda prestationskrav i den mån att de kände sig pressade till att klara av studierna och bevisa att de kan och är duktiga. Skolan och lärarna satte krav på studenterna genom kursplaner, studieanvisningar och kursmål. På sina praktikplatser upplevde de ett krav på prestation då de blev bedömda men även då praktikplatserna krävde mer än vad skolan förberett dem på. Implikation: Att ha kunskap om studenters upplevda prestationskrav är viktigt då det skulle kunna bidra till att minska prestationskraven hos studenter genom hälsofrämjande åtgärder. Detta skulle då även bidra till ett främjande av ungdomars psykiska hälsa.

No description available.

Studien avsåg att undersöka yngre och äldre högskolestudenters attityd mot yngre och äldre arbetstagare samt se om det fanns skillnad i attityden mot äldre och yngre arbetstagare. Som mätinstrument användes en semantisk differentialskala uppbyggd på 20 ordpar som skattades utifrån en sjugradig likert-skala. Respondenterna skattade antingen en yngre arbetstagare först och sedan en äldre arbetstagare eller tvärtom. Studiens design utgjorde en 2x2x2 mixad ANOVA med oberoende variablerna blockordning, respondenternas ålder och målpersonens ålder. En huvudeffekt av målpersonens ålder utlästes vilket innebar att attityden influerades av arbetstagarens ålder. Interaktionseffekten mellan respondentens ålder och målpersonens ålder innebar att yngre högskolestudenter var mer positiva till yngre arbetstagare än vad äldre studenter var. Interaktionseffekten mellan blockordning och målpersonens ålder visade att svarsordning influerade attityden på så sätt att attityden förstärktes om respondenterna skattade attityden mot yngre arbetstagare först.