Made available in DSpace on 2016-04-28T20:13:50Z (GMT). No. of bitstreams: 1 2008 - Debora Franco Lerrer.pdf: 1215419 bytes, checksum: 194f4286606e1e7f28afd12452867d73 (MD5) Previous issue date: 2008-05-04 / Conselho Nacional de Desenvolvimento Cient?fico e Tecnol?gico / This study is about the historical trajectory of the Movement of Landless Workers and two of its generations of southern militants who, since the middle of the Eighties, went to Northeast Brazil to help to structure this social movement. Some of them live there since then. Others have returned to their origin states and are settled there. This process has reproduced itself in other regions of the country, configuring a pattern of migration among militants that has been fundamental for the nationalization of this social movement. This work departs from the hypothesis that the militants, who had migrated to Northeast Brazil, taking with them the MST struggle methodology , were agents of an emancipatory modernization . A modernization that, due to its strategy of continual membership political formation and formal education associated with fight for civil and social rights, has proportionate better life conditions to MST members. To sustain this thesis, this study is based on field works, interviews with agents of this process, research in the Landless Newspaper collection, in bibliographies about the MST, and in the study of Brazilian history from the agrarian point of view. The present research attempts to describe the dialectic between individual, institutional history and the historical context in which the life trajectories of the first and second generation of MST militants have passed. These militants contributed to structure the organizational characteristics of this social movement, as well as its militant habitus or rather the landless stile of militancy. Trough this process, I focus on some particular and collective aspects of this path undertaken by these two groups which unveil how this MST militant habitus has been translated in the concrete life of these individuals with similar social and cultural origins and who have given their bodies to generate and reproduce the landless identity. After that, from interviews and data collected in the field research, I set up aspects which corroborate the modern character of the struggle undertaken by the MST in Northeast Brazil, as well as in other regions of the country: the agricultural mode of production and the continual education pedagogy. / Este trabalho aborda a trajet?ria hist?rica do Movimento dos Trabalhadores Rurais Sem Terra- MST e de duas gera??es de militantes sulistas que, a partir de meados da d?cada de 80, foram para o Nordeste, onde ajudaram a estruturar esse movimento social. Alguns deles vivem no Nordeste desde ent?o, outros retornaram para seus estados de origem e hoje s?o assentados. Este processo reproduziu-se em outras regi?es do pa?s, configurando-se como uma esp?cie de padr?o de migra??o de militantes que foi determinante para a nacionaliza??o deste movimento social. A pesquisa parte da hip?tese de que estes militantes, ao se deslocarem para o Nordeste, carregando consigo a metodologia de lutas do MST, foram agentes de uma moderniza??o emancipadora , por ser baseada no incentivo ? luta por direitos e ? forma??o e instru??o continuada de seus integrantes, al?m de lhes propiciar acesso a melhores condi??es de vida. Para sustentar esta tese, este estudo se ap?ia em trabalhos de campos, entrevistas com atores desse processo, pesquisa na cole??o do Jornal Sem Terra , em bibliografias sobre o MST e em um levantamento da hist?ria brasileira, sob o vi?s agr?rio. Este trabalho procura descrever a dial?tica entre hist?ria individual, institucional e o contexto hist?rico pela qual transcorreram as trajet?rias de vida dos militantes de primeira e segunda gera??o do MST e que contribu?ram para estruturar as caracter?sticas organizativas deste movimento social, assim como seu habitus militante, ou melhor, o estilo sem-terra de militar. Atrav?s desse processo, enfoco aspectos particulares e coletivos do percurso empreendido por estes dois grupos que descortina como esse habitus militante do MST traduziu-se na vida concreta desses indiv?duos de origens sociais e culturais semelhantes e que deram corpo para gestar e reproduzir a identidade sem-terra. A seguir, a partir das entrevistas e de dados colhidos no trabalho de campo, levanto aspectos que corroboram o car?ter modernizante da luta empreendida pelo MST. Para tanto, s?o enfocados dois eixos que caracterizam a metodologia do trabalho pol?tico do MST, tanto no Nordeste como em outras regi?es do pa?s: a produ??o agr?cola e a educa??o continuada.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lärare inom kursen idrott och hälsa 1 på gymnasiet ser på de olika områdena i det centrala innehållet i kursplanen och varför vissa områden får mer eller mindre undervisningstid. I denna studie har fem stycken semistrukturerade intervjuer genomförts med lärare som undervisar i kursen idrott och hälsa 1. Resultatet av dessa intervjuer har analyserats med hjälp av Engströms (2010) och Londos (2010) syn på Pierre Bourdieus begrepp habitus. Det som kom fram i dessa intervjuer var att lärarna ansåg att den viktigaste delen i det centrala innehållet främst är ”träningsmetoder och deras effekter” (Skolverket, 2011, s.84). Det som prioriteras ner av lärarna i undervisningen är framförallt friluftslivet, men också de teoretiska delarna i ämnet. Lärares tillvägagångssätt för att undvika att undervisa i och betygsätta dessa områden är antingen att lägga ihop området med något annat, alltså ”checka av” det genom att hela området läggs samman med friluftsdagen, eller att helt enkelt bortse från hela området. Lärarnas habitus kan påverka vilka områden de tycker är mer relevanta att undervisa om och detta kan leda till att vissa områden får mindre undervisningstid.

Doctor of Philosophy / Using the Wood Royal Commission into the New South Wales Police Service in 1994 as its major case study, this thesis hypothesises that, although this inquiry had a far reaching impact on both the personal and working lives of police officers in the organisation itself, it proved ineffectual in its attempt to control corruption. It argues that corruption, and the subsequent inquiries into this corruption, can be seen to have a cyclic nature and the failure of such inquiries has a long and international history. It contends that the nature of the public inquiry itself can be seen to contribute to the continuation of the cycle of corruption. Clearly, putting an end to corruption requires more than the investigation, public exposure and punishment of a few corrupt police, followed by a generalised tightening of the chain of command. Instead, this thesis demonstrates that the problem is primarily an organisational one and it is important to look at management reforms. This thesis contends that the cycle of corruption involves the nature of police work; the catalyst that triggers the inquiry; the inquiry itself and the issue of the report; and the police and community responses. An examination of all these factors is crucial to understanding the cycle’s dynamics. The final report of the Wood Royal Commission was in 1996 and this thesis specifically analyses the cycle of corruption in relation to the response of the police executive to this inquiry. It shows how the police response focused on the tactical crisis response central to operational policing — in this case appeasing official censure and community fears. As little more than a public relations exercise, senior management strategically addressed the specific recommendations of the report rather than creatively considering the implications exposed during the inquiry. The idea that corruption is a symptom of an ineffective system and not simply a slackening of effective control by senior management was never considered. In the aftermath of the Wood Royal Commission there was much discussion about ‘police culture’ being ‘a culture of corruption’. The forgotten casualties of the inquiry has been individual police officers, many of whom see policing as a vocation. This thesis has allowed many voices to be heard and used both qualitative and quantitative methods to analyse a wide range of information and data, which included personal interviews with serving police officers and members of external organisations, as well as printed material from Royal Commission Reports, Hansard and other government documents, internal Police Service documents and media reports.It has used Bourdieu’s theoretical approach which allows an analysis of the complex relationships involved between police officers as individuals who operate within the wider networks of a specific organisation and the way the personal is important as an explanatory tool of what happens within a policing culture and how this culture is perceived differently from within and without. Bourdieu’s theory also facilitates analysis of the interactions of this network with the wider community, putting in context the responses of both the police service and the community. The connection with the personal is important as an explanatory tool of what happens within a policing culture and how this culture is perceived differently from within and without. Bourdieu constructs an understanding of the ‘nature of the game’ of policing and the shaping of the individual within police culture, giving insight into the source of moral dilemmas, personal beliefs and personal behaviour. As the current management system of command and control is at the heart of this response, this thesis has also analysed the assumptions inherent in this management philosophy, considering both necessary operational strengths as well as organisational weaknesses. A central theme of the thesis is that open dialogue will reduce the incidence of corruption and risk within policing institutions. This thesis argues that there must be an integrative approach to reform — accountable, active leadership combined with critically constructed practical approaches that tackle the complexity of the dynamics embedded in the ‘nature of the game’ of policing itself.

<p>Mitt examensarbete handlar om arbetssättet ”eget arbete” som bland annat växt fram de senare åren som en lösning på hur man ska kunna hantera spridningen i klassrummet. Jag har gjort intervjuer på två olika skolor (en kommunal skola och en friskola) med sammanlagt sju lärare. Jag har velat undersöka hur lärare beskriver arbetssättet på de två skolorna, lärares syn på sin roll som lärare under eget arbete och undersöka lärares syn på vad de anser vara fördelar och svagheter med arbetssättet. I analysen av de två skolornas arbetssätt har jag använt mig av Basil Bernsteins begrepp, klassifikation och inramning, eller med andra ord: synlig och osynlig pedagogik. Jag kom fram till att arbetssätten på båda skolorna har mycket av den osynliga pedagogiken, medan pedagogiken tycks vara aningen mer synlig på friskolan. Lärarnas beskrivning av sin roll under eget arbete är att de i huvudsak fungerar som ett stöd för eleven och som handledare. Detta svar fick jag på båda skolorna. Fördelen med eget arbete, enligt lärarna, är främst att eleverna kan arbeta i sin egen takt och behöver inte invänta varandra. Läraren kan alltså hantera spridningen mellan snabba och långsamma elever under eget arbete. Detta har många gånger varit ett problem i den traditionella undervisningen. En av svagheterna i arbetssättet, som båda skolornas lärare nämner, är att alla elever inte klarar av att strukturera sitt arbete på egen hand. Kanske är det så att dessa elever fungerar bättre med en synlig pedagogik.</p>

<p>Studien handlar om lärares syn på ämnesintegrering och hur den bedrivs på en skola med ämnesintegrering som profil i Stockholm. Intervjuade lärares förståelse av ämnesintegrering och en individualiserad undervisning analyseras utifrån Basil Bernsteins begrepp klassifikation och inramning, ramfaktorteorins begrepp lotsning, begreppet skolkod, samt med hjälp av Bourdieus sociologiska begrepp habitus.</p>

<p>Syftet med undersökningen är att se om idrottslärares tidigare erfarenheter av friluftsliv, både under uppväxten och för närvarande påverkar i vilken omfattning man utövar området inom idrott och hälsa, samt vad man har för förhållningssätt till friluftsliv. En kvalitativ metod har använts för att besvara frågeställningarna och en fenomenografisk ansats har tillämpas vid analysen av materialet. Alla idrottslärare instämmer med att det påverkar vad man har för tidigare erfarenheter av friluftsliv till hur man förhåller sig till det berörda området. Men detta leder i sin tur inte till att friluftslivsundervisningen förekommer i en större omfattning och orsaker till detta ligger främst i de problem som rör lektionstid, pengar, närhet till naturen och definition i kursplanen.</p>

<p>Tidigare forskning gällande relationen hem och skola visar att föräldrar inte kan betraktas som en homogen grupp utan att föräldrar skiljer sig åt gällande sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning. Föräldrar har olika värderingar som bl a kan hänföras till klass, etnicitet och genus. Mammor framställs ofta som den förälder som främst ansvarar för barnens fostran och utbildning medan pappan har ett marginaliserat deltagande på distans.</p><p>Utifrån genushabitus som ett centralt begrepp syftar denna undersökning till att problematisera relationen mellan några mammor och skolan. Min undersökning bygger på antagandet att mammor, som ett uttryck för sin sociala bakgrund, förkroppsligar vissa värden när det gäller hur de ska engagera sig samt delta i sina barns fostran och utbildning. Jag kommer att undersöka hur några mammor, till barn i grundskolans tidigare år, beskriver sitt engagemang och deltagande i barnens fostran och utbildning samt hur dessa beskrivningar kan förstås i relation till begreppet genushabitus. För att uppfylla undersökningens syfte har jag valt att göra en kvalitativ studie genom intervjuer med tre mammor till barn som går de tidigare åren i grundskolan. I berättelserna framgår det att mammorna har det övergripande ansvaret för barnens fostran och utbildning vilket därmed liknar de resultat som tidigare internationell forskning visat på. Mammornas berättelser skiljer sig åt sinsemellan gällande hur ansvaret för barnens fostran och utbildning fördelas mellan föräldrarna. Jag har funnit fyra aspekter som framträder lite tydligare i kvinnornas berättelser som antingen förenar kvinnorna eller skiljer dem åt. Dessa är mammornas utbildningsnivå i relation till ansvarsfördelning mellan föräldrarna, engagemang i barnens fritidsaktiviteter, tillgång på ”ledig” tid samt mammor som informationslänk. Mammornas handlande syftar främst till ett bevarande av genushabitus men i vissa avseenden även till ett utmanande av genushabitus.</p>

<p><strong>Background:</strong> Over the past few years Swedish fashion has expanded and gained attention, both in Sweden and abroad. Every year fashion weeks take place around the world with the purpose of showcasing fashion designers new collections for the up-coming season.</p><p>Fashion week in Sweden is arranged in Stockholm four times a year in the end of January, in February, in the turn of June and July and in August. The different occasions have different activities and focus. The main focus of January and June/July are fashion shows and the main focus of February and August are trade fairs for buyers and wholesalers. The fashion shows and trade fairs are closed to the public, but other fashion events directed to the public takes place during these weeks. Seeing as many stakeholders are involved in fashion week they all have some kind of relationship to one another. This makes fashion week in Stockholm an interesting case to study and analyze from a sociological theoretical approach.</p>

<p>Hiphop och Rap är en kultur med stark genomslagskraft över hela världen och även bland ungdomar i Sverige.  Syftet med detta examensarbete är att, genom kvalitativa forskningsintervjuer med fem stycken respondenter, undersöka hur ungdomarna som ägnar sig åt Rap i sitt musikskapande kan skildra sin omvärld samt att undersöka hur de beskriver att deras skildringar behandlas i skolan. För att operationalisera syftet valde jag att ha en grupp högstadie- och gymnasieelever som ägnar sig åt Rap som undersökningspersoner. Resultatet visar på att ungdomarna via sitt musikskapande skildrar en ambivalent inställning till det egna bostadsområdet, där interaktioner med polisen, droger och våldsamheter kan vara en del av vardagen. Samtidigt skildras även förorten som en kärleksfull plats där barndomsminnen och de närmaste vännerna även beskrivs. Återkommande teman i respondenternas musikskapande är genomgående livet i förorten.  Vidare visar resultatet att uppfattningen om hur skolan behandlar den värld som skildras genom musiken skiljer sig mellan respondenterna beroende på vilket stadie de studerar vid.  Slutsatserna visar på att olika socialisations processer spelar en stor roll i valen av teman hos respondenterna. Samt att högstadieskolorna på ett mer användbart sätt behandlar den omvärld som respondenterna skildrar i sin musik.</p> / <p>Hip Hop and Rap is a culture with a strong appeal worldwide and also among young people in Sweden. The purpose of this thesis is that, through qualitative research interviews with five respondents, to examine how young people that are engaged in the RAP in its music creation can depict the world around them and to examine how they describe their depictions are treated in school. To meet the purpose of this essay, I chose to have a group of junior high school students and high school students that are engaged in RAP as study subjects. The results show that the respondent through their music creation depicts an ambivalent attitude towards their own neighborhood, where interactions with police, drugs and violence can be a part of everyday life. At the same time also depicted suburbia as a loving place where childhood memories and closest friends are also described. Recurring themes in respondents' music-making is consistently the life in the suburbs. Furthermore, the results show that the perception of how the school treats the world as depicted through the music is different between respondents depending on which stage they are studying at. The findings suggest that different socialization processes play a major role in the choice of themes among respondents. And that secondary schools in a more useful way deals with the outside world as respondents depict in their music.</p>

<p>I den här uppsatsen har vi studerat hur en film aktiverar människors sociala och kulturella positioner. Vi visade filmen <em>Crash </em>för åtta komvuxelever, vilket följdes av en kvalitativ intervju med dem. Eleverna fick svara på frågor om sin egen bakgrund, filmens budskap och rollfigurer, hur de uppfattade filmen och den föreslagna verkligheten i filmen, samt frågor kring sin egen framtid. Informanternas svar har hjälpt oss att synliggöra hur det görs över- och underordningar i filmen. Med hjälp av vår bakgrund och analytiska verktyg har vi interagerat med våra informanter och de har bidragit med perspektiv som vi aldrig hade kunnat se med tillämpning av enbart teorier. Något som blev framträdande var att de applicerade problematiken som den amerikansktillverkade filmen tar upp, på ett svenskt samhälle. Vi kom fram till att filmen som populärkulturellt medel hjälper till att reproducera gamla maktordningar och fördomar. Trots att detta inte var filmskaparens intention, blir det här till fördomar och stereotypa föreställningar om att det finns rasskillnader. Med den här studien har vi synliggjort att filmen medverkar till att reproducera maktordningar. Film och dess folkliga inflytande, skulle kunna bli ett redskap för nytänkande runt klass, kön och etnicitet med mera.</p>