Stress är ett välstuderat område inom psykologin, där studier har relaterat stress till olika typer av psykisk ohälsa såsom depression och ångest. Studier har visat att känslan av sammanhang (KASAM) har betydelse för stress och stressrelaterad ohälsa. Socialt nätverk har visat sig ha en markant betydelse för positiv mental hälsa och hälsorelaterad livskvalitet. Syftet var att undersöka relationen mellan stress, KASAM och socialt nätverk hos högskolestudenter, för att på så sätt studera tänkbara skyddsfaktorer mot stress. En kvantitativ enkätundersökning genomfördes på 127 studenter vid två lärosäten i Mellansverige. Resultatet visade på ett negativt samband mellan stress och KASAM, samt mellan stress och socialt nätverk. Den hierarkiska regressionsanalysen för stress visade att KASAM ensamt förklarade 50.4% av variationen, och att samtliga prediktorer förklarade 55.7%. Det finns flera möjligheter för vidare forskning inom området, exempelvis genom att undersöka betydelsen hos storleken av studenters sociala nätverk och skillnader mellan kvinnor och män.

Information technology (IT) penetrates more and more areas in the community. The Commission for Information Technology is of the opinion that the use ought to be widespread but states that this is not yet a reality. Differences exist between groups, e.g. between women and men. The purpose of this Master's thesis is to examine how female university students enrolled in two different programmes experience and use IT and to compare this with society's picture of the relationship between IT and women. Qualitative interviews were carried out with students enrolled in technical and law programmes. The findings show that the majority of the students regard IT as a practical aid in achieving a particular purpose and that it is important for them that they have a use for the technology at hand. The technical students have good access to computers at the university and prefer using them to their own. However, the situation is completely the opposite for the law students. They experience a certain degree of stress because it is expected of them to know more about IT than they in fact do. The technicians have a more relaxed relationship to IT and learn as they go without pressure from their surroundings. A conclusion is that technicians have better access and a more relaxed attitude because of their choice of subject and because they are already in a technical environment. Another conclusion is that an interest in IT does not seem to be included in the female identity. / Uppsatsnivå: D

The main purpose of this thesis is to examine whether the ISP (the Information Search Process) as defined by Carol Kuhlthau is applicable to Swedish University students. Qualitative interviews were carried out with students enrolled in their thesis course at the end of their university education. The selection is based on convenience sample of students visiting the university library. The questions are mainly about how to find out the experiences of the students when they look for documents at the beginning of their thesis work. Other relevant questions are about user-education, information literacy and what the students' opinions are concerning a thesis as a part of their education. The result of the study is presented in two parts. The first in relation to Kuhlthau's ISP and the second part to other relevant questions. The ISP can be identified with small deviations from the way Kuhlthau defines it. The other part of the result tells us that the information literacy among our students is not what we would like it to be. / Uppsatsnivå: D

The aim of this thesis is to study the conditions three public libraries have to be a resource for university students. The libraries are all situated at a distance from universities that allow the students to commute between the university and their homes. These students often make the same demands on the public library as they do on the university library. In order to conduct this study the frame factor theory has been used. This theory was developed by pedagogic scholars during the 1960s and focuses on how the framework surrounding the school affects the learning results. By means of using this theory it is possible to study how the framework surrounding the public libraries affects their abilities to assist the students. The frame factors are divided in two main parts, which are organizational frames and the participant’s conceptions. These frames are studied on a national as well as on a local level. The method that has been used is qualitative interviews with local politicians, librarians and university students. The purpose for choosing these three groups is to get their different points of view of how the public library can be a resource for the students. The thesis shows that although co-operations between public and university libraries already exist these co-operations must be more developed than they are today. It also shows that the conceptions that the different participants carry not always are in accordance and that the public libraries therefore must be better on marketing themselves. / Uppsatsnivå: D

The purpose of this master’s thesis is to examine how some university students, who are using the libraries extensively, use and experience the public and the university library and what they expect from the two different library types. I also compare their expectations with the different tasks and aims of the two library types. To answer this I have interviewed seven students at the department of history of literature at Göteborg University. I have also studied some literature and research related to this subject, for example user studies about students and libraries and the information behaviour of distance students. In addition to this I have studied the description of the aims of four public and four university libraries. In my empirical study I have used the qualitative interview as a method. To find the informants I wanted to interview I made a short questionnaire study within the students of history of literature at Göteborg University. From the answers of the questionnaires, I chose seven students who I interviewed. The results of the interviews show, among other things, that the informants use the university library entirely for study purposes. The public library is also used for other purposes, such as a meeting place or a cultural centre. The results of the study also show that in the description of aims of the public libraries the university students as a group only are mentioned in one of these documents. / Uppsatsnivå: D

Den psykiska ohälsan har vuxit till att bli ett stort folkhälsoproblem i västvärlden och är som tydligast bland ungdomar och högskolestudenter. Tidspress, ökad arbetsbelastning, ingen möjlighet till inflytande anses vara faktorer som leder till en hög stressexponering. För högskolestudenter kan stress ses både som positivt och negativt när det gäller deras studier. Men då denna studierelaterade stress kan leda till ohälsa är det av vikt att implementera hälsofrämjande insatser, både för individens skull men även för samhället i sig. Studien har som syfte att undersöka frekvensen utav självupplevd stress bland högskolestudenter på Blekinge Tekniska Högskola. Den undersöker dessutom om eventuella samband till stress finns angående ålder, kön och det program som studenten läser. Studien är av kvantitativ metodologisk ansats med enkäter som datainsamlingsmetod vilka delades ut till studenter från vissa program. Data analyserades därefter med hjälp av statistikprogrammet SPSS samt med hjälp utav ett chi-två test och med deskriptiv statistik. De respondenter som deltog hade en varierande nivå utav självupplevd stress och det fanns ett samband gällande respondentens kön och graden av självupplevd stress där kvinnor var de som upplevde en högre grad av stress. Detta gällde även för det program som respondenten läste där Sjuksköterskeprogrammet var det program med högst andel respondenter med hög stress. En statistisk signifikans mellan respondentens ålder och den självupplevda stressen fanns däremot inte.

Studiens syfte är att få en tydligare bild av vad det innebär för den enskilde att få en dyslexidiagnos i sen ålder och om det underlättat för den som fått veta det redan tidigt under skolgången. Studiens syfte är också att undersöka respondenternas erfarenheter och upplevelser före och efter sin diagnos. För att göra detta utfördes en kvalitativ studie, omfattande sex intervjuer. Deltagarna i vår studie studerar i högre utbildning och har samtliga fått sin diagnos i ett senare skede. Intervjuerna transkriberades och analyserades med en riktad innehållsanalys för att lägga större vikt vid tolkning av texter. Denna studie har utförts med hjälp av Kvales sjustegsmodell. Resultatet som framkom har analyserats med hjälp av lösningsinriktad pedagogik och det sociokulturella perspektivet. Resultatet visar att respondenterna hade önskat sig att de hade fått veta sin diagnos tidigare, då detta skulle ha underlättat skolgången samt gett dem möjlighet att få bättre stöd i skolan. Slutsatserna är att det är väldigt betydelsefullt att man får diagnosen dyslexi i ett tidigt skede, redan i grundskolan, samt att det är viktigt med verktyg som hjälper den enskilde att lyckas i sina studier.

Purpose of this study was to illustrate the complexity of dyslexia among university students. The method was a web-based survey, which was sent out by email to 145 students. The selection was university students, whom all had assistance granted. Results: Most respondents used extended time at the exam and audio books. The majority considered that the aid worked well, and most considered themselves sufficiently informed about available support. 60% of respondents lacked something in their support. The computer software, educational support and information from the university about assistance, are fields where improvement was sought after. Support from students who were in the same situation where something they wanted to improve. The conclusion was that the students felt that they must get more participation in the management of supporting aids. A proposal was to establish an association, were student’s whit dyslexia could be involved. In the group, students can work together to develop sustainable solutions that can be discussed with the examiners and coordinators for support. An information channel should be developed so that students who have not yet applied for support have the opportunity to do so. / Syftet med studien var att åskådliggöra komplexiteten kring dyslexi hos högskolestudenter. Syftet var även att diskutera hur pass studenteters behov av stöd, för sin dyslexi, möts av tillgängliga resurser, på undersökta högskolan. Metoden var webbenkäter, där en länk till enkäten skickades ut via e-post till totalt 145 studenter, från samordnaren för studenter med funktionsnedsättning. Urvalet baserades på studenter som nyligen läst och läste på högskolan vid undersökningstillfället. Ett viktigt kriterium var att alla respondenter hade beviljat stöd för sin funktionsnedsättning. Data exporterades till SPSS formaterades till diagram i Word, version 14. 6. 4. Resultat: Utökad tid vid salstentamen, ljudböcker och anteckningsstöd var stöden som användes av flest respondenter. Majoriteten ansåg att stödet fungerade bra och de flesta ansåg sig vara tillräckligt informerade, om tillgängliga stödfunktioner. 60 % av respondenterna saknade något i sitt stöd från högskolan. Programstödet på datorerna, pedagogiskt stöd och information om högskolans stöd till studenter som ännu inte sökt stöd önskades förbättras. 25 % svarade att Stöd från studenter i samma situation är något de vill ska förbättras. Slutsatsen är att studenterna i behov av stöd ansåg att de måste få mer delaktighet i hanteringen av beslut om stöd. Ett förslag som framkom i studien är att inrätta en förening, för studenter med exempelvis läs- och skrivsvårigheter/dyslexi att vara delaktiga i. I gruppen kan studenterna tillsammans arbeta fram hållbara lösningar som kan diskuteras med examinatorer och samordnare för stöd. Bättre lyhördhet behövs gällande det studenter saknar i sitt stöd och anpassning bör ske därefter. En informationskanal bör byggas upp, så att alla studenter som ännu inte sökt stöd, får möjligheten till detta. Även tydligare riktlinjer, ur ett samhällsperspektiv, behövs för utredningar av dyslexi.

<p>Validerat; 20151026 (global_studentproject_submitter)</p>

Syftet med denna uppsats var att undersöka hur högskolestudenter hanterar stress i samband med deras studier. För att granska högskolestudiernas stress så har en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer använts. Sammantaget intervjuades åtta högskolestudenter. Intervjudatan analyserades fram genom en manifest innehållsanalys och resultatet har därefter kopplas till teorierna känsla av sammanhang (KASAM) samt krav-kontroll- och stödmodellen. Resultatet visade att det fanns två primära faktorer som bidrog med uppkomsten av stress för högskolestudenterna; hög arbetsbelastning och egna krav och farhågor. Sammantaget belyste faktorerna att studenterna kände sig stressade eftersom de inte alltid kunde påverka eller styra över arbetsaspekter såsom arbetsmängden, arbetsuppläget eller arbetstempot. På grund av stressen kände studenterna stundtals bristande kontroll och sammanhang med sina studier. Utöver stressfaktorerna framkom det att studenterna använde sig av tre strategier för hanteringen av stress; att upprätthålla en positiv arbetskultur, etablera stöd från andra och föranskaffa sig flera vila och återhämtnings möjligheter. Strategierna medförde att studenterna kunde enklare hantera deras stress genom att ett begripligt arbetsupplägg från skolan erhölls, ha något litet att eftersträva/se fram emot, att kunna ta hjälp av närstående och arbetskollegor samt att kunna alstra ny energi genom att nyttja flera vilo- och återhämtnings perioder. Studenter som använde sig av samtliga tre strategier verkade känna mindre spändhet och mer sammanhang än andra studenter.