Syftet med denna studie är att ta reda på socialsekreterarnas inställning till sitt handlingsutrymme i förhållande till arbetet med klienter med missbruk. Därutöver syftar denna studie att undersöka socialsekreterarnas bedömningar av insatser som erbjuds klienter med missbruksproblematik. Till grund för denna uppsats ligger kvalitativa semistrukturerade intervjuer som genomfördes med fyra socialsekreterare. De teorier som vi har använt oss av till stöd för att analysera resultaten är “Gräsrotsbyråkrati” av Michael Lipsky.  Det mest framstående resultatet är socialsekreterarnas resonemang kring begreppet handlingsutrymme, inte minst deras tolkning gällande eget handlingsutrymme i arbetet med klienter med missbruk. Dessutom var det intressant att målet bakom socialsekreterarnas agerande i missbruksrelaterade frågor inte alltid kan vara nykterhet. Att det inte alltid är möjligt, nödvändigt eller ens önskvärt. Att hålla en person med missbruk vid liv var i sig ett gott skäl för en insats.

Denna uppsats byggs på de besparingar som sker inom lagen om stöd och service åt vissa funktionshindrade. Lagen antogs för att förbättra levnadsvillkoren för personer med funktionsnedsättning, men även för att ge en möjlighet till självbestämmande och goda levnadsvillkor. Uppsatsen syftar till att ta reda på hur enhetschefer upplever sitt handlingsutrymme vid en budget-läggning men också hur man som enhetschef hanterar de konsekvenser som uppstår i en budget som minskar. Syftet ska uppnås med kvalitativa semistrukturerade intervjuer. Resultatet visar delade meningar i handlingsutrymmet men att man upplever att man som enhetschef upplever lite eller inget handlingsutrymme och att det är en stram budget som man har att arbeta efter. Nedskärningarna och konsekvenserna är att chefsstödet i många kommuner har blivit indraget, men man upplever också att arbetet blir påverkat. Detta eftersom man som chef inte har tid att utföra det kvalitetsarbete som skulle behövas och detta i sin tur leder till att brukaren inte får det denne har rätt till, såsom fritidsaktivitet. / This essay is based on the savings that take place within the law on support and service for certain disabled people. The law was adopted to improve the living conditions of people with disabilities, but also to provide an opportunity for self-determination and good living conditions. The essay aims to find out how middle managers experience their room for maneuver when setting a budget, but also how unit manager handles the consequences that arise in a budget that is reduced. The purpose is to be achieved with qualitative semi-structured interviews. The results show divided opinions in the room for maneuver, but that you experience that as a unit manager you experience little or no room for maneuver and that it is a tight budget that you have to work according to. The cuts and consequences are that managerial support in many municipalities has been withdrawn, but it is also felt that the work is affected. This is because you as a manager do not have time to perform the quality work that would be needed and this in turn leads to the user not getting what he is entitled to, such as leisure activities.

The aim of this study was to give street-level bureaucrats in out of home placements in child protection the opportunity to give their perspective on the Swedish layperson model regarding child protection. Previous research lacks the perspective of street-level bureaucrats in child protection and more specifically lay person models hence the choice of topic for our essay. This study was based on qualitative content analysis. We carried out seven interviews with street level bureaucrats, more specifically social welfare secretaries working with child protection and out of home placements. The result was analysed through two theories which were Michael Lipsky’s theory about street-level bureaucrats and discretion, and Michel Foucault’s theory regarding power. In the analysis we found several themes: education, power, hybrid models, discretion, economy, and political views to name a few. The analysis showed that many street-level bureaucrats want more educated laypersons in child protection committees or hybrid models to ensure that decisions regarding out of home placements are taken by people with adequate knowledge and education in the chosen matter.

Ärendebelastning inom socialtjänsten är ett brett beforskat ämne. Dock saknas allt för ofta vad ärendebelastningen leder till i arbete med klienter. Syftet med denna studie var därmed att undersöka hur socialsekreterare, som arbetar med utredningar om barn och unga upplever hög ärendebelastning samt prioritering av ärenden i förhållande till klienter. Detta är en kvalitativ studie som utgår från en induktiv ansats. Studiens teoretiska perspektiv innefattar Lipskys teori om gräsrotsbyråkrater och dess handlingsutrymme samt ett maktperspektiv. Studien innehåller resultat från intervjuer med sju socialsekreterare från sex olika kommuner. En riktad innehållsanalys används under arbetet med datan från intervjuerna. Studiens slutsats visar att ärendebelastningen förändras över tid och att vid hög ärendebelastning måste respondenterna prioritera mellan ärenden. När det gäller att avgöra vilka ärenden som bör prioriteras utgår respondenterna alltid från barnets bästa samt ser till aspekten av direkt behov av skydd. Vidare dras slutsatsen att det administrativa arbetet har stor påverkan på respondenternas arbete med klienter i form av att tiden blir en bristvara. Studiens slutsatser visar att det finns skillnader mellan de medverkande kommunerna i denna studie, vilket kan påverka respondenternas arbete med klienter. Av respondenterna framkom det att de mindre kommunerna, som medverkat i studien, har ett mer begränsat batteri av insatser att tillhandahålla klienter. Detta kan medföra att klienter som är bosatta i mindre kommuner antingen behöver resa långt för att få tillgång till insatser i grannkommuner eller behöver förlita sig på de insatser som finns tillgängliga inom hemkommunen. Avslutningsvis visar slutsatserna att dessa insatser kan skilja sig mot de insatser de större kommunerna kan tillhandahålla.

Denna kvalitativa studie är baserad på skolkuratorers upplevelse av deras handlingsutrymme kring elever som utsätts för hedersrelaterat våld och förtryck. Vidare innehåller studien skolkuratorers upplevelser av hur skolledningen ger stöd och vägledning, i form av riktlinjer, kring dessa ärenden. Studiens val av metod var intervjuer i form av semistrukturerade intervjuer och en mindre fokusgruppsintervju. Sammanlagt intervjuades sju skolkuratorer som arbetade på gymnasieskolor från tre olika län i Sverige. Resultatet visade att skolkuratorerna upplevde att deras handlingsutrymme var begränsat med anledning av den bristande kunskapen kring hedersproblematik samt organisationens ramverk. Studiens resultat analyserades med hjälp av teorin om gräsrotsbyråkrati och det teoretiska begreppet “byråkratisk autonomi” för att resonera kring den insamlade empirin i koppling till det teoretiska ramverket.

This essay touches on social workers experiences in the work of discovering children who have experienced violence. The social workers experiences in the work of discovering children who have witnessed domestic violence has shown to be very complex and previous studies have shown that the social services work is flawed. That is why we saw an interest in understanding the social workers point of view in this problem. The essay's result is built upon six semi-structured interviews with social workers who are active in their line of work. The result of the interviews was analyzed with the help of Michael Lipsky's theory “Street-level bureaucracy” and previous studies on the subject. The essay has shown that children’s voices have to be heard in order for the social workers to identify their exposure to violence. Other important aspects with the work of finding children who have experienced violence is the cooperation with other institutions such as the school and the police, as well as the importance of the social workers experience. Some of the difficulties that the social workers experienced were uncooperative parents, lack of time, high workload as well as the problems with the social services act and the care of young persons (special provisions) act in correlation to each other.

Fri lek kan ses som ett svårdefinierat begrepp som inte nödvändigtvis har en självklar plats i förskolans verksamhet. Fri lek uppfattas ofta som fri från krav, ansvar och styrning, men det finns ingen norm eller ett specifikt förhållningssätt för pedagogerna att anpassa sig till. Syftet med följande studie är att få en uppfattning om hur pedagoger förhåller sig till barns fria lek och hur de ger plats och utrymme till den. Vi har genom en enkätundersökning försökt skapa en förståelse för hur pedagoger uttrycker sin påverkan på barns fria lek och hur de uppfattar att den ska få plats i verksamheten. Enkäterna har vi analyserat genom en fenomenologisk metod där vi försökt få fram essensen av vårt insamlade material. Resultatet synliggör att pedagogernas syn och förhållningssätt till den fria leken är central eftersom det är pedagogerna som planerar både verksamhetens miljö, tid, material och regler. Studien visar att pedagogernas medvetenhet kring makt och styrning är avgörande för utrymmet den fria leken ges och för vilket handlingsutrymme barn erbjuds i förskolans verksamhet. / <p>Betyg i Ladok 210606.</p>

Syftet med studien är att undersöka personalens upplevelser av att möjliggöra brukarinflytande på verksamhetsnivå inom LSS. Inflytande på verksamhetsnivå innebär att kunna påverka beslut som verksamheten handhar med. Områden som studien har sitt fokus på är aktiviteter som genomförs på fritiden och att förändra lokaler på boendet. Det som arbetet kommer att belysa är hur personalen arbetar för att ge brukaren inflytande, samt vilka svårigheter och begränsningar personalen upplever med att tillgodose brukarens önskemål om aktiviteter och lokalanpassning. I resultatet av denna studie framgår det att svårigheter som bristande engagemang påverkar personalens möjligheter med att uppnå brukarinflytande. Det framgår även i resultatet att personalen upplever sitt handlingsutrymme begränsat med att tillgodose brukarens önskemål. De element som utgör en begränsning i personalens handlingsutrymme är främst brukarnas ekonomi, bemanning och arbetsschemat. / The purpose of the study is to investigate the staff’s experiences of enabling user influence at the organizational level within LSS. Influence at the organizational level means being able to affect decisions that the o handles. Areas that the study focuses on are activities that are implemented in leisure time and changing premises at the accommodation. What the work will emphasize on is how the staff works to give the user influence, and what difficulties and limitations the staff experience in satisfying the user’s desires for activities and local adaptation. The results of this study show that difficulties such as lack of commitment affect the staff’s opportunities to achieve user influence. It also appears from the results that the staff experience their room for maneuver limited in satisfying the user’s desires. The elements that constitute a limitation in the staff’s room for maneuver are mainly the users’ finances, staffing and work schedule.

En kvalitativ studie om hur skolkuratorer i grundskolans lägre årskurser upplever sitt handlingsutrymme och hur deras arbete för att främja det sociala klimatet i skolan ser ut. Detta har undersökts genom sex intervjuer med skolkuratorer i svenska kommuner och som arbetar på låg- och mellanstadieskolor. Syftet med studien är att få skolkuratorernas perspektiv på hur deras arbetsuppgifter fastställs och hur det förebyggande och främjande arbetet ser ut på deras skolor i relation till vad skollagen (2010:800) uttrycker om att elevhälsoarbetet främst skall vara förebyggande och främjande. Materialet från dessa intervjuer analyserades med hjälp av främst Lipskys (1969, 1980, 2010) teori om gräsrotsbyråkrati och handlingsutrymme. Resultatet visar att skolkuratorernas förebyggande och främjande arbete ser olika ut, att de upplever sig ha stort handlingsutrymme men att handlingsutrymmet samtidigt begränsas av flertalet faktorer. I den avslutande diskussionen tas upp att många av de intervjuade skolkuratorerna uttrycker en strävan att arbeta mer främjande och förebyggande men att det är svårt att lyckas, eftersom det t ex ofta dyker upp akuta ärenden som måste lösas. / This study is of a qualitative nature and its purpose is to explore how school counselors in primary school experiences their discretion, and in what way they work to promote a beneficial social atmosphere in their respective schools. The research has been conducted by interviewing six school counselors that work at primary level schools, within different Swedish municipalities. We wanted to investigate what a few school counselors’ perspective were on how their duties are regulated and in what way they work preventively on their respective schools, in correspondence to what the Swedish education act (2010:800) states on student health, which is supposed to be primarily preventive and promotional.The material gathered from the interviews was analyzed by using mainly Michael Lipsky’s (1969, 1980, 2010) theory of street-level bureaucracy, and his theoretical concept of discretion. The results that we found reveal that the preventive and promotional works the different school counselors implement are diverse. They experience having a great discretion, however simultaneously, that discretion is obstructed by several factors. In conclusion several of the interviewees expressed an endeavor to work more preventively and promotionally, but felt that it is challenging to succeed, in regards to that there are, for example, regularly immediate situations that need to be resolved.

Syftet med den här studien var att undersöka förskollärares uppfattningar om relationen mellan materialets placering och barns handlingsutrymme i förskolans inomhusmiljö. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer med totalt sex förskollärare på sex olika förskolor, och datan analyserades med hjälp en innehållsanalys och centrala begrepp ur det postmoderna perspektivet. Resultatet visade att förskollärarna hade olika uppfattningar kring hur inomhusmiljön skulle anordnas och hur materialet skulle placeras i inomhusmiljön. Samtliga förskolor hade otillgängligt och tillgängligt placerat material för barnen. I resultatet framkom även att förskollärarnas erfarenheter var en betydande faktor för hur de valde att placera material och anordna inomhusmiljön. Förskollärarna uppfattade att de yngre barnens tillgång till ateljématerial, särskilt pärlor och flaskfärg utan vuxennärvaro, orsakade problem såsom nerstökning och kvävningsrisk. En begränsning av tillgången till sådana material för yngre barn är vanligt och materialet placeras till viss del otillgängligt. Konstruktionsmaterial, pennor, papper, utklädningskläder och dockor visade sig däremot vara mer tillgängligt placerat för alla barn, oavsett ålder, att självständigt använda och nyttja i lekar på de studerade förskolorna. / <p>2019-12-20</p>