The purpose of this Master’s thesis is to investigate a few economy students’ perceptions of user education connected to essay work, focusing on aspects of information literacy of importance to the studies and the role of the user education in this context. The study was conducted with a qualitative approach. Five economy students were interviewed regarding their experiences of working with information, their perceptions of user education and its impact on their essay work. The interviews were transcribed and analysed with Bruce’s (1997) relational model of information literacy. The results show that the user education focused mainly on presenting various electronic databases and how to use them effectively. This is consistent with the first two of Bruce’s conceptions of information literacy. The areas in which the students experienced difficulties during the process of seeking and using information were in part corresponding to the user education and the students generally found the education to be helpful to their studies. However, within some areas of difficulty the students received no instruction, neither through the user education nor through the teachers in their subject field. These areas concern strategies for performing critical analysis of sources and enhancing the essays reliability, and are consistent with the third and the fifth conceptions of information literacy, concerning the information process and knowledge construction. To increase the awareness of information literacy as a complex concept and facilitate the students’ work, it should be included in the main education to a greater extent, and not be limited to the library’s courses. / Uppsatsnivå: D

<p>Sms-lån har som fenomen varit ett hett ämne i media under 2007. Detta bl.a. för att Kronofogdemyndigheten uppmärksammat att många ungdomar mellan 18-25 år har ådragit sig betalningsanmärkningar pga. obetalda sms-lån.</p><p>Syftet med uppsatsen har varit att besvara följande frågeställningar:</p><p>- Vad vet högskolestudenter om sms-lån och hur det fungerar. Vi har även försökt redogöra för hur vanligt förekommande det är bland högskolestudenter och vilka risker eller möjligheter de anser utmärker sms-låntagandet.</p><p>- Undersökt hur högskolestudenters inställning till och erfarenheter av sms-lån ser ut.</p><p>den mest framträdande slutsatsen i undersökningen är att högskolestudenter väljer att inte låna pengar via sms-lån.</p>

Sms-lån har som fenomen varit ett hett ämne i media under 2007. Detta bl.a. för att Kronofogdemyndigheten uppmärksammat att många ungdomar mellan 18-25 år har ådragit sig betalningsanmärkningar pga. obetalda sms-lån. Syftet med uppsatsen har varit att besvara följande frågeställningar: - Vad vet högskolestudenter om sms-lån och hur det fungerar. Vi har även försökt redogöra för hur vanligt förekommande det är bland högskolestudenter och vilka risker eller möjligheter de anser utmärker sms-låntagandet. - Undersökt hur högskolestudenters inställning till och erfarenheter av sms-lån ser ut. den mest framträdande slutsatsen i undersökningen är att högskolestudenter väljer att inte låna pengar via sms-lån.

Användningen av sociala medier har ökat och är en självklar del av livet för många. Syftet med studien var att undersöka hur högskolestudenter påverkas av sociala medier och hur de använder sociala medier för att skapa social sammanhållning i klassen och i privatlivet. Vidare studerades eventuella skillnader mellan kvinnor och män samt hur studenterna uppfattade sociala mediers betydelse i allmänhet. Insamling av material gjordes genom kvalitativa intervjuer med en hermeneutisk metodansats. Åtta studenter på Högskolan i Halmstad intervjuades varav fyra män och fyra kvinnor. Materialet tolkades med teorierna tillhörighet av May, Scheffs sociala band och Goffmans frontstage och backstage. Resultaten som framkom visade att deltagarna påverkades av sociala medier, dels på ett negativt sätt då sociala medier kunde bidra till att användare jämför sig med andra men även på ett positivt sätt då sociala medier underlättade kommunikationen både i skolan och i privatlivet samt bidrog till social sammanhållning inom högskoleklassen. / The usage of social media has increased and is a given part of life for many. The purpose of this study was to examine how university students is influenced by social media and how they use social media to create social cohesiveness within the class and in private life. Furthermore, were possible differences between women and men studied and how the students think of social media´s importance in general. The study was conducted through qualitative interviews with a hermetic method approach. Eight students at Halmstad University were interviewed, four males and four women. The material was interpreted using May´s theory belonging, Scheff´s theory social bond and Goffman´s theory frontstage and backstage. The results showed that the participants were influenced by social media, in a negative way as social media could contribute to user´s comparison with others but also in a positive way as social media made it easier to communicate both in school and in private life and contributed to social cohesiveness within the university class.

Syftet med denna studie är att undersöka var grundskole- och gymnasielever samt högskolestudenter musicerat utanför grundskolan. Olika motivationsteorier, en studie om påverkansfaktorer för elevers studieresultat och ett kulturpsykologiskt perspektiv har legat som grund för arbetet. En kvantitativ forskningsmetod har använts och en webbenkät har skickats ut till en grundskola, ett gymnasium och Kungl. Musikhögskolan där sammanlagt 97 personer deltagit. Studien visar hur olika åldersgrupper ser på musikämnet samt deras erfarenheter av musik i och utanför klassrummet. Resultatet visar var deltagarna kunnat musicera där majoriteten har lärt sig musicera i hemmet och skolan. Vidare visar även resultatet att alla deltagare som studerar på Kung. Musikhögskolan hade haft tillgång till att musicera utanför skolans musikundervisning före högskolestudierna. Sedan diskuteras resultatet och kopplas till tidigare forskning och teoretiska perspektiv.

The purpose of this study is to contribute to an increased understanding of the importance of user education in relation to undergraduates´ bachelor thesis. The secondary purpose of the study was to investigate how institutional impact is reflected in student text production. The starting point of the study is an observation of user education at Södertörn University Library, where students in the process of writing their bachelor thesis in tourism participated. This student group became the focus of the study.         Through a survey, feedback was collected concerning what the students think the user education might have contributed to in relation to their thesis writing. Whether the importance of user education reflected in the papers has been investigated based on a comparative reference analysis that included bachelor theses in tourism science published between 2015 and 2017. The students' questionnaire answered in general in the support of the user education, where an increased focus on searching in databases and after scientific articles was emphasized. The comparative reference analysis also did not dispute what was expressed in the questionnaire survey although the difference was marginal to those who participated and those that did not. Based on Norman Fairclough's critical discourse analysis, it was investigated how institutional impact was reflected in selected papers. By analysing the user education and guidelines, it was possible to see how a certain type of academic discourse was reproduced in the theses. This study describes the importance of library education in several ways. The discourse analysis showed that library education has a role as a genre of governance where academic and disciplinary discourse is reproduced. The survey also showed that library education constitutes a cognitive authority towards the students, which correlated with the reference analysis.

Denna studies syfte är att undersöka huruvida högskolestudenter anpassar sig efter rådande anställningsbarhetsdiskurs i samhället. Studien innefattar två frågeställningar, den första frågeställningen avser vilka strategier studenterna använder och kan tänka sig använda för att göra sig själva anställningsbara. Den andra frågeställningen undersöker om något samband finns gällande vilka strategier studenterna använder sig av och kan tänka sig använda sig av utifrån anställningsbarhetsdiskursen avseende civilstånd, ålder eller hemmaboende barn. Studien utgår från forskning om anställningsbarhet, Atkinsons flexibilitetsmodell, Bourdieus kapitalteori samt Foucaults teori om styrningsrationalitet. Studien baseras på en kvantitativ enkätundersökning, som 96 högskolestudenter deltog i. Studiens resultat visade att studenterna använde och kunde tänka sig använda flera strategier för att göra sig anställningsbara. Vidare påvisade studien att studenterna använde sig av liknande strategier för att göra sig anställningsbara oavsett civilstånd, ålder eller om de hade hemmaboende barn.

A technological community has hastily been developed and nowadays it is a majority of the Swedish population available. This study is about the constant accessibility of social media from a health perspective. The purpose of the study is to examine why university students use social media and how they feel that the health is affected through constant availability. The method used is qualitative with seven semi-structured interviews. The study result shows that university students consider that constant accessibility through social media affects the health in several ways, both positively and negatively. Positively by facilitating contact and communication, for example, study contexts and that it contributes to tighter social networks. Negatively as it contributes to stress, creates insomnia and low self-esteem. The conclusion to be drawn from the study is that university students seeing social media as a natural part of the life and the mental and physical health is negatively affected, while the social well-being positively affected. / Ett teknologiskt samhälle har hastigt vuxit fram och numera är en majoritet av den svenska befolkningen tillgänglig. Denna studie handlar om ständig tillgänglighet via sociala medier ur ett hälsoperspektiv. Syftet med studien är att undersöka varför högskolestudenter använder sociala medier och hur de upplever att hälsan påverkas genom ständig tillgänglighet. En kvalitativ metod har används med en manifest innehållsanalys. Deltagarna i studien valdes via ett målstyrt urval och sju semistrukturerade intervjuer har genomförts. Studiens resultat visar att högskolestudenter anser att ständig tillgänglighet via sociala medier påverkar hälsan på flera sätt, både positivt och negativt. Positivt genom att det underlättar kontakt och kommunikation vid exempelvis studiesammanhang samt att det bidrar till tätare sociala nätverk. Negativt då det bidrar till stress, skapar sömnsvårigheter och låg självkänsla. Slutsatsen som kan dras av studien är att högskolestudenter ser sociala medier som en naturlig del av tillvaron och att den psykiska och fysiska hälsan påverkas negativt, samtidigt som det sociala välbefinnandet påverkas positivt.

<p>Föreningsengagemang, sociala relationer och stress är ofta omnämnda tillsammans och relateras ofta till varandra. Eftersom befintlig forskning är begränsad vad gäller sambanden dem emellan, var det av intresse att undersöka dessa. Syftet med studien var att kartlägga föreningsengagemang bland högskolestudenter på en högskola i södra Sverige samt undersöka eventuella samband mellan föreningsengagemang, sociala relationer och stress. Metoden för studien var deduktiv med ett kvantitativt angreppssätt. Enkäter med frågor om föreningsengagemang, stress och sociala relationer genomfördes på 230 studenter. Att avsluta snarare än att påbörja föreningsengagemang var vanligare vid högskolestudier. Aktivitet i idrottsförening innebar lägre grad av upplevd stress. Studenter som var tillfreds med sitt umgänge, upplevde att de har vänner som visar stort intresse för det hon/ han gör samt umgås dagligen med vänner upplever lägre grad av stress. En slutsats kan vara att börja studera på högskola har en negativ inverkan på föreningsengagemang. Att vara aktiv i en idrottsförening samt att ha goda sociala relationer har en positiv inverkan på studenters upplevelse av stress. Denna nya kunskap kan användas vid arbete med och rådgivning till stressade studenter. Studien kan även informera högskolor om att fysiska aktiviteter genom skolan kan ha en positiv inverkan för studenters psykiska hälsa.</p> / <p>Extracurricular participation, social relationships and stress is often mentioned together and are related to each other. Because of insufficient research of the correlation between these three, there was an interest to study this subject. The aim for this study was to investigate the degree of extracurricular participation among college students and also to investigate potential correlations between extracurricular participation, social relationships and stress. The method for this study was deductive whit a quantitative approach. A questionnaire about extracurricular participation, social relationships and stress was performed among 230 college students. The result showed that withdrawal from extracurricular activities was more common among students than to begin. Students who were active in sport associations experienced lower stress than students that did not participate in sport associations. The result also showed correlations between the student’s satisfaction with their friends and how they reported stress. Students who felt that their friends show them a big interest also reported lower stress. Also students who meet their friends on daily basis reported lower stress. A conclusion could be that entering college has a negative influence on extracurricular participation. Involvement in sport activities and to have satisfying social relationships has a positive influence on students stress. This knowledge can be used for work and guidance of stressed college students. This study can also inform colleges that physical extracurricular participation can have a positive influence on student’s mental health.</p>

Syftet med studien var att undersöka studenters kost- och motionsvanor vid Högskolan Väst relaterat till kön och institution. Studiens resultat baserades på 323 insamlade enkäter, relevant litteratur och vetenskapliga verk som avhandlingar, rapporter och artiklar. Resultatet av högskolestudenternas kost- och motionsvanor analyserades ur ett sociologiskt perspektiv. Studien visade skillnader mellan studenters kost- och motionsvanor i flera avseenden beroende av kön och institution. Kvinnliga studenter på Högskolan Väst har i flera avseenden uppgett sig ha bättre kost- och motionsvanor än de manliga studenterna. Resultatet i studien visade samtidigt en marginell skillnad mellan hur ofta de manliga och kvinnliga studenterna utförde motion. Studenter från institutionen Omvårdnad, hälsa &amp; kultur har i flera avseenden uppgett sig ha bättre kost- och motionsvanor enligt svenska rekommendationer än övriga institutionerna. Studenter från Ekonomi &amp; IT uppgav sig följa de svenska näringsrekommendationerna i minst utsträckning. Högskolestudenter från institutionen Ingenjörsvetenskap utförde minst motion och fysiskt aktivitet i jämförelse med andra institutioner från Högskolan Väst. / The purpose of this study was to examine if there were any differences between students’ dietary and exercise habits depending on sex and affiliated institution at University West. The study was based on 323 questionnaires, relevant literature and scientific works as theses, reports and articles. The results were analyzed from a sociological perspective. Dependent on sex or institution affiliation differences were found of dietary and exercise habits. Female students at University West in many respects indicate somewhat better dietary and exercise habits than male students did. In addition, small differences between the frequency of male and female students’ exercise were found. According to the Swedish guidelines for dietary and exercise students from the Department of Nursing, Health and Culture reported more healthy habits than students in average. Opposite to this finding, students from the Department of Economics &amp; Informatics, showed the least compliance to the Swedish guidelines. Students from the Department of Engineering exercised least frequently compared to students from the other examined institutions at University West.