Denna studies syfte är att undersöka skolpersonalens uppfattningar om elevhälsa. Hur elevhälsan fungerar och hur den hanteras av olika yrkesroller ligger som grund för denna studie, detta eftersom kvaliteten av elevhälsan kan variera mellan skolor. Studien bidrar till den sociologiska forskningen genom att belysa vikten av mellanmänskliga relationer, då det är en central bidragande faktor till skapandet av ett handlingsutrymme där hantering av elevers ohälsa kan tillåtas hanteras. Den forskningsmetod som har tillämpats är grundad teori. Datainsamlingen har skett genom nyhetsartiklar, fokusgruppintervjuer och djupintervjuer. Studien har resulterat i en grundad teori som har lett till en huvudangelägenhet som är skolpersonalens förutsättningar att hantera elevers ohälsa. Huvudangelägenheten hanteras genom kärnkategorin mellanmänskliga relationer skapar handlingsutrymme för att hantera elevers ohälsa. Studiens grundade teori består även av fyra övriga kategorier vilka används för att förklara kärnkategorin. Dessa kategorier är rutiner och förlopp, tillgång till resurser, utrymme för god hälsa, samt samarbete och kommunikation. Resultatet analyseras genom systemteori, socialt kapital samt socialkonstruktionism. Resultatet av vår studie kan visa att det finns ett sammanhang mellan goda mellanmänskliga relationer och ett handlingsutrymme som möjliggör för skolpersonalen att hantera elevers ohälsa.

Denna studie syftar till att fördjupa förståelsen för biståndshandläggarnas arbete med äldre kvinnor över 65 år som utsätts för våld i nära relationer. I studien tillämpades en kvalitativ datainsamlingsmetod genom fem semistrukturerade intervjuer baserat på ett målstyrt urval. Respondenterna i studien är biståndshandläggare som handlägger ärenden inom socialtjänsten i en mellanstor kommun i Sverige. Fokus under intervjuernas gång riktades mot biståndshandläggarnas utredningsprocess, samt deras möjligheter och utmaningar i att erbjuda skydd och stöd till äldre kvinnor som utsätts för våld i nära relationer. Resultatet visar på att biståndshandläggare beskriver fenomenet våld i nära relationer bland äldre kvinnor som ett komplext problem och finner svårigheter med att identifiera våldet. Biståndshandläggare har heller inga specifika insatser riktade mot våld i nära relationer, utan vid misstankar om våld lägger de in eller utökar hemtjänst, boendestöd med mera. Trots att en hel del kunskap om frågan våld i nära relationer bland äldre kvinnor saknas, upplever de yrkesverksamma behov av en vidare kunskapsutveckling och särskilt när det gäller en intersektionell förståelse av våldet. Samtidigt visar resultatet på att en fungerande samverkan med andra interna-och externa aktörer medför kunskapsutveckling, och på så vis möjliggör att stödinsatser sätts in. Slutligen visar resultatet på tidsbrist och hög arbetsbörda på arbetsplatsen vilket medför ett begränsat handlingsutrymme, som dock kan utvidgas beroende på biståndshandläggarnas erfarenhet och kunskap. En otillräcklig tid och ett begränsat handlingsutrymme kan medföra att äldre kvinnor inte får den hjälp som krävs för att våldet ska upphöra.

Svensk socialtjänst, och framför allt socialsekreterare inom barn och unga är idag i blickfånget på grund av desinformationskampanjer på sociala medier.Desinformationskampanjerna består av ryktesspridning som uttrycker att socialsekreterare kidnappar barn utan stöd i lagstiftning. Detta har eskalerat och medför att socialsekreterare hamnar i hotfulla situationer. Forskning visar attdesinformationskampanjer, hot och våld mot socialsekreterare är ett problem i samhället och påverkar demokratiska processer. Det framgår att det kan öka risken för att medborgare inte får, eller vågar söka hjälp hos socialtjänsten. Syftet med studien var därav att undersöka om desinformationskampanjer och hot och våld på sociala medier, riktade mot socialtjänst påverkar myndighetsutövningen hos socialsekreterare, och iså fall hur. Studien genomfördes utifrån kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som datainsamlingsmetod och utfördes digitalt via Teams. Urvalet bestod av två socialsekreterare och en enhetschef med erfarenhet av myndighetsutövning inom individ- och familjeomsorg, barn och unga. Empirin analyserades med tematisk analys utifrån Michael Lipskys teori om Street-Level Bureaucracy - gräsrotsbyråkrati medbegreppet handlingsutrymme som en lins. I resultatet framgår att socialsekreterares myndighetsutövning, utredningsprocesser och handlingsutrymme påverkas av desinformationskampanjer och hot och våld på sociala medier. Slutsatser som dras är att arbetet med att mota desinformation är tidskrävande och påverkar socialsekreteraresandra arbetsuppgifter. Hot, våld och uthängning leder till rädsla vilket kan ställarättssäkerheten på sin spets. Det resulterar även i ett mer begränsat handlingsutrymme vilket påverkar socialsekreterares arbete. Sammantaget påverkar detta hela myndighetsutövningen på olika sätt.

Studien handlar om hur tjänstemän inom ekonomiskt bistånd upplever barnrättsperspektivet under utredningsarbetet med barnfamiljer, samt vilket handlingsutrymme de har i deras bedömningar utifrån barnrättsperspektivet. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tre handläggare och en enhetschef från en större och en mindre kommun. Studien använder handlingsutrymme och delaktighetsmodellen som teoretiska begrepp. Resultaten visade att barnrättsperspektivet blivit bortprioriterad, att tjänstemän sällan gjorde barn delaktiga i utredningsarbetet och att tjänstemännen upplevde ett handlingsutrymme men med vissa begränsningar. Det framkom däremot ett barnperspektiv i deras arbete, vilket präglades av organisationens satta ramar, samt kultur och traditioner på arbetsplatsen. Studien visade även att det finns moraliska aspekter som tjänstemännen arbetade efter och att det formade deras handlingsutrymme, vilket bland annat visades i att skydda barnen från ansvar över familjens ekonomiska situation. Slutsatsen är att arbetet med barnrättsperspektivet var begränsat där tjänstemännen inte gjorde barnen delaktiga i utredningsarbetet. Det fanns till viss del möjlighet till att göra individuella bedömningar, dock att tjänstemännen främst utgick ifrån riktlinjerna.

The purpose of this study is to investigate how the child perspective is considered, interpreted and applied in the investigation process within financial aid. Using the qualitative method as a tool, the investigation has been carried out in the form of semi-structured interviews with six financial assistance officers in order to answer the purpose of the study. The empirical material is analyzed in the study based on various theoretical starting points such as power theory and bureaucracy as well as the meaning of the children's perspective. Due to the limited contact with children, the results show that the children's perspective becomes more difficult to implement when handling cases. The result also shows that there is a problem with the implementation of the child perspective as the unit is adult-centered and thus only collects information from what is provided by the parents. In the results of the study, it also appears that aid workers interpret the child's perspective and the child's best interests differently, but that they nevertheless share the same motivation behind their varying interpretations. The result can therefore show that there are shortcomings in the adult-centered unit when considering the best interests of the child, as underlying problems such as power and room for action contribute to difficulties.

Studien syftade till att undersöka i vilken utsträckning lagändringen om barnfridsbrott har påverkat socialsekreterares utredningsarbete av barn och unga, hur socialsekreterarna upplever sitt handlingsutrymme med barn som bevittnat våld i nära relation samt om socialsekreterarna upplever några förbättringsmöjligheter inom arbetet. Fyra socialsekreterare verksamma inom utredning av barn och unga intervjuades. Intervjuerna transkriberades och tematiserades. Utifrån den tematiska analysen identifieras tre huvudteman: lagändringens konsekvenser på utredningsarbetet, förbättringsmöjligheter och socialsekreterarens handlingsutrymme. Resultatet analyserades utifrån Lipskys teori om handlingsutrymme samt tidigare forskning. Studiens resultat visar på att lagändringen om barnfridsbrott haft en viss påverkan på socialsekreterarnas utredningsarbete. Socialsekreterarna upplever att lagändringen bidragit till ett stärkt fokus på barnets upplevelse och behov av stöd, efter att ha bevittnat våld, utifrån att det numera är brottsligt och straffbart att utsätta ett barn för att bevittna våld samt att förövaren ska polisanmälas. Socialsekreterarna upplever samtidigt svårigheter med att hjälpa barn som bevittnat våld i hemmet som befinner sig i gråzonen mellan frivilliga och tvingande insatser. De påpekar även att de inte finns insatser att tillämpa i deras arbete som är speciellt skapta för barn som bevittnat våld. Socialsekreterarna efterfrågar ytterligare evidensbaserade insatser och en förändring i lagstiftning för att effektivare kunna skydda barn från att bevittna våld i hemmet.

Samlingen i förskolan kan ses som en djupt rotad aktivitet med dess historiska rötter, vilka utgår ifrån Friedrich Fröbels teori. I förskolans läroplan står det att förskollärare ska möjliggöra för barn att få inflytande i de aktiviteter som erbjuds barnen och barnkonventionen lyfter barns rätt att få sin röst hörd. Utifrån förskolans styrdokument och samlingens historiska kontext var det intressant att undersöka hur förskollärare uppfattar barns handlingsutrymme och delaktighet i samlingen. Syftet med den här studien var därför att undersöka förskollärares uppfattningar om barns handlingsutrymme i samlingen. Därmed användes kvalitativa semistrukturerade intervjuer med åtta förskollärare för insamling av data. Intervjuerna spelades in med en ljudinspelare, vilka därefter transkriberades och tolkades utifrån det Sociokulturella perspektivet. Studiens analysmetod utgick ifrån Braun och Clarkes tematiska analys där intervjuernas transkriptioner tolkades och bidrog till att olika teman för studien framträdde.  Studiens huvudsakliga resultat visade på att förskollärare uppfattar att barns handlingsutrymme i samlingen möjliggörs eller begränsas beroende på förskollärares olika förhållningssätt och förskolors organisatoriska förutsättningar. För att exemplifiera detta var tiden en aspekt som framträdde i resultatet, vilket begränsar barns handlingsutrymme. Ytterligare visade resultatet att barns handlingsutrymme möjliggörs när förskollärare skapar inflytande och delaktighet. Detta i den tillåtande atmosfär som samlingen kan bidra till, vilket även synliggör en gemenskap som barn i förskolan kan delta i.

Studiens syfte är att undersöka vilka faktorer som gör att medarbetare vill delta i kompetensutveckling på sin arbetsplats.  Studien utgår från en kvalitativ ansats med sju semistrukturerade intervjuer där en tematisk analys tillämpats. Resultatet visade att egetansvar, chefer som pushar, utvecklingssamtal, utrymme att fatta egna beslut och kollegor är viktiga faktorer för medarbetarnas kompetensutveckling. Slutsatsen är att medarbetarnas kompetensutveckling gynnas av att ha en balans mellan det egna ansvaret för sin kompetens-utveckling och en tydlighet och struktur från organisationen och cheferna. Studienär relevant utifrån att organisationer kan gynnas av att ha en ökad förståelse för vilka faktorer som medarbetarna anser som viktiga för att kompetensutvecklas och hur de förhåller sig till kompetensutveckling.

Studien undersöker hur handläggare inom lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade bemöter vårdnadshavare till barn med funktionsnedsättning. Studien undersöker även hur handläggarna använder sitt handlingsutrymme för att kunna leverera ett bra bemötande till föräldrarna. Det professionella mötet studeras och analyseras med hjälp av rollteori utifrån fem huvudteman; förväntningar, relationer, handläggarens handlingsutrymme, socialarbetarens ambition samt samordning och ansvar. Empirin i studien bygger på åtta semistrukturerade intervjuer med LSS-handläggare från fyra olika kommuner av varierande storlek i Sverige. Intervjuerna visar vikten av att handläggarna arbetar för att anpassa förväntningarna som förekommer hos vårdnadshavarna, samt ger tydlig information gällande ansökningsprocessen. Resultatet belyser hur relationsbyggandet baseras på vikten av långsiktighet samt att få tid och utrymme att skapa goda relationer till klienterna. Studien visar ytterligare hur LSS-handläggarnas växlande mellan olika roller och förväntningar, gör att det svårare för dem att uppfylla alla krav som ställs på dem från olika håll.

Denna kvalitativa studie har syftat till att undersöka socialarbetares upplevelse av sitt handlingsutrymme samt hur handlingsutrymmet villkoras, begränsas och möjliggörs av uppdragsgivaren/socialtjänsten, inom insats skyddat boende i privat regi. Studien har undersökt upplevelsen hos fyra utförare av skyddat boende genom semistrukturerade intervjuer och analysmetoden som använts för att analysera empirin är tolkande fenomenologisk analys. Den teoretiska ramen som denna studie tar sin utgångspunkt är teori om handlingsutrymme. Studiens resultat presenteras genom en modell med de faktorer som påverkar utförares handlingsutrymme; lagar och regelverk, uppdragsgivare, den egna verksamheten och den våldsutsatta. Resultatet visar att utförarnas handlingsutrymme villkoras och begränsas betydande av uppdragsgivare och en del av den våldsutsatta. Utförarna upplever en hög grad av handlingsfrihet i den egna verksamheten. Resultatet visar att strategier utvecklas av utförarna i syfte att öka sitt handlingsutrymme och att de ofta lyckas inom ramen som uppdragsgivarna satt men att de sällan kan påverka avgörande faktorer. / This qualitative study has aimed to investigate social workers' experience of their discretion in sheltered housing under private management, as well as how the discretion is conditioned, limited and enabled by the social service. The study has investigated the experience of four social workers of sheltered housing through semi-structured interviews and the analysis method used to analyze the empirical evidence is interpretive phenomenological analysis. The theoretical framework from which this study takes its stance is the theory of discretion. The results of the study are presented through a model with the factors that affects the social worker´s discretion; laws and regulations, social service, their own organization and the victim of violence. The results show that the discretion is conditioned and significantly limited by the social service and some affect can be seen of the victims of violence. The social worker´s experience a high degree of discretion in their own organization. The results show that strategies are developed by the social worker´s in order to increase their discretion and that they often succeed within the framework set by the social service, but that they are rarely able to influence decisive factors.