Syftet med denna studie är att genom intervjuer öka förståelsen kring pedagogers tankar gällande anmälningsplikt vid oro om att barn far illa. I bakgrund och begreppsdefinitioner tydliggörs vad begreppet barn som far illa innebär. Vidare under tidigare forskning visar flera studier komplexiteten som kan uppstå när det gäller anmälningsplikten och oro om barn som misstänks fara illa med utgångspunkt i pedagogers resonemang. Utifrån studiens syfte har vi valt att utföra kvalitativa intervjuer för att kunna möta respondenterna i deras svar och ställa följdfrågor för att få en djupare förståelse för deras resonemang kring barn som far illa. Sammanlagt blev det fyra personer, från en förskola som ställde upp på intervjuer. I teoridelen har vi använt socialkonstruktivism som ett övergripande perspektiv och de teoretiska begrepp som använts som analytiska verktyg är; barnperspektiv, formellt förhållningssätt, resonerande förhållningssätt och handlingsutrymme. Studiens resultat visar att de intervjuade pedagogerna är medvetna om sin anmälningsplikt men agerar utifrån ett resonerande förhållningssätt genom att hitta egna förklaringar till sin oro och på detta vis används handlingsutrymmet. Vårt resultat visar också att pedagogerna är mer benägna att anmäla vid fysiska än psykiska skador. Vidare har vi använt oss av en abduktiv analysmetod som gett oss möjligheten att pendla mellan empiri och teori för att kunna analysera materialet från intervjuerna.

The aim of the study was to investigate social workers' conditions and experiences of working with children and adolescents who have a criminal and norm-breaking behaviour. This is to gain an understanding of social crime prevention and social services' work with the target group. We chose to use a qualitative method where we interviewed six social workers who work in social services with children and adolescents. When the interviews were completed, we analyzed them with the help of the qualitative content analysis which resulted in three themes: the target group's problems and its risk and protection factors, working methods and efforts within the social service, and the room for action and its impact on the work. When analyzing the results, we used our theoretical concepts, Bronfenbrenner's ecological development theory and the concept of action space, as well as the knowledge overview to create an understanding of the content of the interviews. From the results, it emerged that the perception of a criminal and norm-breaking behavior did not have a clear definition, and that the majority of respondents did not consider that they worked with crime prevention. They also considered that early intervention was effective, as well as working with the entire child's network where cooperation is an important component to achieve results. With regard to the room for action, they considered that they had a relatively large room for action, but that resources and politics set the mark on how large. In the conclusion, the importance of a functioning collaboration is highlighted and that the way of working differs depending on what the municipality's priorities look like, thus the political control becomes decisive in how the social service is able to carry out its activities. In this way, preventive work could have been developed if the conditions were the same in all municipalities.

Syftet med studien har varit att undersöka vilka bedömningskriterier som socialsekreterare förhåller sig till när det fattar beslut om ekonomiskt bistånd. I studien har semistrukturerade intervjuer genomförts med sex socialsekreterare inom ekonomiskt bistånd på en enhet i en mellanstor kommun. I intervjuerna gav de sin syn på beslutsfattande och hur de relaterar besluten till lagar, riktlinjer och organisation samt personliga och relationella faktorer. I studien används de teoretiska begreppen profession och handlingsutrymme och som analysmetod används Grounded Theory. Studiens resultat visar att den rättsliga regleringen är utformad på ett sätt som både tillförsäkrar rättssäkerhet och ger socialsekreterarna ett handlingsutrymme som möjliggör en individuell bedömning. Klientrelationen och det kollegiala stödet är båda centrala aspekter i beslutsfattandet och det visar på att en stark yrkesprofessionalism råder. Känslor anses inte vara en legitim bedömningsgrund men framstår som oundvikligt och nödvändigt för beslutsfattandet. Tidsbrist påverkar besluten i den mening att det kan leda till misstag, men det är oklart om det leder till fler eller färre bifall. Resultatet ger skäl att ifrågasätta införandet av beslutsrobotar inom ekonomiskt bistånd, samt visar på vikten att bevara den individuella anpassningen av vilka krav som ställs på klienten.

Moralisk stress har mestadels varit ett uppmärksammat ämne inom hälso- och sjukvården, men inom det sociala arbetet har det inte tagit lika stort utrymme. Denna studie har därför som avsikt att undersöka socialsekreterares erfarenheter och hantering av den moraliska stressen som kan uppstå i möte med klienter vid arbete på missbruksenheten. För att undersöka detta har semi-strukturerade intervjuer genomförts med socialsekreterare som är yrkesverksamma på olika missbruksenheter, och svaren har tolkats genom tematisk analys. Denna studies analys utgår från tidigare forskning och Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater för att illustrera socialsekreterares krav från politiker och organisationer i förhållande till deras möjligheter att erbjuda klienter de mest personanpassade insatserna. Resultat och analys visar att moralisk stress som socialsekreterare upplever inom sin yrkesroll vid arbete på missbruksenheter är knuten till budgetnedskärningar, arbetsbelastning och tidsbrist. Vidare identifierades att den moraliska stressen leder till negativa känslor såsom frustration, otillräcklighet och maktlöshet, som socialsekreterarna hanterar med hjälp av egna strategier såsom att samtala med kollegor eller att placera skulden på samhälleliga strukturer.

Den här studien syftar till att undersöka hur socialarbetare i Sveriges kommuner upplever detkommande verkställandet av ändringen inom socialtjänstlagen (2001:453 5 kap. 11 a §) enligtproposition 2020/21:163 Förebyggande av våld i nära relationer, med avseende på de egnaförutsättningarna för yrkesutövning i enlighet med lagändringen. Lagändring trädde i kraft 1augusti 2021, efter att datamaterialet för studien samlades in. Empirin samlades in genomfem semistrukturerade intervjuer med personer yrkesverksamma inom Socialförvaltningenmed olika funktionsuppdrag. Den insamlade empirin analyserades med hjälp av tematiskanalysmetod. Den teoretiska utgångspunkten för analysen var Michael Lipskys (2010) teoriom street-level bureaucracy. Resultatet visar att socialarbetare upplever sig ha bristandeförutsättningar att hantera de ändringar som lagändringen (2001:453 5 kap. 11 a §) syftar till.Anledningen till socialarbetares upplevelser är att handlingsutrymmet ofta är begränsat ochatt de inte ges tillräckligt med resurser för att hantera de förändringar som lagändringeninnebär.

Syftet med denna dokumentstudie är att genom en kvalitativ innehålls- och sekundäranalysundersöka om det finns skillnader i frivårdsinspektörers bedömningar vad gäller förslag tillstraffpåföljd för kvinnliga respektive manliga tilltalade där brottsrubriceringen är misshandel ochgrov misshandel. En komparativ ansats har utförts för att analysera personutredningar i brottmålupprättade av frivårdsinspektörer. Datamaterialet omfattar totalt 16 personutredningar som berörlika många kvinnliga som manliga klienter. Vidare är personutredningarna utförda i en Frivård ien mellanstor stad i Sverige. De teoretiska utgångspunkterna som har använts för att analyseramaterialet består av begreppen kön, genus, genuskontrakt och handlingsutrymme. Därutöver haranalysen fokuserat på några av de olika grunderna som frivårdsinspektörerna baserar sinabedömningar på och som består av nästkommande kategorier: familj/relationer/umgänge/barnunder 18 år, bostad, utbildning/sysselsättning/ekonomi och kriminalitet. Resultaten visar att detinte finns skillnader i frivårdsinspektörers bedömningar som grundas i kön. Forskningen somundersöker skillnader i bedömningar som grundas i kön är begränsad, och därmed anses dennastudie vara betydande för det sociala arbetet.

Inom ledningsteorin och ledarskap diskuteras effekterna av en decentraliserad ledning. Vilka fördelar och nackdelar påvisar ett distribuerat ansvar i förhållande till en centraliserad ledningsprocess? Forskningsfältet har tidigare varit delat mellan två paradigm, ledarskapsteorins humanistiska och organisationsteorins strukturella perspektiv. Nutida forskning påvisar att en balans med förmågan till perspektivering mellan forskningsidealen skapar en konstruktiv ledningsprocess som kan hantera dagens militära komplexa problem. För att balans skall uppnås behöver den professionella expertisen öka förståelsen för hur handlingsutrymmet inom en decentraliserad organisation påverkar verksamheten och ledningsprocessen. Hur handlingsutrymmet som fenomen förstås beskrivs av forskningen som relativt outvecklat vilket skapar denna uppsats induktiva syfte.  Studiens teoretiska bidrag är en normativ modell som konceptuellt beskriver faktorer som påverkar handlingsutrymmet inom en militär beslutsprocess, faktorer som både begränsar och möjliggör ett avdelat ansvar. Resultatet visar att Försvarsmakten som organisation behöver öka förståelsen för det strukturella perspektivet för att uppnå en balans inom ledningssystemet. Genom kommunikation och relationsskapande processer skapas ett situationsanpassat dynamiskt förhållningsätt till kontroll som möjliggör en decentraliserad ledningsfilosofi. Studiens resultat erbjuder Försvarsmakten en militär nytta som på kort sikt kan bidra till en ökad operativ effekt.

Den moderna storstaden ställs idag inför många utmaningar, en av dessa är en ökande mängd invånare. För att möta efterfrågan byggs nya bostadsområdena i och runtom större städer. Idag ställs allt högre krav på hållbarhet och kvalité för dessa nya områden. Under planeringen är det kommuner som har det formella ansvaret att börja planarbetet och upprätta en detaljplan genom det så kallade planmonopolet. Dock är kommuners möjligheter kraftigt beroende på om kommunen äger marken eller inte. Denna studie syftar till att undersöka handlingsutrymmet i en svensk kommun för att integrera hållbarhet i nya stadsbyggnadsprojekt vid olika markägarförhållanden. Vidare är studiens syfte att undersöka utmaningar kring kommunikationen mellan aktörerna i planeringsprocessen. Dessutom analyseras utmaningar angående social hållbarhet och kring säkerställningen av prisrimliga bostäder i de nya stadsbyggnadsprojekten. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod i form av en fallstudie i Täby kommun. Inom fallstudien intervjuades huvudsakligen tjänstepersoner från kommunen som arbetar med projekten Täby park och Västra Roslags-Näsby. Huvudfokus i de semistrukturerade intervjuer låg på hållbarhetsaspekterna i båda projekten och hur arbetet med dessa hållbarhetsaspekter ser ut i planeringsprocessen. Rapporten behandlar även teori gällande detaljplanering, kommunens handlingsutrymme genom avtal samt hållbarhetsmål i planeringsprocessen. Social hållbar stadsutveckling definieras med utgångspunkt för prisrimliga bostäder och upplåtelseformer i stadsbyggnadsprojekt. Resultatet visar att Täby kommun har haft större handlingsutrymme i Västra Roslags-Näsby än i Täby park. Detta kan härledas till att markägarförhållanden skiljer sig åt mellan projekten. Inom Västra Roslags-Näsby är kommunen markägare medan marken för Täby park ägs mestadels av Täby park exploatering AB. I båda projekten har hållbarhet varit med från ett tidigt skede i planeringsprocessen, dels genom framtagning av hållbarhetsprogram och dels genom politiska beslut. Kommunen ställer höga krav på byggaktörer i Västra Roslags-Näsby och i Täby park arbetar kommunen och byggaktörerna med mål istället för krav. Resultatet från fallstudien tyder på att kommunikationen mellan kommunen och byggaktörerna har varit bra i båda projekten, dock har involveringen av projektledare för kvarteren i detaljplanen i Täby park varit en utmaning. De kom senare i planeringsprocessen och det ledde till förvirring både hos tjänstemännen och projektledarna angående hållbarhetsmålen och deras uppföljning. I Västra Roslags-Näsby har detaljplanen blivit överklagad av grannar som kunde har blivit förhindrade om kommunen hade fört en effektivare dialog med dem. Utmaningar kring social hållbarhet är att det inte stod i fokus av projekten från början utan mer den ekologiska hållbarheten. Dessutom är en utmaning att båda projekten kommer vara byggarbetsplatser i många år som dels kan påverka nya invånare och dels tillgängligheten till och från områdena. Slutligen visar studien på att det ska finnas både hyresrätter och bostadsrätter i båda projekten, dock är andelen hyresrätter låga. Risken är att hyresrätterna blir dyra eftersom nybyggda bostäder oftast är dyra, även med tanke på att det ska bli hållbara stadsdelar.

Studien bygger på kvalitativa intervjuer med fem ungdomar som valt att läsa lärlingsutbildningen. Gymnasial lärlingsutbildning är en försöksverksamhet som startade hösten 2008. Syftet med studien är att undersöka vilka bakomliggande faktorer som påverkar eleverna att välja en lärlingsutbildning, vilka förväntningar de har på utbildningen, hur de tänker kring sin utbildning och sitt framtida arbete i ett livsperspektiv. Ett övergripande resultat i min studie är att intervjupersonerna genom sina individuella val av utbildning, synen på arbete och tankar om framtiden tenderar att reproducera den sociala klass som de vuxit upp i. Resultatet visar också att utbildningsformen med stor arbetsplatsförlagd del är attraktiv för ungdomarna i studien. Att få tillämpa de teoretiska kunskaperna i praktiken gör inlärningen bättre anser några av dem. Utbildningsformen fungerar som en motivationsfaktor för skoltrötta elever och gör att de får en gymnasieutbildning. Några av ungdomarna anser dessutom att den leder till att de lättare kommer att få arbete efter avslutad utbildning. Utbildningsorten är också av betydelse för valet av utbildning för ungdomarna i studien. Ungdomarna i studien föredrar fast anställning framför tillfällig. De tycker det är viktigt med tryggheten som en fast anställning ger. De teoretiska perspektiv som behandlas i uppsatsen är Bourdieus sociologiska teori där han använder begreppen habitus och olika slags kapital för att förklara våra val samt Gottfredsons socialpsykologiska teori om individens kompromisser och begränsningar i en valsituation. / The individual acting space related to social class - a study about the training education

Mellan rusets himmel och abstinensens helvete – En kvalitativ studie om kvinnor som injicerar heroin. Examensarbete i socialt arbete/30 högskolepoäng. Malmö högskola: Fakulteten för hälsa och samhälle, institutionen för Socialt arbete, 2016.Syftet med studien var att undersöka hur kvinnor som injicerar heroin upplever sin livssituation och sitt handlingsutrymme. Ett centralt tema berör drogens betydelse i deras liv samt vilka möjligheter kvinnorna ansåg sig ha att förändra sin droganvändning och livssituation i stort.Uppsatsen är en kvalitativ studie och empirin har inhämtats med hjälp av semi-strukturerade intervjuer med åtta kvinnor som injicerar heroin. Kvinnorna rekryterades via sprutbytesmottagningen i Malmö, där de är regelbundna besökare.Slutsatserna var att kvinnorna tillhör en mycket utsatt och marginaliserad grupp. Våld, sexuella övergrepp, hemlöshet, kriminalitet och prostitution fyller kvinnornas vardagsliv. Heroinets effekt beskrevs som avgörande när kvinnorna började använda heroin, till stor del på grund av sitt dåliga mående medan de i nuläget jagar pengar och heroin främst för att undvika abstinenssymtom. Kvinnorna har i flera omgångar varit i behandling i såväl medicinsk- som psykosocial form. Sju av åtta kvinnor är ointresserade av de vård- och behandlingsinsatser som är tillgängliga i dagsläget. Deras behov av skadebegränsande insatser är stort och sprutbytet framkommer som en mycket viktig insats för målgruppen. / Between the heaven of highs and the hell of withdrawal – A qualitative study of women who inject heroin. Degree in Social Work/30 credits. Malmö University: Faculty of Health and Society, Department of Social Work, in 2016.The purpose with the study was to investigate how women who inject heroin are experiencing their life situation and their action space. A central theme involves the drug´s importences in their lives and what possibilities the women felt they had to change their use of drugs and their situation in the whole.The thesis is a qualtitative study and the empirical evidence has been collected by semi-structured intervjues of eight women who inject heroin. The women were recruited at the reception of needle and syringes exange in Malmoe, where they are regular visitors. The conclusions were that the women belong to a high risk and marginalizad group. Violence, sexual assaults, homelessness, criminality and prostitution fill the everyday-life of the women. The effect of the heroin is being described as crusial when the women started using heroin, largely because they felt bad but now they are chasing money and heroin mainly to avoid symptoms of abstinence. The women have several times been in treatment, both medical and physical. Seven out of eight women are not interested in the care actions or the treatment actions offered today. Their needs of limitations of injuries is high and the exchange of syrings are revealed as very important actions for the target group. Key words: Action space, heroin, intravenous druguse, women, living conditions, exposure, everyday life