The women who fought for suffrage during the turn of the century were opposing many of the current conceptions about how women were supposed to act, primarily in the sense that they were active, had agency and created their own space to maneuver. Most research on the suffrage movement in Sweden has focused on the central organization and not on the local grassroots movements. The purpose of this study is therefore to examine women’s collective space to maneuver in Umeå by studying women’s organization in Umeå Förening för kvinnans politiska rösträtt (FKPR) during the period 1903-1921. The study is carried out by examining preserved material from the organization’s protocols and local newspapers during the time period. The study uses Maud Eduard’s theory on space to maneuver in order to analyze the material. Eduard’s theory focuses on how women’s organizations are important in the process of undoing gender and how the organization itself has impact on women’s collective space to maneuver. The analytic part of the study highlights how conceptions about gender and class were central for the women’s space to maneuver and that Umeå FKPR both challenged and reproduced these conceptions. The results show that the collective actions of the suffragist-women contributed to make visible the constructions of the masculine and the feminine. The actions by the suffragettes in Umeå therefore contributed to drawing attention to the fact that gender was a political dimension. The study concludes by discussing the actions of women in relation to their space to maneuver, the local context and the importance of women’s networks.

Denna kvalitativa studie syftade till att undersöka två skolors verksamheter utifrån begreppet flexibilitet. Skolpersonal intervjuades med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer om sina upplevelser av möjligt handlingsutrymme, samt bredd och variation av arbetsuppgifter. Studiens syfte var att ta reda på vilka lärprocesser och kompetenser som utvecklades för att hantera kravet på flexibilitet. Resultatet visade att skolpersonals arbete var oförutsägbart, föränderligt, varierande och kravfyllt från olika håll. Respondenterna fick utföra fler arbetsuppgifter av administrativ karaktär idag och deras yrkesroller har blivit komplexa och breddade. Många arbetade på sin fritid för att känna att de "hann med" arbetet. Upplevelsen var att organisationen inte var flexibel, men att den förväntade sig att medarbetarna var flexibla och att de arbetade för att nå målen med begränsat handlingsutrymme. Respondenterna menade att det krävs en större samverkan mellan utbildning och arbetsliv så att utbildningarna blir mer verklighetsförankrade och uppdaterade. Kollegor i form av arbetslag, tillsammans med erfarenhet, verkade vara det viktigaste för att uppleva hanterbarhet kring kraven på flexibilitet. Lärare upplevde, i större utsträckning än övrig personal, ett större handlingsutrymme och mer tid i arbetslaget. De hade därmed större möjlighet till utvecklingsinriktat lärande och kompetens som utveckling, snarare än anpassning. Andra yrkesgrupper menade att planeringstid och delaktighet i arbetslag krävs i större utsträckning för kompetensutveckling och utvecklingsinriktat lärande. Resultatet av denna studie visar likheter med tidigare forskning, men att det också finns behov av lärande – och kompetensutvecklingsstrategier kring komplexa arbeten, och hur skolpersonals yrken ska hanteras på ett sätt som är stärkande för professionen. Denna studie skulle kunna vara ett bidrag till underlag för en sådan forskning. / This qualitative study aimed to examine the organization of two schools by the term flexibility. School personnel was interviewed, using six semi-structured interviews, about their experiences of possible latitude and the breadth and variety of tasks. The study's purpose was to find out which learning processes and competences developed to cope with the requirement for flexibility. The study showed that school personnel work was unpredictable, changeable, diverse and demanding from different directions. The respondents had more tasks of an administrative nature nowadays and their professional roles have become complex and broadened. Many worked in their spare time to feel they "catch up" on work. It was felt that the organization wasn't flexible, but that it expected that employees were flexible and worked to achieve the goals with limited latitude. Respondents believed that a greater synergy between education and employment was required, so that the programs are more reality-based and updated.Colleagues, along with experience, appeared to be the most important to manage the requirements for flexibility. Teachers experienced, to a greater extent than other employees, more freedom and more time with colleagues and thus had greater opportunities for development-oriented learning and competence development, rather than adaptation-oriented learning. Other professionals believe that planning time and involvement in work teams is required to a greater extent for competence and learning development. This study has some similarities to earlier research, but it also shows that there is a need for more research in this area. There is a need for learning - and skills development strategies for complex jobs and how they should be managed in an empowering way. My study could be a contribution to a basis for such research.

There has been a high influx of unaccompanied refugee children who have come to Sweden, the number increased particularly in 2015 compared with previous years. It is the municipalities, and therefor the social services, responsibility to provide adequate care for this children. The purpose of the study is to gain an understanding of the social services work and opportunities to meet the needs of unaccompanied children in accordance with the child's best, in relation to the convention on the rights of the child. The study is based on a qualitative approach and the method is semi-structured interviews with three managers in the field and three social workers. According to the results, social services has faced a challenge in meeting the needs of unaccompanied children in both a lack of resources such as accommodations and lack of social workers. The results also show that there are some difficulties to consider the child's best in the work with the unaccompanied children, partly to the lack of resources wich inhibits the ability to meet the child's wishes and because of differences of opinion about what is best for the child. The organisation has faced a change in order to cope with the large influx of unaccompanied children and therefore organization theory is used in the analysis. Theoretical concepts that is used in the study is discretion and street level bureaucracy due the social workers is street level bureaucracies whose work with unaccompanied children is affected by their discretion given by the organization.

Bostadspolitiken har förändrats historiskt, ifrån att ha varit ett välfärdsprogram med statliga subventioner och förmånliga lån till en allt större tilltro på att marknadens mekanismer ska lösa bostadsbehoven för alla samhällsgrupper. Bostadsbristen för framförallt inkomstsvaga grupper så som nyanlända, unga och studenter är idag ett faktum och den sittande regeringen har därför börjat ifrågasätta marknadens förmåga att tillgodose bostadsbehoven för grupperna. I Sverige har kommunerna planmonopol och därmed den beslutande makten i frågor gällande sin bostadsförsörjning. För att försvara allmänintresset om billiga bostäder försöker staten påverka kommunernas bostadsförsörjning genom lagstiftning. Utifrån problematiken avser studiens att undersöka hur svenska kommuner hanterar situationen. Studiens problemformulering lyder: Hur styr kommunal planering för att tillgodose kraven på bostadsförsörjningen för inkomstsvaga grupper och varför väljs dessa lösningar? Studiens forskningsdesign utgörs av en fallstudie där två fall undersöks, Perstorps kommun och Göteborgs stad. Studiens metoder utgörs av semi-strukturerade intervjuer med kommunala tjänstemän samt dokumentstudier av kommunernas bostadsförsörjningsprogram. Studien avgränsas till att studera problematiken utifrån ett styrnings- och maktperspektiv och därför tillämpas de två teoretiska perspektiven governancemodeller och makt som uteslutning och makt som handlingsförmåga. Studiens slutsatser visar att det främst är kommunerna som styr och driver frågan om att tillskapa billiga bostäder och att statens krav via bostadsförsörjningslagen inte verkar ha någon påverkan på hur kommunerna styr. Perstorps kommuns styrsätt är en hybrid mellan Jon Pierres governancemodeller välfärdsgovernance, expertgovernance och pro-tillväxt governance. I Göteborgs stad påminner styrningen främst om governancemodellen expertgovernance. Studiens slutsatser visar även att kommunernas handlingsutrymme att tillskapa billiga bostäder beror av hur väl kommunen ligger i linje med den bostadspolitiska idémässiga förutsättningen som bygger på att marknaden och dess prismekanismer lämpligast organiserar bostadsmarknaden. Göteborg som har en stark marknad med många aktörer som vill konkurrera har därmed utvecklat handlingsutrymme att tillskapa billiga bostäder eftersom de kan utnyttja konkurrensen och ställa krav om ett billigt bostadsbyggande. Perstorps kommun som har en svag marknad med få aktörer som konkurrerar har ett begränsat handlingsutrymme att verka för allmänintresset om att bygga billiga bostäder.

The study aims to describe and analyse the relationship between norm and practice regarding social services casework on honour-related problems. The relationship between norm and practice involves the difference between the way it is intended that social workers shall operate in these cases and how they perceive that this works in practice. We interviewed two focus groups of eight Swedish social workers, four in each group. We also held an individual interview with a social services business developer. Focus group interviews were based on two vignettes; one depicting an honour-related case and the second an "ordinary" case. The purpose of the vignettes was to investigate whether there is a difference in the assessment and handling of ordinary versus honour-related cases. The results of the interviews were analysed using Hasenfeld's theory on Human service organizations. We also used Lipsky's theory on street-level bureaucracy. We displayed similarities to previous research showing that social workers are unsure of how to assess and act on honour-related cases. It was evident that the social workers we interviewed were confident working "ordinary" cases involving child abuse, but felt uncertain dealing with honour-related cases. Because they are less frequent they have developed neither routines nor guidelines for them. The study showed that social workers’ lack of knowledge of honour-related problems and differences in culture limits their effectiveness in these cases. The results suggest that the social workers we interviewed rely on outside expertise when they are insecure, and consequently feel that they have no need for action plans or guidelines in honour-related cases. Lack of guidance and inadequate knowledge presents difficulties for social workers to meet the girls’ needs for help and support.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett genusperspektiv studera det sociala och musikaliska samspelet i ensembleundervisning på högstadiet och gymnasiet. Studien utgår från ett genusperspektiv där genus ses som en social konstruktion. Datamaterialet består av videoobservationer av tre musiklektioner där ensemblespel stod på schemat. Resultatet visar att eleverna aktivt återskapade könsstereotypa instrumentfördelningar och på så vis befäste den heteronormativa hierarkin. Resultatet visade dessutom ett mer dominant platstagande hos vissa killar i grupperna och ett generellt sett mer understödjande beteendemönster hos tjejerna i grupperna. Diskussionen antyder att ramarna för handlingsutrymme är snävare för tjejerna än för killarna (bland annat i och med kopplingen till de informella läroprocesserna i undervisningen) och erbjuder genuskontraktets regelsystem som möjlig förklaringsmodell för tjejers och killars olika platstagande. / The purpose of this study is to examine, from a gender point of view, the social and musical interaction in ensemble groups during ensemble lessons at secondary levels. The study is based on a gender perspective where gender is seen as a social construction. The data consists of video observations of three separate music lessons where ensemble playing was on the curriculum. The result showed the pupils actively recreating gender stereotypical instrument allocations and, in doing so, consolidating the heteronormative hierarchy. Furthermore, the result showed a more dominant behaviour amongst certain of the boys in the groups, and amongst the girls a predominantly more supporting behavioural pattern. The discussion suggests the space for action for girls being narrower than that for the boys, and presents the set of rules accompanying the gender contract as possible key for understanding girls' and boys' different place-taking.

Svensk äldreomsorg har under de senaste åren haft stora svårigheter med att balansera ekonomi, personal och antalet kunder på ett gynnsamt sätt för alla parter. Med stora avgångar inom äldreomsorgens samtliga yrkeskategorier, svårigheter att rekrytera ny personal, utmaningar att uppnå ekonomisk balans samt att kunna bemöta det ökade behovet av äldreomsorg inom kommunen, står omsorgsförvaltningen i kris. Detta är något som har påpekats i tidigare studier gällande svensk välfärd och äldreomsorg i hela landet. Denna uppsats bygger på insamlat material från intervjuer med sex stycken enhetschefer som arbetar på en kommuns omsorgsförvaltning inom äldreomsorgen. Intervjumetoden är kvalitativ och semistrukturerad med det huvudsakliga syftet att ta reda på hur enhetscheferna upplever sin arbetsmiljö. Utifrån tidigare studiers faktorer som anses leda till god arbetsmiljö analyseras och diskuteras enhetschefernas intervjusvar. Kopplat till enhetschefernas upplevelse av sin arbetsmiljö används maktteorier för att diskutera hur makt upplevs av enhetscheferna på arbetsplatsen. Maktteorierna används också för att försöka förklara hur maktpåverkan från andra kan påverka enhetschefernas upplevelse av vilka som är deras befintliga maktresurser och vilket handlingsutrymme de har. Nedanstående frågor har ställts för att bidra till en ökad förståelse för enhetschefernas arbetsmiljö inom äldreomsorgen; Hur upplever de intervjuade enhetscheferna sin arbetsmiljö? Stödjer denna studie tidigare forskning om vad som utgör en god arbetsmiljö? I vilken uttsträckning kan deras upplevda arbetsmiljö förstås i termer av makt? Resultatet och diskussionen påvisar att de påverkansfaktorer som uppges av andra studier som viktiga för en god arbetsmiljö, även upplevs som viktiga för de intervjuade enhetscheferna. Framförallt är det viktigt med faktorer som delaktighet, stöttning och tydlighet. Om enhetscheferna upplever att dessa faktorer är förekommande eller ej, kan påverka deras självupplevda förmåga och handlingsutrymme att använda sig av maktresurser.

The aim of this study was to investigate how family law caseworkers in Sweden handle the mediation process in child custody disputes. Three themes were emphasized: the child’s best interest, strategies to maintain the child’s best interest and family conflicts and high-conflict families. To get an understanding of how these themes relate to child custody disputes, I conducted semi-structured interviews with family law caseworkers, since working with custody cases is part of their daily work. I chose a qualitative method because I was striving for diverse and comprehensive responses about family caseworkers’ practical experience in dealing with custody disputes. When asked about the definition of the child’s best interest, all respondents agreed that it is an open concept, implying that the definition depends on the specific circumstances surrounding the case. Generally, the respondents were of the opinion that the child’s best interest is synonymous with joint custody. The respondents stated that they employ different strategies to ensure that the child’s best interest is maintained, which is a result of their relatively high discretion. They stressed that while their primary focus is on dialogue with the parents, they use child testimonies as an additional guidance when determining what constitutes the child’s best in the case at hand. However, they also pointed out that a child’s wishes do not always coincide with the child’s best interest. When it comes to high-conflict families, the respondents concluded that the term has not been established in practice, although the problems associated with such families were recognized. After I presented the formal definition outlined in American research, the respondents agreed that the definition is useful in practice.

No description available.

A Social Services Act was introduced in 2016 to avoid differences concerning assessments between municipalities and to improve legal certainty and equal treatment among applicants. This study is aiming at investigating social security officers’ assessment of applications for income support in order to fulfill the legislator’s aim of the actual act. In more details, the study uncovers criteria for how the social security officers assess whether clients are actively seeking employment or not.   A qualitative approach based on individual semi-structured interviews is conducted with six social security officers from three Swedish municipalities. Interviews are based on a fictional case. Lipsky’s theory of Street-level bureaucrats and Hasenfeld’s Human service organizations theory are applied to analyze collected interviews. The result shows that the amendment in the Social Service Act does not induce major changes in social security officers’ routines. There are various factors influencing these officers’ decision making regarding the clients’ activities to search for jobs. Decision-making is contextually dependent and there is room for discretion concerning the interpretation of the actual Social Service Act. Therefore this act might be improved in order to achieve equal treatment and legal certainty.